GATA Fig. 2. Huvudgata i Malmö med spårväg i gräsbesådd bana. Normalmått: spårväg 10 m., 2 körbanor å 6 m., 2 gånbanor å 4 m., summa 30 m. g. i stora städers ytterområden reservera dem enbart för genomgående körtrafik el. i varje fall ordna så, att de tillstötande trafiklederna utmynna i huvud-g. så glest som möjligt, upp till 500 m. avstånd. Lokaltrafiken uppsamlas då av särskilda parallell-g., lokalgator, bostadsgator (fig. 1). Med hänsyn till olika trafikslag är g.-bredden i allm. indelad i körbana och gångbanor, ofta även cykel- och ridbanor, samt särsk. område för spårvägsspår (fig. 2). På breda g., i sht innan trafiken nått den omfattning, att den kräver g.-marken helt, upplåtes ofta delar av körbanan, stundom även av gångbanan, till parkeringsplats (se d.o.) för motorfordon. G.-bredderna variera från c:a 100 m. och mera för huvud-g. i millionstädernas ytterområden ned till c:a 8 m. för g. i bostadskvarter. I Stockholm är t.ex. Drottning-holmsvägen föreslagen (1931) till 48 m. bredd (fig. 3). Birger Jarls-g. s. om Stureplan är 30 m. bred, Strandvägen (inkl, kajplanet av 31 m. bredd) 70 m. I Göteborg är Vasagatan 36 m. bred, ö. och V. Hamngatorna (f.d. kanalgator) 34 m. — Ledningar i och över g. placerades förr på körbanans område men numera så vitt möjligt på gångbanornas, för att nödvändiga reparationer och förändringar ej skola hindra körtrafiken (fig. 4). Detta gäller icke de stora huvudledningarna för vatten och avlopp, där en dubblering utefter båda sidor av g. skulle medföra stora kostnader. Dylika huvudledningar placeras fortfarande oftast utefter körbanans ena sida. Servisledningarna från husen samlas då under gångbanorna i sekundära ledningar, som på lämpliga punkter införas i huvudledningarna. Servisledningar för avlopp kunna dock även föras direkt ut i större avlopp. I fråga om djupet under g.-planet gäller: Fig. 3. Förslag till huvudutfartsväg, Drottningholm svägen, från Stockholm. — 1251 — — 1252 —