Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galicien - Galiciska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALICISKA SPRÅKET OCH LITTERATUREN
Vigobukten vid Bagona, Galicien.
de Manzaneda (1,778 m.); f. ö. nå de högsta
ryggarna i ö. blott 1,200 och i v. 1,000 m. V.
kusten är en tvärkust. Den nedre delen av
dalgångarna, som löpa ut mot densamma i sned
riktning, äro sänkta under havets yta och
bilda djupa trattformiga vikar, rias (se Kust).
Klimatet är fuktigt och milt med en
medel-temp. för jan. av 8—10° och för juli av 20—
25°. Den årl. nederbörden överstiger på
bergen vid v. kusten 1,500 mm.; i ö. är den
mellan 750 och 1,000 mm. Den vilda
vegetationen består av lövfällande ekar (Quercus
pe-duncula’ta och Tozza) och något kastanje,
omväxlande med risvegetationer av klockljung,
ginst och Ulex. I s.v. G. odlas något oliver
och apelsiner. Befolkningen, gcdlegos, talar en
dialekt, som är närmast besläktad med portu
gisiskan. Huvudnäringar äro åkerbruk (majs
och råg, något vin), boskapsskötsel med stark
produktion av smör och ost samt fiske av
sardiner och tonfisk. De djupa och långa vikarna
uppvisa förträffliga hamnar, av vilka La
Co-runa och Vigo äro centralpunkter för den
transatlantiska handeln och El Ferrol
Spaniens atlantiska krigshamn. Största staden i
det inre är univ.-staden och vallfärdsorten
Santiago de Compostela. — G. utgjorde intill
585 ett särsk. svebiskt kungarike (se S v e b e r)
samt var även 1060—71 ett särsk. rike. 1071
åter förenat med Leon och Kastilien.
Galiciska språket och litteraturen. Att en
särsk. språkform uppstått i n.v. hörnet av
Py-reneiska halvön beror på etniska förhållanden
(kelter och svever mot iberer och västgöter i
ö.), på romaniseringens olika framträngande,
på administrativa och kyrkopolitiska
förhållanden, i det Galicien dels under romartiden
och medeltiden tillhört ett v.
förvaltningsområde, dels varit självständigt el. förenat med
det n. Asturien; slutl. ha sociala förhållanden
spelat in (Galiciens avskilda herde- och
fiskarbefolkning). På dessa grunder har galiciskan
kommit att betydligt skilja sig från spanskan
och bli en dial. av portugisiskan, som det stod
än närmare i äldre tid än nu. Denna dial.
har haft och har en rik litteratur. På 1200—
1300-talen var denna en avläggare av el.
parallell utveckling till den provensalska lyriken,
och galiciskan var då så populär, att spanska
skalder begagnade sig av den i sin lyrik.
Alltsedan har lyriken odlats flitigt i Galicien, och
från Pai Soarés de Taveiros (1189)
till R o s a 1 i a Castro de M u r g u i a
(1837—85) el. Manuel Curros
Enri-ques (1851—1908) m. fl. går en oavbruten
led. JV.
— 1071 —
— 1072 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
