Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala - Gamla världen - Gamla Älvsborg - Gamleby - Gamle Carlsberg - Gamlestad - Gamlestadens fabrikers a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLESTADENS FABRIKERS A.-B.
biskopssätet flyttat från Sigtuna till G. U. för
att på detta sätt beröva hedendomen dess sista
bålverk. Ännu 1134 omtalas en Sigtunabiskop;
1141 åter är en Uppsalabiskop nämnd, och i
mitten av 1100-taIet uppfördes där domkyrkan
på platsen för det gamla templet, vilket att
döma av de vid utgrävningarna blottade starka
brandspåren gått under genom eldsvåda. Att
så skett framgår även av ett påvebrev.
Stenkyrkan, som får antagas ha efterträtt en
enklare träkyrka, utgjorde med sina murar av
gråsten, kraftiga torn över mittkvadraten och
korabsid en typisk efterträdare till de i
angel-saxisk-normandisk stil uppförda
Sigtuna-kyr-korna. I den nyuppförda kyrkan erhöll Erik
den hel. 1160 sin vilostad, och det vid
Eriks-mässan årl. återkommande kringbärandet av
skrinet med helgonets kvarlevor till årsväxtens
fromma förefaller att direkt anknyta till den
gamla fruktbarhetskullens riter. Med försöken
att i kristnad form låta något av det religiösa
innehållet beslå vunnos dock endast reflexer
av den forna glansen. Att G. U. 1164 blev
ärkebiskopssäte gav ej heller någon ersättning för
vad som gått förlorat. I och med det gamla
templets undergång och de stora kultfesternas
avskaffande var det tydligen förbi med G. U:s
storhetstid. Tillbakagången påskyndades
kraftigt därav, att på gr. av landhöjningen Fyrisån
nu ej längre var segelbar längre upp än till
det % mil söderut liggande ö. Aros. Här
uppstod även redan i början av medeltiden en
konkurrerande handelsplats. I samhället vid den
dåv. åmynningen togo biskoparna, i varje fall
fr. o. m. 1164, sin bostad, och från mitten av
1200-talet finner man där en kungsgård
omtalad. Redan 1215 var påvlig sanktion utverkad
för ett förslag att flytta biskopssätet tillbaka
till Sigtuna. Sedan kyrkan i G. U. i mitten av
1200-talet skadats av eld, togos
flyttningspla-nerna upp med förnyad styrka. I påvebrev
från 1258 lämnas tillstånd till utväljande av
annan lämplig residensort, dock med föreskrift,
att biskopsdömets namn icke ändras. 1270
fattade de världsliga myndigheterna beslut om
flyttningen till ö. Aros. Denna ägde rum 1273 i
närvaro av konung Valdemar och den för saken
sedan länge ivrande, ännu ej utnämnde,
ärkebiskop Fulco. Den nya Uppsala domkyrka var
då endast påbörjad, och S:t Eriks skrin har
provisoriskt deponerats i någon av de äldre
kyrkorna. — Ss. tingsplats för Tiundaland och
hela Uppland ägde G. U. dock alltjämt bestånd.
Ännu under Gustav Vasa höllos här 4 dylika
sammankomster.
Det med flyttningen förbundna namnskiftet
ö. Aros—Uppsala (G. U. nämnes första gången
1306) blev orsaken till att det forna Upsalir
Uppslagsbok. X — 1153 —
37
ansågs ha legat på samma plats som det
nutida Uppsala. Denna missuppfattning, som går
igen i historiska källor från slutet av
medeltiden, gav i sin tur upphov åt den under
1600-talet rasande fejden mellan lärde vid Uppsala
univ. ang. platsen för hednatemplet. Enl. J.
Schefferus hade det stått inom Uppsala stads
område. O. Verelius och O. Rudbeck åter
förläde det till G. U. Först i mitten av 1800-talet
framlade C. G. Brunius teorien om
sambandet mellan sockenkyrkan och den äldsta
domkyrkan. Full klarhet i denna fråga bragtes
genom C. M. Kjellbergs 1896 utförda
blottläggande av denna kyrkas grundvalar. — Till en
plats n. om kyrkan i G. U. är sedan 1931 genom
Upplands fornminnesförenings försorg flyttad
en äldre kringbyggd Upplandsgård,
”Disagår-den”, avsedd att utgöra början till ett
hem-bygdsmuseum. — Litt.: C. M. Kjellberg i
”Forn-vännen”, 1919; H. Cornell, ”Sigtuna och G. U.”
(1920); E. Wessén, ”Sveriges hedna mytologi
och fornhistoria” (1924); S. Lindqvist i
”Forn-vännen”, 1919; H. Cornell, ”Sigtuna och G. U.”
fornminnen” (1929) med litt. — Jfr G ö d å k e r
och Uppsala. G.Em.
Gamla världen, de redan i forntiden kända
världsdelarna, Europa, Asien och Afrika.
Gamla Älvsborg, se Ä 1 v .s b o r g.
Gamleby, s:n i S. Tjusts hd, Kalmar län, vid
inre delen av G.-viken n.v. om Västervik; 113,43
kvkm., därav 106,64 land; 3,321 inv. (1931;
31 inv. pr kvkm.); 24,27 kvkm. åker (1927;
22,8% av landarealen), 70,04 kvkm. skogsmark.
De största egendomarna äro Kasimirsborg och
Häckenstad. — Pastorat i S. Tjusts kontrakt,
Linköpings stift. — Inom socknen ligger G.
municipalsamhälle med G. k
ö-p i n g; 0,46 kvkm., 540 inv. (1931; därav
köpingen 0,33 kvkm. med 326 inv.).
Municipal-samhället har rederier, tegelbruk och
möbelfabriker. I G. köping ligger N. Kalmar läns
folkhögsk. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig fastighet 1,966,200 kr., till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 835,920 kr.
(1930). Där köpingen ligger, var den äldre
staden Västervik (se d.o.) belägen, innan den
av Erik av Pommern 1433 flyttades till sitt
nuv. läge. S.;H.Bg.
Gamle Carlsberg, se
Carlsbergbrygge-r i e r n a.
Gamlestad, församling, se Göteborg.
Gamlestadens fabrikers a.-b., Göteborg,
grundat 1891, driver bomullsspinneri, väveri,
blekeri, färgeri, appreturverk och nätfabrik.
Tillverkningsvärdet uppgår till c:a 6 mill. kr. pr år,
arbetarantalet till o. 1,300. Omslutning 31/i2
1930 25,6 mill. kr., därav aktiekapital 10 mill.
Lth.
— 1154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
