Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASVERK
dygn är småkammarugnar.
Avgasnings-rummet är här större och utbildat till en
kammare. — För g. med en dygnsperiod av mer än
10,000 kbm. pr dygn byggas vanl. s.k.
vertikalkammarugnar (fig. 3 och 4).
Kamrarna äro här större och stå vertikalt. En
kammare, som laddas med 2,000 kg. kol, har en
höjd av 5,5 m., en bredd av 0,25—0,35 m. och en
längd av 2,o m. Avgasningstiden är 12—14
tim. 2—6 kammare bilda en ugn. Den
erforderliga värmen erhålles från en
bredvidlig-gande generator. Kolen uppföras (fig. 3) med
en elevator (a) till kolbunkers (b). Därifrån
fylles en vagn (c) med kol och skjutes till den
kammare (d), som skall laddas, vilket sker
genom att öppna luckor upptill på kammaren och
en bottenlucka på vagnen. Den bildade gasen
bortföres genom röret e. Efter avgasningens
slut öppnas en bottenlucka på kammaren, och
koksen faller då ned i en vagn, som föres till
släcktornet (fig. 4 a), där koksen släckes med
vatten. Vertikalkammarugnarna placeras ofta
under ett tak i det fria (fig. 4). — Vid
medelstora och stora anläggningar användas
horisontalkammarugnar. Dessa kammare
äro t.ex. vid Stockholms g:s: bredd 0,47 m.,
höjd 3 m. och längd 10,9 m.
Avgasningstiden är 24 tim. — Från retorterna el.
kamrarna föres gasen genom stigrör av gjutjärn
Fig. 3. Genomskärning av en
vertikalkammarugn.
Fig. 4. Vertikalkammarugn.
till den s. k. hydrauliken (fig. 1 d), ett
trågformigt vattenlås, i vilket stigrören dyka
ned. Hydrauliken tjänar även som kylare, i
det att en del tjära och ammoniakvatten här
utkondenseras, samt slutl. som spärr vid
ugnarnas laddning. Genom en grov rörledning
föres nu gasen till en kylare för att där
nedbringas till rumstemp. Gasen inkommer
upptill och får omsvepa rör, genom vilka
vatten cirkulerar. I kylaren kondenseras en hel
del tjära och ammoniakvatten. — För att
tvinga gasen att cirkulera genom de olika r
e-ningsapparaterna måste man använda
en ”gassug” (s. k. exhaustor, se d.o.), som vanl.
placeras efter kylarna. För att borttaga ännu
kvarvarande rester av tjära föres gasen genom
en tjärtvätt (fig. 5). Genom stötverkan,
d.v.s. genom att gasen får passera en plåtvägg,
försedd med hål, och därefter stöta mot en
annan yta med hål förskjutna i förhållande till
de första, utfälles tjäran ur gasen. Gasen
in-ledes i ett rum (a), där en klocka (b) är
upphängd. Klockmanteln är fyrdubbel, plåtarna
omväxlande försedda med fyrkantiga hål och
parallella springor. Den tjärfria gasen går så
ut genom sidouttaget (c). Rågasen innehåller
även större el. mindre mängder naftalin. Då
detta ämne kan åstadkomma mycket obehag,
därigenom att det utfaller i rörledningar och
igentäpper dessa, bruka åtm. de större g. ha en
naftalintvätt. I denna uttvättas gasen
med antracenolja, som löser naftalin. Am-
— 1247 —
— 1248 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
