Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA UPPSALA
Gamla Uppsala, uppmätning av J. Anrick, H. Faith-Ell och S. Lindqvist.
Siffrorna angiva höjd över havet.
plats samt kungaresidens, en rangställning,
som att döma av kungshögarnas datering (se
Uppsala högar) hade 500 års hävd. Tack
vare det några m. högre vattenståndet i mitten
av l:a årtusendet e. Kr. har G. U. vid denna
tid med sitt centrala läge invid flera från olika
håll sammanlöpande vattenvägar ägt stora
förutsättningar ss. tings- och marknadsplats.
G. U:s stora betydelse ss. kultplats torde vara
sekundär och sammanhänger otvivelaktigt med
dess egenskap av huvudort i Sveariket, vid vars
bildande den gemensamma, till Ynglingaätten
knutna fruktbarhetskulten synes ha spelat en
stor roll. Ss. tingsplats och kultort har G. även
varit väl skickat genom de topografiska
förhållandena. Från den i n.-s. framstrykande
Uppsala-åsen skjuter vid G. U. åt ö. ut över
slätten en bastionartad
sandplatå. Utmed dennas
kant i n.o.—s.v. löper en
åsliknande förhöjning. Till
avsevärd del genom
nedskärningar i denna åsrygg
ha här skapats fyra
storhögar med dominerande
läge i det omgivande
flacka landskapet. Från
sluttningarna av dessa har
man haft en utmärkt
överblick såväl över ängarna
i s., där ännu i historisk
tid ting höllos, som av de
på platån i n. försiggående
kuithandlingarna, vilka
särsk. vid de vart 9:e år
återkommande stora, i 9
dagar varande bloten med
offer av människor och
djur måste ha haft
betydande omfattning. Även
det på platån stående
templet med sina 3
gudabilder (Odin, Tor och Frej)
samt den enl. Adams
skildring kring tinnarna
hängande gyllene kedjan —
sannolikt i verkligheten en
förgylld, genombruten
takkam, liknande de norska
stavkyrkornas (se d.o.) —
har varit synligt vida
omkr. Att detta tempel
stått på platsen för den
nuv. sockenkyrkan —
denna utgör koret och
mittkvadraten av den forna
domkyrkan jämte senare
tillbyggnader — har länge
varit antaget och bestyrkes genom 1926
utförda grävningar under kyrkogolvet. Då
anträffades rester av en träbyggnad med nästan
kvadratisk grundplan, antagl. det gamla
hednatemplet. — Bland förhistoriska minnen i G. U.
märkas f.ö. terasserna för den forna
Kungsgården (namnet ännu bevarat), 3 offerbrunnar
samt ett 50-tal mindre gravhögar.
Sedan under början av 1000-talet
kristendomen vunnit insteg även i Uppsverige,
framförallt genom de livliga förbindelserna med
England, blev G. U:s ställning hotad. Den första
Sigtunabiskopen Adalvard d.y:s planer på
templets nedbrännande avstyrdes dock av konung
Stenkil. De engelska missionsbiskopar, som
efter den tyska missionens sammanbrott
övertogo omvändelsearbetet, inriktade sig på att få
— 1151 —
— 1152 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
