Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gajus från Derbe - 3. Gajus (korintier) - 4. Gajus (3 Joh.) - Gál, Hans - Gala - Galactagoga - Galactodendron - Galago - Galahad - Galaktan - Galaktisk - Galaktocele, mjölkcysta - Galaktofager - Galaktometer - Galaktorré - Galaktos - Galaktoskop - Galalit - Galamgummi - Galangarot, galgorot - Galant - Galanthus - Galapagosöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALAPAGOSÖARNA
Palestina, Apg. 20:4; 3) en korintier, omnämnd
i 1 Kor. 1:14 och Rom. 16:23, på det senare
stället ss. Paulus’ värd i Korint, i vars hus de
kristna där samlades; 4) adressaten i 3 Joh. —
Ovisst är, om några av bärarna av detta mycket
vanliga namn kunna vara identiska. G.Bsm.
Gäl, Hans, österrikisk tonsättare och
musikhistoriker (f. 1890), bekant särsk. för sitt arbete
”Die Stileigentümlichkeiten des jungen
Beet-hoven” (1916); 1918 lektor i kontrapunkt,
harmoni och formlära vid univ. i Wien. G. har
skrivit operor, körverk, sånger och
kammarmusik. Mycket använd är hans ”Anleitung zum
Partiturlesen” (1923). E.A.
Gala (ytterst spa.), högtidsdräkt, i sht
officiell sådan; stass; i sammansättningar: fest- o.
d. — Galaföreställning,
föreställning med särsk. ståtligt program.
Galacta’goga, med., se Mjölkdrivande
medel.
Galactode’ndron, växtsläkte, se B r o s
i-m u m.
Gala’go, ett släkte halvapor, se ö r o n m
a-k i e r.
Ga’lahad, i Artursagan son till Lancelot (se
denne) och finnare av Graal (se d. o.). G.
omtalas först i senare graaldikter. v.S-w.
Galakta’n, se Galaktos.
Gala’ktisk (till grek, gala, mjölk), som har
avseende på Vintergatan (mjölkvägen). — G.
ekvator kallas den storcirkel, som går så
nära som möjligt genom Vintergatans tätaste
delar. — G. longitud och g. latitud, se
Astronomiska koordinater. Ch.
Galaktoce’Ie, mjölkcysta, med., är vanl.
en retentionscysta (se Cysta), innehållande
mjölk, och uppträder, ehuru sällsynt, i
mjölk-avsöndrande bröstkörtel. Omvandlas mjölken
i smör- el. ostliknande massa, uppkommer
s mö r cy s t a, resp, ostcysta. T.H-n.
Galaktofa’ger, eg. mjölkätare, benämning på
skyterna (se d.o.) hos Herodotos o.a. antikens
förf.
Galaktome’ter, se Mjölkprovare.
Galaktorré, hos digivande kvinnor stundom
iakttagen anomali, yttrande sig i ett av sug
ning å vårtan oberoende spontant diflöde
från brösten, som härigenom ständigt bli
ned-blötade. G. kan fortsätta även efter
avvänj-ning, den är ej med nödvändighet bunden
vid särsk. givande bröst, om också fall
beskrivits, där g. blivit så höggradig, att eti
verkligt kraftlöshetstillstånd hos modern
framkallats. Orsaken till g. är ej fullt utredd, men
torde huvudsaki. kunna tillskrivas något
ret-ningstillstånd i bröstkörtlarnas nervösa
uttöm-ningsmekanism. Många medel ha försökts
Uppslagsbok. X. ____ 1057 __
34
mot g., dock oftast utan effekt. Lämplig
psykoterapi torde få anses vara det viktigaste. afK.
Galaktos [-tå’s], är en enkel sockerart,
tillhörande hexoserna (C6H12O6), som i naturen
ej förekommer i fri form. G. ingår ss. ena
komponenten i dubbelsockret laktos
(mjölksocker, se d.o.) samt ss. polysackarid
(galak-tan) i hemicellulosa (se d.o.), i många slag av
växtgummi, i agar-agar, alger, lavar och mos
sor. G. utgör kolhydratkomponenten i
cere-brosiderna (se d.o.), verkar reducerande på
metalloxider, är högervridande samt jäser
endast långsamt med vanlig jäst. Wk.
Galaktoskop [-skå’p], se Mjölkprovare.
Galali’t, hornliknande ämne, huvudsaki.
bestående av kasein, användes som ersättning
för horn, ben, sköldpadd, elfenben m.m. vid
tillverkning av knappar, kammar, handtag,
pennskaft o. d. Ur skummjölk framställd,
torr och fettfri kasein males, blandas med
pul-verformiga fyllnadsämnen och utröres med
något vatten, ev. färgat med anilinfärgämnen.
Massan pressas vid 70° å 90° genom ett el.
flera munstycken och utsättes därpå ytterligare
för högt tryck. Materialet härdas genom att
under en tid, varierande mellan ett dygn och
flera mån., hållas nedsänkt i en 5 %
formalin-lösning. Den efterfölj. torkningen måste ske
försiktigt, så att inga sprickor uppstå i
materialet. G. kan lätt svarvas och poleras men
är icke fuktbeständigt. Något eg.
lösningsmedel för g. finnes ej. Spec.v. l,si. Andra
material av analog sammansättning äro s y r
o-lit och t h o m a s i t. Tillverkningen av g.
uppskattas f. n. till 12 ton om dagen. J.Tbg.
Galamgummi, seSenegalgummi.
Gala’ngarot, g a 1 g o r o t, Bhi’zoma
gala’n-gce, rotstocken av Alpi’nia officina’rum,
inhemsk på den kinesiska ön Hainan samt odlad
såväl där som på den mitt emot liggande
halvön Lei-chou. Drogen utgöres av cylindriska,
raka el. knäböjda, rödbruna stycken med
aromatisk lukt och bitter, brännande smak.
Beståndsdelarna äro flyktig olja (1 °/o),
innehållande cineol och eugenol, garvämnen och
stärkelse. G. användes som magstärkande medel i
bl. a. dubbla malörtsdroppar och aromatiska
droppar samt vid likörberedning. J.H.
Gala’nt (från fra.), utmärkt, präktig;
ridderligt artig mot damer; begiven på
kärleksäventyr; kärleks-. — Galanter i, (inställsam)
artighet mot damer; flyktig kärleksförbindelse,
kurtis. — Galanterivaror, smärre
prydnadsföremål, lyxvaror o. d.
Gala’nthus, växtsläkte, se Snödroppe.
Gala’pagosöarna (av spa. galapago,
sköldpadda), officiellt Archipélago de Colon, ögrupp i
Stilla havet, belägen under ekvatorn 965 km.
— 1058 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
