GARTNER (f. 1876), sedan 1907 prof, vid univ. i Liverpool, 1920—26 chef för det engelska Department of archæology i Jerusalem. Efter att ha deltagit i utgrävningar av romerska anläggningar i England har G. lett en arkeologisk exp. i Mindre Asien och Syrien 1907 och förestått utgrävningarna av det hetitiska Sakje-Genzi i Mindre Asien 1908 och 1911 och Askalon 1920—21. Bland G:s skrifter, som behandla frågor rörande egyptisk och hetitisk arkeologi och historia, märkas ”The burial customs of ancient Egypt” (1907), ”The land of the Hit-tites” (1910), ”The Hittite empire” (1929). Th.P. Gartner (da., äldre ty.), fackutbildad trädgårdsmästare. Gartok, stad och viktig handelsplats i s.v. Tibet, 4,470 m.ö.h., vid karavanvägen Lhasa— Leh. G. är sedan 1904 öppnat för den brittiska handeln. H.Bm. Gartz, stad i Pommern, vid Oder, 25 km. s. om Stettin; 3,583 inv. (1925). — För att hindra Gustav II Adolfs framträngande upprättade T. Conti (se denne) på sommaren 1630 ett befäst läger i G. med ett brohuvud i Greifenhagen. Detta stormades 25/i2 av svenskarna, varpå även G. utrymdes. Därigenom möjliggjordes en fortsatt sv. offensiv uppför Oder. P.S. Garuda (även Garutmant el. Suparna), ind. myt., en gudomlig fågel, som spelat en stor roll i den indiska mytologien alltifrån vedisk tid. I Rigveda framställdes G. ss. den, där rövade somadrycken från ”den 3:e himmelen” och bragte den åt Indra och människorna. G. är Indras vän och Vishnus riddjur samt Krishnas vän, riddjur och fana. Även i buddismen och jainismen spelade G. en framträdande roll. C.F. Garva (etymologiskt samma ord som göra), bereda (hud) till läder (se G a r v n i n g); metall., tillverka garvstål (se d.o.). Garvarull är en avfallsprodukt vid fårskinns-garverierna och utgöres av ullen, som dock är av sprödare natur på gr. av den under garv-ningsproceduren använda kalkens frätande inverkan. G. användes för framställning av filtar o.d. S.H-g. Ga'rve [-fa], Christian, tysk filosof (1742 -—98), verksam som kritiker, popularisator och översättare (bl.a. av moralfilosofiska verk av Aristotelös, Cicero och Adam Ferguson). Mest bekant är G. för sin recension av Kants ”För-nuftskritik” i ”Göttinger gelehrte Anzeigen” 1782, vilken uppkallade Kant till en amper replik i ”Prolegomena”. — Litt.: A. Stern, ”Über die Beziehungen C. G:s zu Kant” (1884). A.N Ga'rve [-fa], Karl Bernhard, tysk teo log (1763—1841), tillhörande Evang. brödraför samlingen, mest känd ss. förf, till psalmer och andliga sånger, utmärkta för innerlig känsla och mästerlig form. S.N. Garvextrakt är ett koncentrat av de ur garv-medeln (se d.o.) med vatten urlakade garvämnena. G. förekommer i handeln, dels i flytande, dels i fast form. S.H-g. Garvie [gä'vi], Alfred Ernest, skotsk teolog (f. 1861), rektor för de kongregationalis-tiska prästutbildningsanstalterna New college (1907) och Hahney college (1922) i London (sedan 1924 sammanslagna), president i Congre-gational union of England and Wales 1919, president i National free church council (som omfattar alla frikyrkor i England) 1923. G. har bl.a. deltagit i ekumeniska mötet i Stockholm 1925, i Lausannekonferensen 1927 (v. ordf.) och är red. för den engelska avd. i den ekumeniska tidskr. ”Stockholm”. — Litt.: ”Die Religions-wissenschaft der Gegenwart in Selbstdarstell-ungen”, 4 (1928). S.N. Garvin fgä'vin], James Louis, engelsk journalist (f. 1868), medarbetare i ”Newcastle chronicle”, från 1899 i ”Daily telegraph”. G. var J. Chamberlains förnämsta stöd i pressen under tariffreformkampanjen. 1908 blev han utg. av ”Observer” (se d.o.), som under hans ledning åtnjuter stort anseende som söndags-tidn. 1912—15 var han även utg. av aftontidn. ”Pall Mall gazette” och blev 1926 huvudred, för 13 :e uppl. av ”Encyclopædia britannica”. G:s ”The economic foundations of peace” (1919), vari han yrkade på moderation av fredsvillkoren, väckte vid sin framkomst stor uppmärksamhet. E.L.B. Garvmedel kallas alla de råvaror, varur garvämne (se d.o.) tekniskt lönande kan framställas. De bestå av 4 grupper: vegetabiliska g., som förekomma i skilda handelsformer, ss. garvextrakt, bark, trä, blad, frukter och rötter; mineraliska g., t.ex. kromalun; a n i m a-1 i s k a g., t.ex. sältran, och kemiska g., t.ex. formalin. Våra viktigaste inhemska g. härröra från gran- och ekbark samt ekträ. Av importerade g. äro quebracho, kastanj, mimosa och sumak de viktigaste. Garvämneshalten varierar mellan 10 och 50 °/o. * S.H-g. Garvning. 1) G. av hudar och skinn är i inskränkt bemärkelse en fysikalisk-kemisk process mellan garvämne och hudsubstans, men i allm. avses med g. en sådan arbetsoperation, som omvandlar hud till läder (se d. o.) och sönderfaller i 3 avd.: kalkhusarbete, eg. g. och färdiggörning el. tågning. — Hudar och skinn levereras till garverierna i saltat el. torkat tillstånd, och den första operation, som hudarna undergå i kalkhuset, kallas v e k n i n g (ty. weichen, uppmjuka). Hudarna nedhängas i — 1207 — — 1208 —