Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gata - Juridik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATA
Fig. 4. Normalsektion för Stockholm: Större trafikgata i inre staden med trädallé och ev. spårväg.
Streckat område får ej upptagas av längs gatan gående ledningar. Långsgående ledningar för:
1. elektr. ljus, 2. telefon, 3. vatten (sekundär ledning), 4. avlopp (d:o), 5. gas, 7. elektr. spårväg, 11. ev.
huvudvattenledning, huvudavlopp, 12. elektr. spårväg. Plats för: 6. brandpost, 8. ev. regnbrunn,
gasav-stängning (vid breddad gata), 9. träd, belysningsstolpar, 10. regnbrunn, gasavstängning.
Avloppsledningar läggas djupast, i allm. minst
2 m., för att dränera husens källare. Närmast
högre ligga vattenledningar, som på gr. av
av-rostningen ha kortare livslängd än de förra
och även av hygieniska skäl anses ej böra ligga
lägre än avloppen. De måste dock ligga
frostfritt, alltså i vårt land minst 1,2 upp till 2 m.
Gasledningar och elektriska ledningar äro ej
beroende av detta villkor; de förra läggas ej
gärna djupare än 1,2 m., och de senare 0,s—
0,» m. G.Trs.
Jur. I rättsligt hänseende kan g. betecknas
ss. samfärdselled mellan byggnadskvarter i
stad, köping el. annat samhälle, där den för
städernas bebyggande stadgade ordningen
gäller el. stadsplanelagen 2,/s 1931 förordnas skola
gälla. — I stadsplan skall g. angivas till läge
och gränser och må även upptagas i stomplan.
Mark, som enl. stads- el stomplan är avsedd
för g., äger staden (varmed här och i den följ,
framställningen jämväl avses köping o.a.
samhälle, som ovan nämnts) lösa, när staden det
äskar. Väg, som ingår i sådan mark, tillfaller,
om den är allmän, staden utan ersättning. Är
vägen enskild och avsedd för mera än en
fastighet, är staden berättigad nyttja den för
g.-ändamål på vissa villkor. Har i stads- el.
stomplan bestämts, att mark skall användas
för annat ändamål än enskilt bebyggande, t.ex.
g., och kan på gr. därav marken endast nyttjas
på sätt, som står i uppenbart missförhållande
till dess värde, är staden skyldig lösa marken.
— För g:s iordningställande och upplåtande
för allmänt begagnande ansvarar staden. Ny
g. skall efter i stadsplanelagen närmare
angivna regler upplåtas till allmänt begagnande,
i den mån bebyggandet fortskrider. G., som
sålunda upplåtes, skall vara utlagd enl.
stadsplanen samt försedd med erforderlig
beläggning och anordning för vattens avrinnande
m.m. Bebygges tomt, innan g. upplåtits för
allmänt begagnande, har tomtägaren att själv
anordna utfartsväg, därvid han emellertid kan få
utan ersättning begagna mark, som är avsedd
för g. el. annan allmän plats. — Ägare av
tomt vid g., som icke före Vi 1908 upplåtits
till allmänt begagnande, är, i den mån han
icke själv utan ersättning avstått marken för
ändamålet, i regel skyldig gottgöra staden
hälften av värdet av gatumarken intill en bredd,
motsvarande den å tomten vid g:s upplåtande
tillåtna hushöjden ökad med en fjärdedel. —
Skyldigheten att anlägga och underhålla g. har
av ålder ålegat tomtägarna och har före 1931
års stadsplanelag endast reglerats genom lokala
bestämmelser. I flertalet städer utgjorde
fullgörandet av denna skyldighet en kommunens
allmänna angelägenhet. Enl. den nya
stadsplanelagen skall staden sörja för g:s underhåll,
men stadens beslutande organ kan meddela
bestämmelser (gatukostnadsbestämmelser),
varigenom tomtägarna åläggas att efter vissa i
lagen och särskild författning angivna grunder
bidraga till g:s iordningställande, varvid gäller,
att tomtägare icke må belastas med mera än
halva kostnaden för g:s anläggning framför
— 1253 —
— 1254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
