Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garrick, David - Garrigue - Garrison, William Lloyd - Garrod, Sir Alfred Baring - Garrulus - Garrysjön - Garsjin, Vsevolod - Garsong - Garstang, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARSTANG
genast från början genom naturligare ton och
djupare inträngande i rollkaraktären medvetet
från den dittills gängse mera uppstyltade och
schematiska, och han kan sägas ha varit den
förste människoframställaren i modern mening
och ss. sådan förebildlig. G. tillkommer också
äran av att ha, åtm. i huvudsak, befriat
Shakespeare från barockens förvanskning. Till
G:s glansroller räknas, utom Richard III,
Hamlet, Romeo i ”Romeo och Julia”, Othello, Kung
Lear, Macbeth, Konung Johan, Antonius i
”Antonius och Kleopatra”, Benedikt i ”Mycket
väsen för ingenting”, Abel Drugger i ”Alkemisten”
(Ben Jonson), Lord Ogleby i ”Det hemliga
äktenskapet” (G. Colman) och Beverley i
”Spelaren” (E. Moore). G. var också en lycklig
komediförf. Hans ”Dramatic works” utgåvos
1768. Postumt utkommo hans ”Poetical works”
(1785). Hans ”Private correspondence” utgavs
1831—32 (2 bd). — Biografier av P. Fitzgerald
(2 bd, 1868), J. Knight (1894), C. Gaehde (1904),
C. Parsons (1906) och E. af Klercker (1928).
G.K-g.
Garrigue [gari’g] (av provensalskans
garrou-lia, en art stenek, som dominerar i
kalkstens-terrängen på Cevennernas s. sida), låg
vegetation på Cevennernas sluttningar i Languedoc av
spridda halvbuskar och ris med hela året
kvar-sittande, vanl. ludna, av aromatiska oljor fyllda
blad. Under regntiden (vinterhalvåret) spira
mellan dem gräs och örter, som om sommaren
vissna ned och lämna mineraljorden naken
mellan risen. Karaktärsväxter äro den ovannämnda
steneken, Quercus cocci’fera, och Q. Uex, arter
av lavendel och timjan, buxbom, rosmarin m.fl.
G. är av stäpptyp och har stor utbredning i
Medelhavsländerna. J.F.
Garrison [gä’risan], William Lloyd,
nordamerikansk abolitionistisk agitator (1805—
79), journalist,
grundade 1831 tidn. ”The
liberator”, vars syfte
var att verka för
negerslaveriets avskaffande, och bildade
1832 det första
nordamerikanska abolitio-nistsällskapet (se
Abolitionister).
Hela sitt liv ägnade
han åt den
abolitio-nistiska rörelsen,
beundrad och hyllad av
sina anhängare, hatad och förföljd av sina
motståndare. Alltid stod han på
aboli-tionisternas ytterlighetsflygel; hans 1842
formulerade slagord ”ingen union med
slavägarna” var direkt riktat mot unionens fortbestånd.
Hans lidelsefulla patos och hans hetsagitation
— i den skydde han inga medel — bar frukt
i den abolitionistiska rörelsens växt men
förblindade hans syn i praktiska ting, t.ex. i hans
mellanhavande med Lincoln, som han
bekämpade. B.
Garrod [gä’rod], Sir Alfred Bäring,
engelsk läkare (1819—1907), prof, i praktisk
medicin vid Kings college hospital, London. G.
var den förste, som påvisade urinsyra i blodet
vid gikt, och hans vetenskapliga arbeten
behandla huvudsaki. denna sjukdom och
reumatism. T.H-n.
Ga’rrulus, ett släkte kråkfåglar, se
Nötskrika.
Garrysjön [gä’ri-], sjö i
Nordvästterritorierna, Canada; c:a 2,500 kvkm.; genomflytes av
St. Fiskfloden. J.C.
Garsjin [gaTfün], Vsevolod Michajlovitj,
rysk novellist (1855—88). Efter oavslutade
studier vid bergshögsk.
i Petersburg deltog G.
1877 ss. frivillig i
kriget mot turkarna och
återvände lätt
skadad. Han debuterade
1877 med novellen
”Fyra dagar”, en
skildring av en på
slagfältet kvarglömd
sårads upplevelser, en
realistisk
verklighetsbild, som väckte
allmän uppmärksamhet.
Hans starkaste novell är ”Den röda
blomman” (1883), en berättelse om en dåre,
som drömmer om att kunna besegra del
onda i världen genom att fly ur cellen och
rycka upp tre vallmoblommor, varefter han
dör lycklig i tron på sitt martyrskap. ”Attalea
princeps” (1880), en fabel i sagostil om växterna
i ett orangeri, ger i bilden av det exotiska
jätteträdets frihetskamp en symbol för det tragiska
i en stolt och stark personlighets
självuppoffrande liv. Sedan barndomen hade G. haft
plågsamma anfall av en psykisk sjukdom, i
sinnesförvirring störatde han sig 33 år gammal
nedför en trappa och avled efter några dagar. G.
medhann ej mycket; för utvecklingen av den
ryska novellkonsten är han dock av särskild
betydelse både psykologiskt och formellt. Han
hade djupa själserfarenheter och var mäktig
en enkel och ren stil, om ock ej fri från
enstaka tekniska felgrepp. Den fullständigaste
uppl. av G:s skrifter är utg. ss. suppl. till
tidsskr. ”Niva” 1910. Agr.
Garso’ng, se G a r q o n.
Garstang [gä’stäp], John, engelsk arkeolog
— 1205 —
— 1206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
