Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galvanometer - Galvanoplastik - Galvanopunktur - Galvanoskop - Galvanostegi - Galvanotaxis - Galvanoteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALVANOTEKNIK
enade med ett litet termoelement som
uppvärmes genom värmeutvecklingen i ett metallband,
utspänt under detsamma. Om en ström av
växlande styrka går genom metallbandet,
kommer slingans utslag att följa strömstyrkans
variationer. — Slutl. kan nämnas
vibration s-g., konstruerad av Rubens, vars princip
angives genom fig. 6. Ett system av små mag-
netnålar, ns, är anbragt på en spänd tråd, ab,
och placeras mellan polerna av två
hästsko-magneter. När en växelström passerar genom
de spolar, som äro uppträdda på polskorna,
råkar nålsystemet i vibrationer. Denna g.
användes vid mätning av kapacitet och
självin-duktion i Wheatstones brygga som
nollinstru-ment (se Elektriska mätningar). —
Litt.: R. Schmidt, ”Elektrodynamische
Mess-instrumente” (i ”Handbuch der Physik’, 16,
1927). A.B.L.
Galvanoplasti’k, se Galvanoteknik.
Galvanopunktu’r, med.,
seGalvanokaus-l i k.
Galvanoskop [-skå’p], instrument, avsett för
kvalitativt påvisande av elektrisk ström. G.
kan även i vissa fall nyttjas vid elektriska
mätningar och då som s.k. nollinstrument. Se f.ö.
Galvano meter. A.B.L.
Galvanostegi’, se Galvanoteknik.
Galvanota’xis benämnes det förhållande, att
vissa rörliga organismer intaga en bestämd
orientering till den galvaniska strömmen och
vandra mot endera polen (anodisk, resp,
kato-disk g.). Då vissa växtdelar, ss. rötterna,
reagera mot den galvaniska strömmen genom
böj-ningsrörelser, benämnes detta gal vano
tro-p i s m. Jfr Taxis och T r o p i s m. H.W.
Galvanotekni’k. 1838 visade Jacobi i
Petersburg, att man på elektrolytisk väg ur en
kopparsaltlösning kunde erhålla kopior av medaljer
o.d. föremål. Denna konst, som sedermera
utvecklats vidare, benämnes
galvanoplas-t i k. Kort efter Jacobis uppfinning begagnade
man den elektriska strömmens elektrolytiska
verkan även på det sättet, att man överdrog
oädla metaller med ädla, varigenom deras
utseende förbättrades, samtidigt som de blevo
mera motståndskraftiga mot vattnets och
luftens inverkan. Detta förfaringssätt kallas
galvanostegi. — Galvanoplastiken
användes huvudsaki., då det gäller att kopiera
olika slags klichéer, kopparsticksplattor m.m.,
men även för att överdraga vissa konstföremål,
gipsavgjutningar o.d. med metall. Av det
föremål, som skall kopieras, framställes först ett
negativ genom avtryck i gips, guttaperka, vax,
lim el.dyl. ämnen. De sålunda erhållna
formarna göras därefter ledande för den
elektriska strömmen ant. på torra vägen genom
grafi-tering, ev. med tillsats av något litet
bronspulver, el. på våta vägen genom överdrag av en
tunn hinna av t.ex. svavelsilver, varefter de
placeras som katod i ett galvaniskt bad (se
nedan), vanl. ett surt kopparbad. Även
före-komm nickel-, järn-, silver-, guld- och
platinabad. Sådana föremål, vilka skola överdragas
med ett metallskikt, ss. gipsfigurer etc.
indränkas först med vax, varefter de lackeras med
guttaperkalack och göras ledande på samma
sätt, som ovan beskrivits, och införas i badet.
— Galvanostegi avser att överdraga ett
metallföremål med en annan metall. Det
använda galvaniska badet består av en saltlösning
av den metall, som skall bilda överdraget, jämte
tillsats av vissa ledningssalter för att öka
ledningsförmågan och dessutom ofta vissa
kolloi-dala ämnen, vilka inverka fördelaktigt på
ut-fällningen. Den positiva elektroden, anoden,
ut-göres av den metall, varmed överdraget skall
ske medan som negativ elektrod, katod el., som
den ofta kallas, varupol, införes det föremål,
som skall galvaniseras. Som strömkälla
användas vanl. dynamomaskiner el. ackumulatorer
och som kärl för det galvaniska badet
blybeklädda träkar. När den elektriska strömmen
passerar badet, sönderdelas metallsaltet, och
den däri ingående metallen utfället på katoden,
samtidigt som lika mycket metall från anoden
går i lösning (se Elektrokemi). Beroende
på den metall, som skall utfällas, och det
använda badets sammansättning varieras
strömtäthet, spänning och strömstyrka. — Innan ett
föremål skall galvaniseras, måste ytan vara
metalliskt ren. Den mekaniska rengöringen
åstadkommes medelst kratsning, sandblästring,
skurning, slipning och polering, beroende på
föremålets beskaffenhet. Därefter följer en kemisk
rengöring, som har till ändamål att betsa bort
ev. orenhet på ytan och befria densamma från
fett o.d. Till betsningen användes vanl.
svavelsyra el. saltsyra. Fettet avlägsnas ant. genom
behandling med alkalier el. med
fetlösningsmedel, ss. bensin, bensol, trikloretylen etc. Man
— 1133 —
— 1134 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
