Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galär - Galärsegel - Galärflottan, skärgårdsflottan - Galärskjul - Galärslavar - Galärvarvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALÄRSLAVAR
Galärvarvet i Stockholm med
Nordiska museet tätt bakom.
tjänades av 2—5 man, straffångar, slavar el.
förhyrda. Besättningen utgjordes av o. 150
rod-dare och 60—70 man för kastvapnens
betjänande och handvapenstrid. G.-flottorna roddes till
strid med fartygen i linje el. kilformering;
seglen användes blott som hjälpkraft vid längre
förflyttningar. G:s föregångare i Medelhavet
under forntiden och antiken benämndes
unire-mer, biremer, triremer o.s.v. alltefter antalet
över varandra belägna årrader. — G:s
efterföljare i utvecklingen under medeltidens slut och
nyare tidens början benämndes galeaser
och nådde en storlek av 1,000 ton, hade 30—50
par åror med 5—8 roddare pr åra, 200—300
sjömän och soldater samt ett stort antal
kanoner. Dylika galeaser bildade kärnan i
flottorna i slaget vid Lepanto 1571, det sista under
roddflottornas tid. — Bild se pl. vid art. F a
r-t y g. H.S-k.
Galärsegel, se Latinsegel.
Galärflottan, skärgårdsflottan,
avsedd för strid i skärgårdar, där de seglande
större örlogsfartygen ej kunde uppträda.
Redan från mitten av 1500-talet ingingo i sv.
ör-logsflottan s.k. skärbåtar, men först från
mitten av 1700-talet kan man tala om en sv. g.
1756 beslöts, att den skulle utbrytas från
ör-logsflottan, ställas under arméns ledning för
försvaret i finska skärgården, räkna 112
fartyg, varav 80 galärer, med o. 200 roddare och
30 kanoner på varje, 10 halvgalärer, 10
hästgalärer m. m. För bemanningen beräknades
230 officerare, 742 underofficerare, 5,862
båtsmän, 300 volontärer och 22,300 soldater. Dess
skapare var A. Ehrensvärd. Snart utdömdes
galärerna ss. alltför svaga, och nya
fartygstyper, mellanting mellan fregatter och galärer,
ritades och byggdes av F. H. af Chapman. De
benämndes efter finska län: Turerna, Udema,
Pojama, vartill en 4:e och större typ, Hemema,
senare tillkom. Materialen utvecklades med
uppoffrande av grundgåendet och rörligheten
hos fartygen, vilka således icke längre lämpade
sig för den avsedda intima samverkan med
hären i ett kustkrig. 1767 återgick också g. till
örlogsflottan, men 1769 avskildes åter dess
finska del och 1777 även Stockholmseskadern och
ställdes åter under arméns administration med
benämning Arméns flotta. 1780 började
kanonslupar byggas och under kriget 1788—90
även kanonjollar med 2, resp. 1 kanon som
bestyckning. I slutet av 1700-talet frångick man
de tunga och stora typerna och behöll blott de
för skärgårdskriget mera lämpade sluparna och
joilarna av vilka o. 200 funnos i början av
1800-talet. 1824 återförenades g. med
örlogsflottan, och efter ångans införande
utrangerades dess sista rester. H.S-k.
Galärskjul, se Galärvarvet.
Galärslavar, förbrytare och slavar, använda
som roddare å galärer. G. förekommo sedan
medeltiden i Italien, Frankrike och hos
Bar-bareskstaternas sjörövare. Som straff
användes galärrodd huvudsaki. i Frankrike. 1852
— 1137 —
— 1138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
