Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galärslavar - Galärvarvet - Galäräsping - Gam - Gama, Vasco da - 1. Gamaliel (Gamliel) I (judisk lärofader) - 2. Gamaliel II (judisk lärofader)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALÄRVARVET
upphävdes dock galärstraffet och ersattes med
deportation (se d.o.) till kolonierna. E.K.
Galärvarvet, den del av Stockholms
örlogsvarv, som är belägen på Djurgården och där
fordom galärflottans fartyg byggdes och
förlädes. Galärerna och senare kanonslupar och ka •
nonjollar förvarades uppdragna i stora, höga
skjul av trä el. sten och trä. Varvet anlades
i början av 1700-talet, utvidgades dels 1755, då
för den nyorganiserade galärflottan (se d.o.)
30 nya skjul utbyggdes, dels 1816; på
1830-ta-let omgavs G. med den ännu befintliga
stenmuren. H.S-k.
Galäräsping, litet odäckat roddfartyg,
bestyckat med ett 10-tal små pjäser; ingick under
kriget 1788—90 i arméns flotta. H.S-k.
Gam, zool., se Gamar.
Gama, V a s c o da, greve av Vindigueira,
portugisisk amiral, vicekonung av Indien (o.
1460—1524). F. i Sines, en hamnstad i prov.
Alemtejo, blev G., från krigen mot Kastilien
känd som en skicklig sjömilitär, chef för den
första flottexp. till Indien, utsänd av konung
Manuel av Portugal. Efter Bartholomeu Diaz’
upptäcktsfärder och Pedro de Cavilhäos resor
i ö. Afrika var sjövägen till Indien teoretiskt
klarlagd men betraktades som riskfylld, delvis
på gr. av de krigiska förvecklingar, som kunde
väntas med de arabiska handelsstaterna vid
Indiska oceanen. Expeditionen, med omsorg
utrustad under ledning av Diaz, tidens främste
expert på långfärder, bestod av två
specialbyggda örlogsskepp, det ena kommenderat av
G:s äldre broder, jämte två mindre fartyg. Den
lämnade hamnen Rastello vid Lissabon %
1497; G. styrde ej som då brukligt in i
Guinea-bukten utan direkt på Sydafrika, rundade Goda
Hoppsudden 22/n, tog enl. Cavilhäos anvisning
en indisk lots i Melinde, som 2%—2/s 1498
utförde överseglingen till Calicut, centrum för den
indiska handeln med araberna. G:s avsikt att
anlägga ett portugisiskt faktori i Calicut
misslyckades på gr. av arabernas maktställning i
furstendömet. 8/io anträddes återfärden, i sept.
1499 landade G. i Portugal. Två nya exp.
av-gingo under närmaste tiden till Malabarkusten,
den ena under ledning av Cabral; 1502—03
gick G. själv med en stark eskader till Indiska
oceanen; spänningen med de arabisk-indiska
handelsintressena hade blivit allt starkare. G.
anlade stödjepunkterna Mozambique och Sofala
samt undsatte det av Cabral grundade
faktoriet i Cochin. En av sitt lands främsta, levde
han sedan som privatman, till dess han 1524,
65-årig, kallades att som vicekonung
reorganisera kolonialväldet i Indien, där svåra
missförhållanden rådde efter d’Albuquerques död.
Med järnhand genomförde G. räfsten med de
Vasco da Gama. Kopparstick.
försumlige. I dec. 1524 dog han i Cochin; hans
stoft fördes till hemlandet 1539. G. var redbar
och kraftfull, en conquistador, som spred
skräck omkr. sig. — Litt.: Enda berättelsen
från första resan är en anonym ”Roteiro”
(rese-journal), förf, av en officer på broderns skepp;
resan är litterärt behandlad i Camöes’ ”Os
Lu-siadas”. — Litt.: G. Correa, ”Ttie three voyages
of V. da G. and his viceroyalty” (1869); M.
Tel-les da Gama, ”Le contre-amiral D. V. da G.”
(1902). P.N-m
Gama’liel (Gamliel), judiska lärofäder.
1) G. I, son (el. sonson) till Hillel (se denne),
lärare för Paulus (Apg. 22:3), som han sökte
fria (Apg. 5:34 ff.), varför G. i fornkristna
legender blivit ett kristet helgon.
2) G. II, den föregåendes sonson (o. 100 e.
Kr.), sin tids mest ansedde lärde, förestod
Synhedrion (se d.o.) och högsk. i Jabne, var
ss. domare sträng, men fördomsfri. G. gjorde
viktiga ändringar i den dagliga bönordningen.
I ämbetsärenden företog G. bl. a. en resa till
Rom. C.V.J.
— 1139 —
— 1140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
