Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ganges - Gangesdelfinen - Ganghofer, Ludwig Albert - Ganglieceller - Ganglion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GANGLION
gr. pr kbm. el. 360,ö mill. ton pr år, varför
också deltatillväxten (huvudsaki. vid huvudarmen,
då de otaliga deltakanalerna numera ej äro
vattenförande), som här kan försiggå under
särdeles gynnsamma förhållanden, är mycket stor.
— G. är farbar för 8,5 m. djupgående båtar
upp till Calcutta samt kan vid högvatten
befaras av mindre ångare 600 km. n. om Allahabad.
G:s vatten har i hög grad tagits i användning
för bevattningsändamål. De viktigaste
bevattningskanalerna äro övre G.-k a n a 1 e n
(byggd 1842—62), som avledes vid Hardwar
och med sina sidogrenar bevattnar n. delen av
området mellan G. och Jumna, samt Nedre
G.-k a n a 1 e n, som genomströmmar s. delen
därav. Tillsammans ha de en längd av 6,213
km. (därav 914 km. huvudkanaler; 1920) och
bevattna ett område av 5,325 kvkm. — G. är
hinduernas heligaste flod, och till dess
stränder vallfärda årl. hundratusentals pilgrimer för
att rena sig från sina synder. Särsk. heliga äro
de ställen, där G. mottager bifloder, och då i
sht vid källflodernas förening samt vid Jumnas
inflöde. S.
Gangesdelfinen, se Floddelfiner.
Ganghofer [-häfar], LudwigAlbert, tysk
förf. (1855—1920), nådde sin första litterära
framgång med de
jämte Hans Neuert
skrivna folkpjäserna
”Der
Herrgottsschnit-zer von Ammergau”
(1880, sv. övers. 1924)
och ”Der Geigenbauer
von Mittenwald”
(1884). Sin största
popularitet vann han
genom berättelser
från bajerska
höglandet: ”Edelweiss-könig” (1886), ”Der
Kloster jäger” (1893), ”Die Martinsklause”
(1894), ”Das Schweigen im Walde” (s.å.), ”Der
Dorfapostel” (1900), ”Waldrausch” (1908), ”Die
Trutze von Trutzberg” (1915). G. skrev
dessutom dikter (bl.a. patriotisk krigslyrik) och
självbiografien ”Lebenslauf eines Optimisten”
(3 bd, 1909—11). Som folklivsskildrare är G.
en efterföljare till Anzengruber men utan
dennes märgfulla kraft. ”Gesammelte Schriften”
i 40 bd, 1910—21. — Litt.: V. Chiavacci, ”L.
G.” (2 Aufl. 1920). A.Bd.
Ga’nglieceller äro de celler, tillhörande
nervsystemet, vilkas utskott bilda nerver av olika
art. Se Nervcell och Nerv.
Ga’nglion. 1) De nervceller, som tillhöra det
perifera nervsystemet (se d.o.), äro i regel
anhopade på bestämda platser i nervernas
för
lopp och bilda här större el. mindre
förtjock-ningar, ganglier. Man skiljer sedan gammalt
mellan cerebrospinala och sympatiska ganglier.
—• De cerebrospinala g. utgöras dels av
g. i ert del hjärn- el. cerebralnervers förlopp,
Del av spinalganglion från människa, a
nervceller, b. märghaltiga nervtrådar.
dels av g. liggande på båda sidor om
ryggmärgen och i dess omedelbara närhet i anslutning
till bakre rötterna av de 31 pariga
ryggmärgs-el. spinalnerverna. Nervcellerna inom dessa g.
ligga i regel ordnade i grupper, skilda åt av
huvudsaki. märghalfiga nervtrådsknippen (se
Nerv). De stå i sinnesorganens tjänst och
utsända endast ett utskott, vilket
omedelbart delar upp sig i en dendrit (se d.o.), som
går till en perifer sinnescell el. annan
upptagningsapparat för sinnesretning, och en neurit
(se d.o.), som går till det centrala nervsystemet.
Genom dessa så utbildade neuron (se d.o.) föras
t.ex. smak-, hörsel-, smärt-, köld- och
värmeretningar från perifera delar till
centralorganet. Nervcellerna i cerebrospinal-g. höra till
de större av kroppens celler, ha en väl
utbildad kärna och rikliga kornbildningar, bl.a.
Nisslska kroppar (se d.o.), och äro omgivna av
rätt talrika smärre celler, s.k. mantel- el.
drabantceller, vilkas uppgift anses vara att hjälpa
nervcellerna i deras näringsupptagande. — De
sympatiska g. höra till det autonoma
nervsystemet (se d.o.), vilket omfattar sympa’ticus
och parasympa’ticus. De bilda dels den s.k.
sympatiska gränssträngen, ett flertal g. belägna i
en rad på båda sidor om och ett gott stycke från
kotpelaren på halsen och baksidorna av bröst-,
— 1169 —
— 1170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
