GAMLESTADENS FABRIKERS A.-B. biskopssätet flyttat från Sigtuna till G. U. för att på detta sätt beröva hedendomen dess sista bålverk. Ännu 1134 omtalas en Sigtunabiskop; 1141 åter är en Uppsalabiskop nämnd, och i mitten av 1100-taIet uppfördes där domkyrkan på platsen för det gamla templet, vilket att döma av de vid utgrävningarna blottade starka brandspåren gått under genom eldsvåda. Att så skett framgår även av ett påvebrev. Stenkyrkan, som får antagas ha efterträtt en enklare träkyrka, utgjorde med sina murar av gråsten, kraftiga torn över mittkvadraten och korabsid en typisk efterträdare till de i angel-saxisk-normandisk stil uppförda Sigtuna-kyr-korna. I den nyuppförda kyrkan erhöll Erik den hel. 1160 sin vilostad, och det vid Eriks-mässan årl. återkommande kringbärandet av skrinet med helgonets kvarlevor till årsväxtens fromma förefaller att direkt anknyta till den gamla fruktbarhetskullens riter. Med försöken att i kristnad form låta något av det religiösa innehållet beslå vunnos dock endast reflexer av den forna glansen. Att G. U. 1164 blev ärkebiskopssäte gav ej heller någon ersättning för vad som gått förlorat. I och med det gamla templets undergång och de stora kultfesternas avskaffande var det tydligen förbi med G. U:s storhetstid. Tillbakagången påskyndades kraftigt därav, att på gr. av landhöjningen Fyrisån nu ej längre var segelbar längre upp än till det % mil söderut liggande ö. Aros. Här uppstod även redan i början av medeltiden en konkurrerande handelsplats. I samhället vid den dåv. åmynningen togo biskoparna, i varje fall fr. o. m. 1164, sin bostad, och från mitten av 1200-talet finner man där en kungsgård omtalad. Redan 1215 var påvlig sanktion utverkad för ett förslag att flytta biskopssätet tillbaka till Sigtuna. Sedan kyrkan i G. U. i mitten av 1200-talet skadats av eld, togos flyttningspla-nerna upp med förnyad styrka. I påvebrev från 1258 lämnas tillstånd till utväljande av annan lämplig residensort, dock med föreskrift, att biskopsdömets namn icke ändras. 1270 fattade de världsliga myndigheterna beslut om flyttningen till ö. Aros. Denna ägde rum 1273 i närvaro av konung Valdemar och den för saken sedan länge ivrande, ännu ej utnämnde, ärkebiskop Fulco. Den nya Uppsala domkyrka var då endast påbörjad, och S:t Eriks skrin har provisoriskt deponerats i någon av de äldre kyrkorna. — Ss. tingsplats för Tiundaland och hela Uppland ägde G. U. dock alltjämt bestånd. Ännu under Gustav Vasa höllos här 4 dylika sammankomster. Det med flyttningen förbundna namnskiftet ö. Aros—Uppsala (G. U. nämnes första gången 1306) blev orsaken till att det forna Upsalir Uppslagsbok. X — 1153 — 37 ansågs ha legat på samma plats som det nutida Uppsala. Denna missuppfattning, som går igen i historiska källor från slutet av medeltiden, gav i sin tur upphov åt den under 1600-talet rasande fejden mellan lärde vid Uppsala univ. ang. platsen för hednatemplet. Enl. J. Schefferus hade det stått inom Uppsala stads område. O. Verelius och O. Rudbeck åter förläde det till G. U. Först i mitten av 1800-talet framlade C. G. Brunius teorien om sambandet mellan sockenkyrkan och den äldsta domkyrkan. Full klarhet i denna fråga bragtes genom C. M. Kjellbergs 1896 utförda blottläggande av denna kyrkas grundvalar. — Till en plats n. om kyrkan i G. U. är sedan 1931 genom Upplands fornminnesförenings försorg flyttad en äldre kringbyggd Upplandsgård, ”Disagår-den”, avsedd att utgöra början till ett hem-bygdsmuseum. — Litt.: C. M. Kjellberg i ”Forn-vännen”, 1919; H. Cornell, ”Sigtuna och G. U.” (1920); E. Wessén, ”Sveriges hedna mytologi och fornhistoria” (1924); S. Lindqvist i ”Forn-vännen”, 1919; H. Cornell, ”Sigtuna och G. U.” fornminnen” (1929) med litt. — Jfr G ö d å k e r och Uppsala. G.Em. Gamla världen, de redan i forntiden kända världsdelarna, Europa, Asien och Afrika. Gamla Älvsborg, se Ä 1 v .s b o r g. Gamleby, s:n i S. Tjusts hd, Kalmar län, vid inre delen av G.-viken n.v. om Västervik; 113,43 kvkm., därav 106,64 land; 3,321 inv. (1931; 31 inv. pr kvkm.); 24,27 kvkm. åker (1927; 22,8% av landarealen), 70,04 kvkm. skogsmark. De största egendomarna äro Kasimirsborg och Häckenstad. — Pastorat i S. Tjusts kontrakt, Linköpings stift. — Inom socknen ligger G. municipalsamhälle med G. k ö-p i n g; 0,46 kvkm., 540 inv. (1931; därav köpingen 0,33 kvkm. med 326 inv.). Municipal-samhället har rederier, tegelbruk och möbelfabriker. I G. köping ligger N. Kalmar läns folkhögsk. Taxeringsvärde å fastighetsskatte-pliktig fastighet 1,966,200 kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 835,920 kr. (1930). Där köpingen ligger, var den äldre staden Västervik (se d.o.) belägen, innan den av Erik av Pommern 1433 flyttades till sitt nuv. läge. S.;H.Bg. Gamle Carlsberg, se Carlsbergbrygge-r i e r n a. Gamlestad, församling, se Göteborg. Gamlestadens fabrikers a.-b., Göteborg, grundat 1891, driver bomullsspinneri, väveri, blekeri, färgeri, appreturverk och nätfabrik. Tillverkningsvärdet uppgår till c:a 6 mill. kr. pr år, arbetarantalet till o. 1,300. Omslutning 31/i2 1930 25,6 mill. kr., därav aktiekapital 10 mill. Lth. — 1154 —