Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gandhi, Mohandas Karamchand - Gandin, Martin Michel Charles - Gandinus, Albertus - Gando - Gandolfi, Riccardo - Gandrup, Carl (Henrik Hjarne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GANDRUP
Gandhi vid spinnrocken.
anglo-indiska regeringen förstod att fjärma
muhammedanerna från nationaliströrelsen;
flertalet av G:s anhängare motsatte sig hans
negativa inställning. När G. % 1922
framställde sina politiska krav i ett ultimatum till
vice-konungen, Lord Reading, stod detta steg
knappast längre i riktigt förhållande till hans
faktiska inflytande. Ej heller väckte det större
effekt, när regeringen % s.å. häktade G. ss.
ansvarig för de nationalistiska våldsåtgärderna.
G. dömdes till fängelse, frigavs redan jan. 1924
på gr. av sjukdom, drog sig därefter tillbaka
och framträdde aktivt först dec. 1929, då han
inför nationalkongressen i Lahore framlade
kravet på Indiens omedelbara upphöjande till
dominion. För att ge eftertryck åt detta krav
igångsatte G. våren 1930 mot regeringen en
omfattande proteströrelse, som särsk. riktade sig
mot det avskydda statsmonopolet på salt. G.
häktades, dömdes till fängelsestraff men frigavs
febr. 1931 efter den s.k.
Rundabordskonferen-sen, vari de radikala nationalisterna icke
deltagit. Under tiden hade den nationella rörelsen
vuxit i styrka, och det var därför givet, att G.
deltog i den allmänna indiska konferensen
hösten 1931. Konferensen blev en stor besvikelse
för G. och skärpte hans inställning mot
England. Återvänd till Indien, förkunnade han
våldet ss. tillåtet medel vid hävdandet av de
nationella intressena. Följden blev, att den nye
vicekonungen, Lord Willingdon, med kraft
uppträdde mot de radikala nationalisterna; G.
jämte övriga nationalistledare insattes i fängsligt
förvar (jan. 1932). — G. är en av vår tids
egendomligaste gestalter. På en gång politisk
agitator och djupsinnig tänkare, förenar han
västerländsk patriotism och indisk traditionalism.
Hans program är å ena sidan revolutionärt, då
det åsyftar grundandet av en indisk enhetsstat
med borteliminerande av småstater och
rasskill
nader, men å andra sidan har G. djupa
försänkningar i den indiska traditionen. För en
västerlänning kan han visserligen i åtskilligt tyckas
vara en verklighetsfrämmande fantast, men ur
rent indisk synpunkt måste han betecknas som
en av det indiska kulturlivets mest fulländade
representanter. Som den indiska frihetens store
banerförare har han i varje fall sin givna plats
i historien. — Av G:s på gudjarali avfattade
skrifter har till sv. översatts den mest
betydande, ”Mina experiment med sanningen” (2 bd,
1929—30). — Litt.: R. Rolland, ”Mahatma G."
(1923; sv. övers. 1924); J. W. Hall, ”Eminent
Asians” (1929). C.F.
Gandin [gäda’], Martin Michel
Charles, hertig av Gaeta, fransk politiker (1756—
1841). Kommissarie för skattkammaren 1791
—94, utsågs G. efter 18 brumaire till
finansminister och kvarstod på denna post 1799—
1814. G. organiserade det franska
skatteväsendet, återinförde indirekta skatter, grundade
Banque de France och Cour des comptes samt
satte i verkställighet en betydande del av det
första förslaget om jordeböcker. Beklädd med
hertigvärdighet 1809, förblev han 1814
Napoleon trogen och kallades av honom till medl.
av pärernas kammare efter återkomsten från
Elba. Han blev deputerad 1815, senare
guvernör för Banque de France. — G. har
efterlämnat ”Mémoires, opinions et écrits” (1826—
34). G.Lw.
Gandi’nus, A 1 b e r t u s, italiensk jurist (1245
—1310), känd för sitt berömda arbete i
straffrätt ”Tractatus de maleficiis” (offentliggjort
1299 och senast tr. hos H. Kantorowicz i ”A. G.
und das Strafrecht der Scholastik”, 2, 1926),
förebild för den tyska ”Constitutio criminalis
carolina” (se d.o.) 1532. E.K.
Gando, negerrike i Sudan, mellan 11° och
14° n.br. på ömse sidor om Niger, sedan 1904
delat mellan engelska (Nigeria) och franska
kolonialväldena. G. var en hausa-stat, styrd av
fulbe, och uppstod genom delning av Sokoto
1817. Invånarna äro hausa-jordbrukare och
fulbe-herdar. Huvudstaden G., s.ö. om Sokoto,
har o. 11,000 inv. G.B-r.
Gandolfi [-dåTfi], R i c c a r d o, italiensk
tonsättare och musikhistoriker (1839—1920),
1889 överbibliotekarie vid Real istituto di
mu-sica i Florens, urspr. bekant genom sina operor,
senare också genom sin instrumentalmusik. G.
har skrivit musikhistoriska arbeten om operan,
Francesco Landino, Mozart, Verdi, Malvezzi,
Cavalieri m.m. E.A
Gandrup, Carl, dansk förf. (f. 1880),
debuterade 1907 under pseud. Henrik Hjarne
med novellsaml. ”Menneskenes Börn og deres
Afguder” men har sedan företrädesvis utg. skå-
— 1165 —
— 1166 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
