Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galvanometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALVANOMETER
Fig. 2. Tangentbussol.
tionen dock enkel, i = k . tang v. Med
kännedom om k (reduktionsfaktorn) beräknas lätt
strömstyrkan i (i absoluta elektromagnetiska
enheter) ur den
observerade utslagsvin-keln v. — Många
olika g.-typer ha under
senare delen av
1800-talet sett dagen, och
känsligheten har
blivit ytterligt
uppdriven. Magneten är av
skiftande form,
klockform (Siemens’
klockmagnet), en
vertikalt hängande ring
(Wiedemann) el.
flera parallellt med
var
andra anbragta, korta, lätta nålar, ofta
uppklistrade på en tunn glimmer- el.
stålskiva (Lord Kelvin, Du Bois, Rubens, Paschen).
Den är lätt vridbar, upphängd på en
kvarts-tråd el. fosforbronstråd, på vilken även
anbringas en tunn spegel, som möjliggör
avläsning med kikare och skala. Vidare är g.
försedd med en dämpare, en skiva, som
hämmas i sin rörelse av luft el. någon vätska el.
som bromsas i ett magnetfält genom
virvelströmmar. Dämpningen avpassas så, att nålen
utan svängningar intager sitt nya jämviktsläge
(aperiodisk inställning). Vid de högst drivna
känsligheterna kompenseras jordmagnetismens
inverkan genom särskilda riktmagneter,
anbragta utanför g. Tillfälliga magnetiska
störningar undvikas genom att inbygga g. i ett
”pansar” av mjukjärn. Vid en del elektriska
mätningar gäller det att konstatera likhet mellan
Fig. 3. Paschens pansargalvanometer. 1 mm,
utslag = 5.10’10 amp. vid 1 m. skalavstånd.
Fig. 4. Vridspolsgalvanometer, även användbar
som ballistisk galvanometer. 1 mm. utslag =
4.1O’B amp. vid 1 m. skalavstånd.
strömstyrkan i två olika ledningar utan att
mäta var strömstyrka för sig. Man kan då
använda en differentia 1-g. med två
möjligast lika lindningar, i vilka strömmarna få gå
i motsatt riktning. Gäller det att mäta korta
strömstötar, användes en ballistisk g. Det
första utslaget är proportionellt mot
elektrici-tetsmängden, som under strömstöten flutit
genom g. Härtill ägnar sig varje g., vars
sväng-ningstid är stor i förhållande till strömstötens
varaktighet och med möjligast liten dämpning.
— De nu nämnda nål-g. ha under de senaste
åren så gott som fullst. undanträngts av v
ridspö 1 s-g. (fig. 4), konstruerad av Lord Kelvin
och av Deprez-d’Arsonval. Den är oberoende
av inställning i magnetisk meridian och av
jordmagnetismen över huvud och utslaget är i
det närmaste proportionellt mot strömstyrkan
(se Elektriska mätinstrument). Vid
en känslighet, större än 10"® amp./skaldel
upp-hänges spolen i en kvartstråd och avläses med
spegelanordning. Den av Einthoven 1903
konstruerade s t r ä n g-g. (fig. 5) utmärker sig för
stor känslighet och en utomordentlig snabb
inställning, som möjliggör, att man fotografiskt
kan registrera snabbt växlande strömmar. En
tråd är spänd mellan polerna till en stark
magnet. Då en ström passerar tråden buktas den
ut vinkelrätt mot magnetfältet. Tråden kan
observeras genom ett mikroskop, placerat i ett
utborrat hål i den ena polskon. — Duddells
term o-g. består av en enkel
metalltråds-slinga, lättrörligt upphängd mellan polerna till
en stark magnet. Slingans fria ändar äro
för
—- 1131 —
— 1132 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
