GARSTANG genast från början genom naturligare ton och djupare inträngande i rollkaraktären medvetet från den dittills gängse mera uppstyltade och schematiska, och han kan sägas ha varit den förste människoframställaren i modern mening och ss. sådan förebildlig. G. tillkommer också äran av att ha, åtm. i huvudsak, befriat Shakespeare från barockens förvanskning. Till G:s glansroller räknas, utom Richard III, Hamlet, Romeo i ”Romeo och Julia”, Othello, Kung Lear, Macbeth, Konung Johan, Antonius i ”Antonius och Kleopatra”, Benedikt i ”Mycket väsen för ingenting”, Abel Drugger i ”Alkemisten” (Ben Jonson), Lord Ogleby i ”Det hemliga äktenskapet” (G. Colman) och Beverley i ”Spelaren” (E. Moore). G. var också en lycklig komediförf. Hans ”Dramatic works” utgåvos 1768. Postumt utkommo hans ”Poetical works” (1785). Hans ”Private correspondence” utgavs 1831—32 (2 bd). — Biografier av P. Fitzgerald (2 bd, 1868), J. Knight (1894), C. Gaehde (1904), C. Parsons (1906) och E. af Klercker (1928). G.K-g. Garrigue [gari'g] (av provensalskans garrou-lia, en art stenek, som dominerar i kalkstens-terrängen på Cevennernas s. sida), låg vegetation på Cevennernas sluttningar i Languedoc av spridda halvbuskar och ris med hela året kvar-sittande, vanl. ludna, av aromatiska oljor fyllda blad. Under regntiden (vinterhalvåret) spira mellan dem gräs och örter, som om sommaren vissna ned och lämna mineraljorden naken mellan risen. Karaktärsväxter äro den ovannämnda steneken, Quercus cocci'fera, och Q. Uex, arter av lavendel och timjan, buxbom, rosmarin m.fl. G. är av stäpptyp och har stor utbredning i Medelhavsländerna. J.F. Garrison [gä'risan], William Lloyd, nordamerikansk abolitionistisk agitator (1805— 79), journalist, grundade 1831 tidn. ”The liberator”, vars syfte var att verka för negerslaveriets avskaffande, och bildade 1832 det första nordamerikanska abolitio-nistsällskapet (se Abolitionister). Hela sitt liv ägnade han åt den abolitio-nistiska rörelsen, beundrad och hyllad av sina anhängare, hatad och förföljd av sina motståndare. Alltid stod han på aboli-tionisternas ytterlighetsflygel; hans 1842 formulerade slagord ”ingen union med slavägarna” var direkt riktat mot unionens fortbestånd. Hans lidelsefulla patos och hans hetsagitation — i den skydde han inga medel — bar frukt i den abolitionistiska rörelsens växt men förblindade hans syn i praktiska ting, t.ex. i hans mellanhavande med Lincoln, som han bekämpade. B. Garrod [gä'rod], Sir Alfred Bäring, engelsk läkare (1819—1907), prof, i praktisk medicin vid Kings college hospital, London. G. var den förste, som påvisade urinsyra i blodet vid gikt, och hans vetenskapliga arbeten behandla huvudsaki. denna sjukdom och reumatism. T.H-n. Ga'rrulus, ett släkte kråkfåglar, se Nötskrika. Garrysjön [gä'ri-], sjö i Nordvästterritorierna, Canada; c:a 2,500 kvkm.; genomflytes av St. Fiskfloden. J.C. Garsjin [gaTfün], Vsevolod Michajlovitj, rysk novellist (1855—88). Efter oavslutade studier vid bergshögsk. i Petersburg deltog G. 1877 ss. frivillig i kriget mot turkarna och återvände lätt skadad. Han debuterade 1877 med novellen ”Fyra dagar”, en skildring av en på slagfältet kvarglömd sårads upplevelser, en realistisk verklighetsbild, som väckte allmän uppmärksamhet. Hans starkaste novell är ”Den röda blomman” (1883), en berättelse om en dåre, som drömmer om att kunna besegra del onda i världen genom att fly ur cellen och rycka upp tre vallmoblommor, varefter han dör lycklig i tron på sitt martyrskap. ”Attalea princeps” (1880), en fabel i sagostil om växterna i ett orangeri, ger i bilden av det exotiska jätteträdets frihetskamp en symbol för det tragiska i en stolt och stark personlighets självuppoffrande liv. Sedan barndomen hade G. haft plågsamma anfall av en psykisk sjukdom, i sinnesförvirring störatde han sig 33 år gammal nedför en trappa och avled efter några dagar. G. medhann ej mycket; för utvecklingen av den ryska novellkonsten är han dock av särskild betydelse både psykologiskt och formellt. Han hade djupa själserfarenheter och var mäktig en enkel och ren stil, om ock ej fri från enstaka tekniska felgrepp. Den fullständigaste uppl. av G:s skrifter är utg. ss. suppl. till tidsskr. ”Niva” 1910. Agr. Garso'ng, se G a r q o n. Garstang [gä'stäp], John, engelsk arkeolog — 1205 — — 1206 —