Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaseldning - Gaseller - Gasellfloden - Gaser - Gasett - Gasexplosion - Gasflaska - Gasformiga kroppar - Gasförgiftning - Gasgenerator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASGENERATOR
brännas med sekundärluft (”antändningsluft”).
Genom den direkta inledningen av gasen i
ugnen går det vid gasalstringen utvecklade värmet
icke förlorat, men eldningen blir icke
reglerbar i samma grad som vid vanlig g. Halv-g.
användes bl.a. för ångpanneeldning med
träavfall. För drift av ångpannor har g. eljest
hittills icke fått någon nämnvärd användning,
emedan den under där rådande
driftförhållanden icke ger någon vinst jämfört med andra
bränslebesparande anordningar för fast bränsle.
Jfr Ugnar. 7.S.
Gaseller, en grupp antiloper (se d.o.).
Gasellfloden, se Bahr e 1-G h a z a 1.
Gaser, se Gas.
Gase’tt (ital. gazetta, eg. namn på ett
småmynt, som utgjorde det pris, för vilket en tidn.
kunde köpas el. läsas, sedan beteckning för
tidn. själv), i sht under 1700-talet bruklig
benämning på tidn.
Gasexplosion [-fo’n], se Explosion.
Gasflaska, gasbehållare, se
Gasackumulator.
Gasformiga kroppar, se
Aggregations-tillstånd.
Gasförgiftning. De vanligaste i dagliga livet
förekommande g. äro orsakade av kolos,
lys-gas el. avgaser från motorer och äro
koloxidförgiftningar (se d.o.). I bryggerilokaler och
bergverk förorsakas ofta g. av kolsyra, som är
giftig om luften innehåller 5—10 °/o. I
laboratorier, fabriker m.m. kunna olika slag av g.
uppträda vid arbeten med farliga ämnen (jfr
Gasmask och Gasskydd). Ang.
strids-gaser se d.o. Första hjälp vid g. är
avlägsnande av den skadade från den förgiftade
atmosfären, frisk luft, värme, absolut vila,
stimulerande medel. I vissa fall, dock ej vid strids-g.,
kan konstgjord andning givas samt
syrgasin-halation. Läkare bör tillkallas. Lj
Gasgenera’tor, apparat för framställning av
vissa gasbränslen (se d.o.). 1) Genera
t o r g a s erhålles genom ofullst.
förbränning av koks och kol, består av 34 °/o
koloxid och 66 °/o kväve (teoretiskt);
innehåller dock alltid något kolsyra. Generatorn
består vanl. av en schaktugn, upptill
försedd med tätt slutande ifyllningstratt och
nedtill försedd med rost. Genom inblåsning av
luft el. genom drag från skorsten införes luft
genom den glödande massan. Luftens
syre bildar med kolet koloxid enl. formeln
2C + O2 + 3,8N2 = 2CO + 3,8N2, där koloxid
(CO) är den brännbara beståndsdelen.
Användes för mycket luft, bildas i stället
kolsyra, som ej kan förbrinna, C + O2 + 3,8N2 =
CO2 + 3,8N2. Med generatorgasen medföljer alltid
som obrännbar beståndsdel luftens kväve (N2)
För att leda förbränningen till största halt av
CO måste bränsleskiktet vara tillräckligt högt.
Reaktionen äger rum vid hög temp., c:a 1,000°
C. Det erforderliga värmet erhålles genom att
Gasgenerator med vridbar rost.
i undre skiktet en vanlig förbränning äger rum
under bildning av värme och kolsyra. Denna
kolsyra reduceras högre upp i den glödande
massan till koloxid (CO). För att underlätta
slaggningen är g. ofta försedd med en vridbar
rost, el. också är slagglådan vridbar. — 2)
Vattengas, en blandning av koloxid och
väte, erhålles, om vattenånga ledes genom
glödande kol. Vattengas kallas ofta blå vattengas,
då den brinner med blåaktig låga. Den
framstäl-les enl. Dellwik-Fleischer genom att luft med
stor hastighet blåses genom ett lågt koksskikt
och förbränner kolet till kolsyra; för att få hög
temp. (”varmblåsning”), G + O2 + 3,sN2 = CO2 +
3,8N2. Denna gas släppes ut i luften som
värdelös. Därpå blåses ånga genom den glödande
massan (”kallblåsning” el. ”gasning”), då
vattengas bildas, C + H2O = CO + H2. Då intet
luftkväve medföljer, har vattengasen högre
värmevärde än koksgasen men är dyrare att
framställa. Den användes, då höga
förbrännings-temp. önskas. För att höja värmevärdet 1
vattengasen kan den karbureras genom att
anrikas med bensolånga el. oljegas (se 01 j
e-gas). — 3) Dowsongas, h a 1 v v a t-
— 1221 —
— 1222 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
