GARDE äldre tider av jämförelsevis ringa styrka. 1 denna mening voro g.: under romartiden cohors præto'ria och praetorianerna, drabanter och hartschierer (arcierer) hos tyske kejsaren, janitjarer hos sultanerna, streltser hos ryska tsarerna, schweizare och skottar hos de franska konungarna. G. maison du roi bestod under Ludvig XIV av såväl beriden trupp som fotfolk. Sedermera innefattades i g. särsk. framstående elittrupper, och deras styrka växte, i samma mån de tilldelades mera betydelsefulla uppgifter. Särsk. berömda äro Fredrik Vilhelm I:s Potsdamer-g., sammansatt av ovanligt långa karlar, Fredrik den stores g.-trupper och sedermera preussiska g.-kåren, upplöst 1919; i Frankrike uppstodo efter revolutionen g. consulaire, sedermera g. impériale, vanl. känt under namnet ”gamla g.”, samt det 1812 ss. en förberedande skola för detsamma bildade ”unga g.”; under Napoleon III återuppsattes g.-armékåren, vilken dock gick förlorad vid kapitulationen i Metz 1870. Det nuv. franska republikanska g är en gendarmeritrupp. I Österrike-Ungcrn fun nos bl.a. arcierliv-g. och ungerska liv-g.; i Ryssland rekryterades g.-trupper, särsk. Preobra-zjenska och Semjonovska g., av utvalt folk. G. finnas fortfarande i England, Danmark, Finland och Norge. I Sverige fanns redan 1525 vid K. m:ts hov ett g.-kompani och finnas nu Svea och Göta liv.-g., vilka dock rekryteras efter samma grunder som andra truppförband. — Benämningarna röda, vita, national- och kom munal-g. äro vanl. att hänföra till under inbördeskrig uppsatta trupper. E.O.B. Garde, s:n i Gotlands s. hd, Gotlands län, n.ö. om Hemse; 29,59 kvkm., därav 29,35 land; 445 inv. (1931; 15 inv. pr kvkm.); 8,21 kvkm. åker (1927; 28 °/o av landarealen), 14,22 kvkm. skogsmark. — Pastorat G., Etelhem, Alskog och Lye, S. kontraktet, Visby stift. — Kyrkan, urspr. romansk, har ett högrest kor i gotik liksom tornets spira. S.;E.W. Garde, A a g e, dansk skådespelare, regissör och teaterledare (f. 1876), 1896—1912 anställd vid olika teatrar och sällskap i Köpenhamn och landsorten, ledde 1912—13 eget sällskap och 1913—23 med stor framgång Aarhus teater, var 1923—24 direktör för Det kongelige Teaters talscen, där han senare till 1932 verkat som regissör och skådespelare. G.K-g. Garde des sceaux [ga'rdo dä så'], se S t o r-sigillbevarare. Garde du corps [ga'rdo dy kå'r], beriden livvakt, vilken funnits i Frankrike intill revolutionstiden och i Brandenburg-Preussen; till 1919 benämndes där ett kyrassiärreg. inom gardeskåren g., dess chef var kejsaren. E.O.B Ur S.T.F.-s bildarkiv. Garde kyrka. Gardell-Ericson, Anna M., målarinna, se Johan E. Ericson. Garden [gä'don], Mary, engelsk operasångerska (f. 1877), växte upp i Amerika, fick sin utbildning i Paris, debuterade 1900 i Char-pentiers ”Louise”, var knuten till Opéra co-mique, senare (1910) upptagen i Chicago Opera co., i vars ledning hon en kortare tid har deltagit. E.A. Garde'nia, växtsläkte av fam. krappväxter med nära 100 i Gamla världens tropiker förekommande arter, örter, buskar el. träd med ofta läderartade blad, stora, välluktande, gula el. violetta blommor och klotrunda el. långsträckta frukter. De starkt doftande blommorna av G. flo'rida (från Kina, mångenstädes förvildad i tropiska Amerika) användas till parfymering av te, frukterna, s.k. gulskidor, med orangeröd pulpa, till färgning. Av flera arter erhålles ett om elemi erinrande harts. O.Gz. Garden of the gods, The [Öa gä'don ov öa gå'dz], ”Gudarnas trädgård”, nationalpark vid foten av Pikes peak, Colorado, U.S.A. Se pl. vid Colorado. Garden party [gä'don päti] (eng.), trädgårdsfest. Garde'ra, se G a r d. Garderob [-å'b] (fra. garde-robe, eg. klädbe-varare), klädkammare; kapprum i teater o.d.; — 1187 — — 1188 —