- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 10. Françon - Gaugamela /
1057-1058

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gajus från Derbe - 3. Gajus (korintier) - 4. Gajus (3 Joh.) - Gál, Hans - Gala - Galactagoga - Galactodendron - Galago - Galahad - Galaktan - Galaktisk - Galaktocele, mjölkcysta - Galaktofager - Galaktometer - Galaktorré - Galaktos - Galaktoskop - Galalit - Galamgummi - Galangarot, galgorot - Galant - Galanthus - Galapagosöarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GALAPAGOSÖARNA Palestina, Apg. 20:4; 3) en korintier, omnämnd i 1 Kor. 1:14 och Rom. 16:23, på det senare stället ss. Paulus’ värd i Korint, i vars hus de kristna där samlades; 4) adressaten i 3 Joh. — Ovisst är, om några av bärarna av detta mycket vanliga namn kunna vara identiska. G.Bsm. Gäl, Hans, österrikisk tonsättare och musikhistoriker (f. 1890), bekant särsk. för sitt arbete ”Die Stileigentümlichkeiten des jungen Beet-hoven” (1916); 1918 lektor i kontrapunkt, harmoni och formlära vid univ. i Wien. G. har skrivit operor, körverk, sånger och kammarmusik. Mycket använd är hans ”Anleitung zum Partiturlesen” (1923). E.A. Gala (ytterst spa.), högtidsdräkt, i sht officiell sådan; stass; i sammansättningar: fest- o. d. — Galaföreställning, föreställning med särsk. ståtligt program. Galacta'goga, med., se Mjölkdrivande medel. Galactode'ndron, växtsläkte, se B r o s i-m u m. Gala'go, ett släkte halvapor, se ö r o n m a-k i e r. Ga'lahad, i Artursagan son till Lancelot (se denne) och finnare av Graal (se d. o.). G. omtalas först i senare graaldikter. v.S-w. Galakta'n, se Galaktos. Gala'ktisk (till grek, gala, mjölk), som har avseende på Vintergatan (mjölkvägen). — G. ekvator kallas den storcirkel, som går så nära som möjligt genom Vintergatans tätaste delar. — G. longitud och g. latitud, se Astronomiska koordinater. Ch. Galaktoce'Ie, mjölkcysta, med., är vanl. en retentionscysta (se Cysta), innehållande mjölk, och uppträder, ehuru sällsynt, i mjölk-avsöndrande bröstkörtel. Omvandlas mjölken i smör- el. ostliknande massa, uppkommer s mö r cy s t a, resp, ostcysta. T.H-n. Galaktofa'ger, eg. mjölkätare, benämning på skyterna (se d.o.) hos Herodotos o.a. antikens förf. Galaktome'ter, se Mjölkprovare. Galaktorré, hos digivande kvinnor stundom iakttagen anomali, yttrande sig i ett av sug ning å vårtan oberoende spontant diflöde från brösten, som härigenom ständigt bli ned-blötade. G. kan fortsätta även efter avvänj-ning, den är ej med nödvändighet bunden vid särsk. givande bröst, om också fall beskrivits, där g. blivit så höggradig, att eti verkligt kraftlöshetstillstånd hos modern framkallats. Orsaken till g. är ej fullt utredd, men torde huvudsaki. kunna tillskrivas något ret-ningstillstånd i bröstkörtlarnas nervösa uttöm-ningsmekanism. Många medel ha försökts Uppslagsbok. X. ____ 1057 __ 34 mot g., dock oftast utan effekt. Lämplig psykoterapi torde få anses vara det viktigaste. afK. Galaktos [-tå's], är en enkel sockerart, tillhörande hexoserna (C6H12O6), som i naturen ej förekommer i fri form. G. ingår ss. ena komponenten i dubbelsockret laktos (mjölksocker, se d.o.) samt ss. polysackarid (galak-tan) i hemicellulosa (se d.o.), i många slag av växtgummi, i agar-agar, alger, lavar och mos sor. G. utgör kolhydratkomponenten i cere-brosiderna (se d.o.), verkar reducerande på metalloxider, är högervridande samt jäser endast långsamt med vanlig jäst. Wk. Galaktoskop [-skå'p], se Mjölkprovare. Galali't, hornliknande ämne, huvudsaki. bestående av kasein, användes som ersättning för horn, ben, sköldpadd, elfenben m.m. vid tillverkning av knappar, kammar, handtag, pennskaft o. d. Ur skummjölk framställd, torr och fettfri kasein males, blandas med pul-verformiga fyllnadsämnen och utröres med något vatten, ev. färgat med anilinfärgämnen. Massan pressas vid 70° å 90° genom ett el. flera munstycken och utsättes därpå ytterligare för högt tryck. Materialet härdas genom att under en tid, varierande mellan ett dygn och flera mån., hållas nedsänkt i en 5 % formalin-lösning. Den efterfölj. torkningen måste ske försiktigt, så att inga sprickor uppstå i materialet. G. kan lätt svarvas och poleras men är icke fuktbeständigt. Något eg. lösningsmedel för g. finnes ej. Spec.v. l,si. Andra material av analog sammansättning äro s y r o-lit och t h o m a s i t. Tillverkningen av g. uppskattas f. n. till 12 ton om dagen. J.Tbg. Galamgummi, seSenegalgummi. Gala'ngarot, g a 1 g o r o t, Bhi'zoma gala'n-gce, rotstocken av Alpi'nia officina'rum, inhemsk på den kinesiska ön Hainan samt odlad såväl där som på den mitt emot liggande halvön Lei-chou. Drogen utgöres av cylindriska, raka el. knäböjda, rödbruna stycken med aromatisk lukt och bitter, brännande smak. Beståndsdelarna äro flyktig olja (1 °/o), innehållande cineol och eugenol, garvämnen och stärkelse. G. användes som magstärkande medel i bl. a. dubbla malörtsdroppar och aromatiska droppar samt vid likörberedning. J.H. Gala'nt (från fra.), utmärkt, präktig; ridderligt artig mot damer; begiven på kärleksäventyr; kärleks-. — Galanter i, (inställsam) artighet mot damer; flyktig kärleksförbindelse, kurtis. — Galanterivaror, smärre prydnadsföremål, lyxvaror o. d. Gala'nthus, växtsläkte, se Snödroppe. Gala'pagosöarna (av spa. galapago, sköldpadda), officiellt Archipélago de Colon, ögrupp i Stilla havet, belägen under ekvatorn 965 km. — 1058 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:13:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-10/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free