Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasljuspapper - Gasmask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASLJUSPAPPER
Gasljuspapper är ett fotografiskt
kopierings-papper, vars ljuskänsliga skikt består av
klor-silver el. en blandning av detta med bromsilver
jämte gelantin. Vid exponeringen bildas en
latent bild (se d.o.), som framkallas och
fixeras. G. är föga ljuskänsligt och kan därför
bearbetas vid gult ljus. Det är det vanligast
använda fotografiska kopiematerialet Se F
o-t o g r a f i. Szl.
Gasmask. Knappt hade de kemiska
stridsmedlen gjort sin entré i det stora världskriget,
förrän de första motmedlen framkommo. Den
första gas, som kom till användning, var
klorgas. Då man kom underfund härmed,
tillverkades i London på 24 tim. 100,000 av det
första primitiva gasskyddet, som bestod av trassel
indränkt med antiklor, tiosulfat. Den
indränkta trasseln bands med en duk för
munnen. Så snart klorgasen kom i beröring
härmed, oskadliggjordes den omedelbart. Man var
icke längre oförberedd, och verkan blev heller
icke densamma nästa gång. Men då infördes
en ny gas, fosgen, som var betydligt giftigare
än klor, och mot den skyddade icke tiosulfat.
Men när man väl analyserat vad det var, kunde
kemisterna meddela, att urotropin
ögonblickligen förstör fosgen, varefter dukarna för
munnen indränktes härmed. Sedan kommo slag i
slag de olika gaserna och snart därpå resp,
motmedel. G. togo sedan formen av huvor,
som drogos över huvudet och höllos indränkta
med olika kemikalier. Men detta var mycket
besvärligt, då de ständigt skulle hållas fuktiga,
och framförallt därför, att man icke visste vilka
gaser, som kommo till användning. Det var
en mängd olika specialkemikalier, som fingo
tagas i bruk, och kom fienden med en ny gas,
riskerade man att stå fullständigt värnlös, om
ej något specialskydd härför fanns. Det gav
ingen trygghetskänsla och kunde när som helst
leda till katastrof. Ett universalskydd måste
skaffas, som principiellt skyddade mot alla
gaser och som i sin skyddsverkan byggde på
någon för alla gaser gemensam egenskap. Det
var på den vägen utvecklingen gick framåt.
Oberoende av varandra kom man till samma
resultat i olika länder. G. ändrades så, att
den kom att bestå av ett tätt slutande
ansikts-skydd av läder, gummi el. gummerad väv, med
insatta ögonglas samt en behållare, som
skruvades fast framtill framför munnen och som
innehöll den kemiska absorptionsmassan.
Huvudinnehållet i denna blev s.k. aktivt kol,
vilket verkar i torrt tillstånd. Om en
gasblandning passerar genom en behållare med sådant
kol, släppas luftens normala beståndsdelar, ss.
syre och kväve, vilka äro enkla gaser, igenom,
men genom adsorption (se d.o.) på kolytorna
upptagas de sammansatta. Härigenom rensas
luften från de främmande, giftiga ämnena.
Förmågan att på detta sätt kunna bindas av aktivt
kol är olika för olika gaser. Den princip, som
man bygger på, är att alla gasmolekyler ha
en stark egenrörelse, som gör att de vid
passagen komma’i intim kontakt med det finporösa
kolets ytor. Gasmolekylerna ha vidare fria
attraktionskrafter, vilka bindas av
motsvarande hos kolet. Ju mera komplicerad en
gasmolekyl är, el. i allm., ju högre molekylvikten
är, desto starkare äro dessa krafter. Endast
vid de enkla gaserna äro dessa av liten
storhetsordning. Detta är av stor betydelse för
gasskyddet, ty därigenom slippa som ovan
nämnt de normala beståndsdelarna i luften
igenom, men ej de sammansatta. Men av enkla
gaser kan endast finnas ett bestämt antal;
dessa äro redan undersökta, och mot dem, t.ex.
koloxid (skydd häremot se
Koloxidförgiftning) och ammoniak, behöves
fortfarande specialskydd. De äro ett fåtal, och här
finnas, vad nya stridsgaser beträffar, inga
utvecklingsmöjligheter. Detta kan däremot
finnas vid de mera komplicerat sammansatta, där
nya kombinationer kunna tänkas, men de
komma samtliga att upptagas av kolet och det
lättare, ju mera komplicerade de bli. — Olika
sorters aktivt kol ha olika adsorptionsförmåga.
Under världskriget fick man det bästa kolet i
Amerika genom att förkola kokosnötskal, och
det igångsattes där en stor reklam för att få
folk att äta kokosnötter och därmed gynna
gasskyddet. Numera har tekniken utvecklats,
så att man ur vanliga träslag kan tillverka
ännu bättre kolsorter. Aktivt kol har blivit en
storindustriell artikel icke blott för
gasskydds-ändamål utan även för att t.ex. i
fabriksskorstenar taga bort föroreningar i rökgaserna samt
för avfärgning av lösningar och rening av
vatten. På senaste åren har man kunnat
betydligt öka kolets upptagningsförmåga, och varje
framsteg här betyder en ökning av g:s
prestationsförmåga. — Men ännu var g. icke färdig.
Den skyddade endast mot verkliga gaser el.
sådana ämnen, som vid vanlig temp. äro
vätskor el. fasta ämnen men avdunstat och
be-funno sig i ångform i luften. Detta var nu
också det viktigaste, men det fanns ett
specialfall, då g. ej skyddade. Ett ämne kan endast
förekomma i ångform i så stor mängd, som
an-gives av dess ångtryck, och detta är för många
fasta stridsgaser mycket litet. Men en annan
möjlighet finns. Det kan överföras i findispers
el. kolloidal form i luften, s.k. aerosol (rök,
dimma). En partikels fallhastighet, förorsakad
av tyngdkraften, minskas på gr. av det ökade
luftmotståndet med kvadraten på radien. Så
— 1227 —
— 1228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
