Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASVERK
en enda hopsintad massa, 3) bakande kol,
vilkas koks utgöres av en smält massa med större
volym än kolet. Vid gasframställning
använder man vanl. en blandning av bakande koks-
Fig. 1. Horisontalretortugn. a generator, b retorter,
c stigrör, d hydraulik
och gaskol, gasutbytet blir visserligen ej så
stort, som om enbart gaskol skulle användas,
men detta uppväges av merpriset på den
erhållna koksen. Kolen underkastas
laboratorie-prov på vattenhalt, halten av flyktiga ämnen
(d.v.s. huru många °/o, som förgasas vid
upphettning), askhalt, svavelhalt, värmevärde och
smältpunkt på askan. Vattenhalten håller sig
mellan 2 % (vanlig vid engelska kol) och 8 °/o
(vid tvättade tyska kol). Askhalten håller sig
vanl. vid 5—10 °/o. Flyktiga ämnen c:a 30 °/o.
Svavelhalt c:a 2 °/o. På senaste åren lägger
man större och större vikt vid, att askans
smältpunkt blir tillräckligt hög, detta för att
askan ej skall smälta i eldstadsfyren. De i
Sverige använda g.-kolen komma från
England (80,4 °/o, 1930) och Tyskland. —
Upplagring av stenkol måste ske med största försiktig
het för undvikande av självantändning. Då i
Sverige kolen ofta måste ligga upplagrade flera
mån., bruka de ej lagras mer än 4—5 m. högt
Fuktiga kol och hög svavelhalt anses befordra
självantändning.
Den gängse ugnstypen har hittills varit r
e-t o r t e n, ställd horisontalt-lutande el.
vertikalt. Numera har man frångått denna typ
och arbetar med en större enhet,
kammaren, ställd horisontalt-lutande el. vertikalt.
Horisontala retorter (fig. 1) äro ännu
mycket vanliga vid äldre g.
Avgasnings-rummet är här en retort, som t.ex. har
en längd av 2,90 m., en höjd av 0,38 m. och en
bredd av 0,525 m. En dylik retort fylles med
c:a 150—175 kg. kol Kolladdningen skedde
förr med handkraft: en man ställde sig på varje
sida om retorten och kastade in kol i ett jämnt
lager längs hela retortlängden. Detta arbete
fordrade stor yrkesskicklighet och gick sakta.
Numera har man infört laddningsmaskiner. I
en plåtränna uppöses den lämpliga
kolkvantiteten. Denna ränna införes i retorten (fig 2)
och vändes, varvid kolen falla ned i retorten.
6—9 retorter bilda tillsammans en u g n. Under
ugnen är inbyggd en gasgenerator (se d.o.),
som alstrar generatorgas (koksgas), erforderlig
för upphettning av retorterna. Generatorerna
eldas vanl. med koks. Om ugnarna skötas väl,
åtgå c:a 150 kg. koks pr ton kol i generatorerna.
Retorterna byggas numera av silikasten (se
d.o.). Lämpligt formade stenar av silika hop
muras med eldfast murbruk till retorter. Förr
formades dessa i ett enda stycke av chamott
(se d. o.). Avgasningstiden är 6—8 tim., och
temp. är c:a 1,100° C. När kolen äro fullst.
avgasade, dragés den återstående massan,
koksen (se d.o.), ut och släckes medelst
vattenbe-gjutning. På retorthalsen sitter det s. k.
stig-röret (fig. 1 c), genom vilket de avgående
gaserna bortledas. — Den vanliga ugnstypen för g.
med en produktion av 2—10,000 kbm. gas pr
Fig. 2. Horisontalretortugn med
ladduings-apparat.
— 1245 —
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
