Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaskell, Elizabeth Cleghorn - Gaskell, Walter Hoolbrok - Gasklocka - Gaskol - Gaskonnad - Gaskrig - Gaskälla - Gaskök - Gaskörteln el. röda kroppen - Gaslagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASLAGAR
GaskeH [gä’skal], Elizabeth C 1 e
g-h o r n, f. Stevenson, engelsk författarinna
(1810—65). Bland G:s romaner,
kännetecknade av ärlighet och psykologisk blick,
märkas (de flesta övers, till sv.) ”Mary Barton”
(1848), en skildring av livet i Manchester,
”Cranford” (1851—53), där hon ger en
idealiserad teckning av sitt barndomshem Knutsford,
”Ruth” (1853), ”North and south” (1855),
”Syl-via’s lovers” (1863), ”Cousin Phillis and other
tales” (s.å.) samt ”Wives and daughters” (2
bd, 1866—69). Hennes ”The life of Charlotte
Brontè” (2 bd, 1857) är en av de bästa
biografierna på engelskt språk. G:s arbeten
ut-gåvos 1906 i 8 bd av C. Shorter. — Litt.: E.
Chadwick, ”Mrs G.” (2 ed., 1913). E.L.R.
Gaskell [gä’skal], Walter Hoolbrok,
engelsk fysiolog (1847—1914). G. har utfört
betydande arbeten över hjärtats fysiologi,
särsk. dess innervation och frågan om
ursprungsorten för impulsen till hjärtats
kon-traktion, vilken G. förläde till
hjärtmuskulatu-ren själv (G:s myogena teori). G:s arbeten ha
varit av icke ringa betydelse för förståelsen
av vissa hjärtsjukdomar, i sht ”hjärtblock”.
J.E.L.
Gasklocka, användes för att uppsamla den
vid gasverken (se d.o.) tillverkade gasen efter
dennas fullständiga
rening. Då
gastillverkning sker
kontinuerligt under hela
dygnet, men
förbrukningen är
underkastad stora
variationer, måste g.
vara rymliga, c:a
60 % av dagsförbrukningen. Den vanliga g.
består av en bassäng av plåt el. armerad betong,
fylld med vatten, i vilket en klocka av tunn
järnplåt flyter. Gasen införes genom ett rör,
som mynnar
ovanför vattenytan, och
bortledes genom ett
liknande. När
klockan är tom,
ligger klocktaket
omedelbart ovan
vattenytan, fig. 1. Fig. 2
visar klockan fylld.
Klockan, som flyter
på vattnet, höjer
och sänker sig
alltefter gastillverkning och
gasförbrukning och är ett
slags utjämningsbe-
Fig. 1 (överst) och 2.
Fig. 3.
hållare. Vintertid måste vattnet i bassängen
värmas, så att klockan ej fryser fast. Under
de senaste åren byggas s.k. vattenlösa g. (fig. 3).
Inuti en månghörnig plåtcylinder rör sig en
plåtskiva upp och ned, allteftersom gas
inpum-pas. Tätning mellan skivan och väggarna sker
med tjära, som tillföres upptill och får rinna
ned mot väggen. O.Ht.
Gaskol kallas vissa stenkol, som äro särsk.
lämpliga för gasframställning, se Stenkol.
Vid gasverken bildas i retorterna el. kamrarna
g. el. rättare grafit. Genom att tunga
kolväten, på gr. av den starka värmen, genast
sönderdelas, avsätter sig det därur frigjorde kolet
på väggarna som grafit. O.Ht.
Gaskonna’d (fra. gasconnade, till gascon,
gaskognare: invånarna i Gascogne stämplas
ofta som skrävlare), skrävel, skryt; skrytsamt
påhitt.
Gaskrig, se Gasstrid.
Gaskälla, geol., se Naturgas.
Gaskök, den vanligaste apparaten för gasens
användning till kokändamål, består av ett sta-
Tvålågsgaskök.
tiv för placering av kokkärlen och
gasbrän-nare (se d.o.). Gasköken förses ofta med
kombinerad kok- och sparlåga. Den förstn.
användes för uppkokning, men den senare, som
framsläpper mycket litet gas, är avsedd att
hålla kärlet kokande, sedan det väl kommit
i kokning. Gasförbrukningen nedbringas
därigenom betydligt. På gasspisarnas häll
finnas två el. flera kokbrännare och undertill
en gaseldad ugn. O.Ht.
Gaskörteln el. röda kroppen, körtel i
väggen av simblåsan hos fiskar. Den utgöres
av ett komplex av körtelceller, vilka omgiva
kapillärer och små blodkärl. G. kan avsöndra
en gas, bestående av syre, kväve och kolsyra
Syremängden växlar hos olika fiskar och är
störst hos havsfiskar, som leva på stort djup
(ända till 87%). Gas kan även, ehuru
långsamt, resorberas. Simblåsan har dock vani.
icke någon respiratorisk betydelse, enär
experiment visat, att fiskar kvävts, ehuru
simblåsan innehållit avsevärd mängd syre. N.R-n.
Gaslagar, lagar för gasformiga kroppar, se
Gas.
— 1225 —
— 1226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
