Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammalkristen konst - Gammalluteraner - Gammalstorp - Gammalsvenskby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMALLUTERANER
09). Gentemot denna har — företrädd av
fransmannen Bayet — särsk. J. Strzygowski
uppträtt (med ”Orient oder Rom”, 1901, m.fl.
skrifter). Den sistn. har framfört många
väckande uppslag, men han har drivit sitt
betonande av österlandets betydelse till det absurda,
vilken ensidighet också stämplar hans till sv.
översatta arbete: ”Den kristna kyrkokonstens
ursprung” (1920). — Litt.: V. Schultze,
”Archäo-logie der altchristlichen Kunst” (1895),
”Grund-riss der christlichen Archäologie” (1919); C. M.
Kaufmann, ”Handbuch der christlichen
Archäologie” (3 Aufl. 1922); O. Wulff,
”Altchrist-liche und byzantinische Kunst” (i ”Handbuch
der Kunstwissenschaft,” 1914); E. Wrangel,
”Studier i gammalkristen ornamentik” (1918);
B. Thordeman, ”Kyrkoarkitekturens
härledning” (1923); H. Glück, ”Die christliche Kunst
des Ostens” (1923); O. M. Dalton, ”East
Christian art” (1925); W. Neuss, ”Die Kunst der
alten Christen” (1927). E.W.
Gammalluteraner, bekännelsetrogen lutersk
frikyrkobildning i Tyskland, uppkommen ss.
reaktion mot Evang. unionen (se d.o.). I
Bres-lau vägrade 1830 prästen J. G. Scheibel att
bruka unionens agenda, avsattes därför men vann
många anhängare, bl.a. prof. H. Steffen och
E. Huschke. Förgäves sökte regeringen
undertrycka rörelsen med ibland förföljelseartade
tvångsåtgärder. Dessa upphörde med Fredrik
Vilhelm IV:s regeringstillträde 1840, och från
1845 är den s. k. Evang.-luterska kyrkan i
Preussen erkänd av staten. Den styres av ett
Oberkirchenkollegium i Breslau;
lokalförsamlingarna äro presbyterianskt organiserade.
Medl.-antalet uppgick 1925 till 54,000 med 86
präster. Liknande samfund bildades även i
andra tyska delstater. — Litt.: G. Nagel,
”Un-sere Heimatkirche” (2 Aufl. 1924). A.M-n.
Gammalstorp, s:n i Listers hd, Blekinge län,
n. om Sölvesborg; 56,33 kvkm., därav 56,oa land;
Ur S.T.F:s bildarkiv.
Gammalstorps kyrka.
2,199 inv. (1931; 39 inv. pr kvkm.); 19,20 kvkm.
åker (1927; 34,2% av landarealen), 27,89 kvkm.
skogsmark. Stärkelsefabrik och bränneri. —
Pastorat: G. och Ysane, Listers och Bräkne
kontrakt, Lunds stift. S.
Gammalsvenskby, svenskspråkig ort i
Ukraina, vid Dnjepr, i guv. Cherson, 16 km. n.ö.
om Berislav, 70 km. n. om Cherson. — I april
1782 anlände de från Dagö (se d.o., hist.)
utvisade svenskarna till det åt dem anvisade
området vid Dnjepr (o. 13,000 har). Deras antal
hade under vägen smält samman till 904
personer; 1783 dogo över hälften i pest, och några
år senare uppges svenskarnas antal till knappt
300. 1794 blevo även 30 sv. krigsfångar förda
till G. och uppgingo i kolonien. De tyskar, som
1804 slogo sig ned där och grundade byarna
Mühlhausendorf och Schlangendorf (jämte den
katolska Klosterdorf) samt togo i besittning %
av G:s område, så att blott 3,600 har återstodo,
kunde man däremot ej draga jämnt med. Alla
3 byarna hade från 1860 en gemensam tysk
präst och till 1921 gemensam styrelse. Byns
angelägenheter avgjordes på bystämma el. av
ett byråd på 9 personer. Folket i G. livnärde
sig av åkerbruk, vinodling, boskapsskötsel och
något fiske. — G. var ett samhälle med typisk
biandkultur. Från rysk koloniseringstradition
hade byn sitt karakteristiska yttre med breda,
trädkantade gator, utefter vilka gårdarna ligga
i oavbrutna rader. Samma ursprung ha även
vissa nyare eldstadsanordningar, bl.a. den från
köket eldade sättugnen i stugorna. Genom de
tyska grannbyarna ha många föremål
förmedlats till byn; likaså ha tyska bröllopsseder
blandat sig med arvseder från Dagö. Härifrån
åter stamma många smådrag i det dagliga livet
och i hemmets utrustning, t.ex. boningsstugans
traditionella inredning, vissa eldstadstyper, de
flesta av de i hemmet tillverkade redskapen.
Hit hör ock, synes det, tekniken i de
stockstugor, som utgjorde byns äldsta bebyggelse,
varom ännu vissa minnen kunnat insamlas.
Slutligen hör språket hit och en del av de
intressantaste folkminnena, bland vilka märkas
sägner, som kunna belysas med 1600-talsakter.
Språket avviker endast i ett fåtal drag från
Dagösvenskan, vilka drag samtliga innebära
ett närmande till riksspråket. — Inv.-antalet
i G. var 1850 304 (52 familjer), 1904 710
personer, som bebodde 98 gårdar; 20 familjer voro
arrendatorer utan egen jord. På 1880-talet
utvandrade o. 100 till Sibirien el. Canada. I
början av 1880-talet besöktes G. av sv. resande, och
1882—85 uppfördes en egen sv. kyrka för
medel insamlade i Sverige, Finland och U.S.A.
Enskifte genomfördes 1901 efter sv. mönster men
upphävdes 1923, då ny fördelning av jorden
— 1159 —
— 1160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
