GAMLA UPPSALA Gamla Uppsala, uppmätning av J. Anrick, H. Faith-Ell och S. Lindqvist. Siffrorna angiva höjd över havet. plats samt kungaresidens, en rangställning, som att döma av kungshögarnas datering (se Uppsala högar) hade 500 års hävd. Tack vare det några m. högre vattenståndet i mitten av l:a årtusendet e. Kr. har G. U. vid denna tid med sitt centrala läge invid flera från olika håll sammanlöpande vattenvägar ägt stora förutsättningar ss. tings- och marknadsplats. G. U:s stora betydelse ss. kultplats torde vara sekundär och sammanhänger otvivelaktigt med dess egenskap av huvudort i Sveariket, vid vars bildande den gemensamma, till Ynglingaätten knutna fruktbarhetskulten synes ha spelat en stor roll. Ss. tingsplats och kultort har G. även varit väl skickat genom de topografiska förhållandena. Från den i n.-s. framstrykande Uppsala-åsen skjuter vid G. U. åt ö. ut över slätten en bastionartad sandplatå. Utmed dennas kant i n.o.—s.v. löper en åsliknande förhöjning. Till avsevärd del genom nedskärningar i denna åsrygg ha här skapats fyra storhögar med dominerande läge i det omgivande flacka landskapet. Från sluttningarna av dessa har man haft en utmärkt överblick såväl över ängarna i s., där ännu i historisk tid ting höllos, som av de på platån i n. försiggående kuithandlingarna, vilka särsk. vid de vart 9:e år återkommande stora, i 9 dagar varande bloten med offer av människor och djur måste ha haft betydande omfattning. Även det på platån stående templet med sina 3 gudabilder (Odin, Tor och Frej) samt den enl. Adams skildring kring tinnarna hängande gyllene kedjan — sannolikt i verkligheten en förgylld, genombruten takkam, liknande de norska stavkyrkornas (se d.o.) — har varit synligt vida omkr. Att detta tempel stått på platsen för den nuv. sockenkyrkan — denna utgör koret och mittkvadraten av den forna domkyrkan jämte senare tillbyggnader — har länge varit antaget och bestyrkes genom 1926 utförda grävningar under kyrkogolvet. Då anträffades rester av en träbyggnad med nästan kvadratisk grundplan, antagl. det gamla hednatemplet. — Bland förhistoriska minnen i G. U. märkas f.ö. terasserna för den forna Kungsgården (namnet ännu bevarat), 3 offerbrunnar samt ett 50-tal mindre gravhögar. Sedan under början av 1000-talet kristendomen vunnit insteg även i Uppsverige, framförallt genom de livliga förbindelserna med England, blev G. U:s ställning hotad. Den första Sigtunabiskopen Adalvard d.y:s planer på templets nedbrännande avstyrdes dock av konung Stenkil. De engelska missionsbiskopar, som efter den tyska missionens sammanbrott övertogo omvändelsearbetet, inriktade sig på att få — 1151 — — 1152 —