Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gauzbert (Gautbertus) - Gawain - Gavarni, Paul (Guillaume Sulpice Chevalier) - Gavarnie - Gavazzi, Alessandro - Gave - Gaveaux, Pierre - Gavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAWAIN
till sin död formellt ledare för missionen i
Sverige. G. dog som biskop i Osnabrück. T.S-d.
Ga’wain (wales. Gwalchmei), i Artursagan (se
d.o.) systerson till Artur och den eg. hjälten
i äldre Artursdiktning, ehuru ingen större
biografisk dikt om honom finnes. G. är typen
för det höviska riddaridealet, fast han i
senare diktning skildras ss. grym och feg. Man
har, sannolikt med orätt, i honom velat se en
solgud Däremot är han uppenbart en
sagoge-stalt, besläktad med den iriska Ulstercykelns
Cuchullin. v S-w.
Gavarni’, Paul (eg. Gu i 11 a um e S u
1-pice Chevalier), fransk tecknare och
li-tograf (1804—66), började som mekaniker
men övergick snart till att i teckning skildra
P. Gavarni: Herre och dam. Litografi ur
”Masques et visages”.
det parisiska nöjeslivet i olika folkklasser,
särsk. sedan han blivit ledare för modetidn.
”Les gens du monde”. Sedan G. 1837 övergått
till skämttidningen ”Charivari”, präglas hans
skildring av djupare känsla för livets
skuggsidor, ett drag, som stegras till gripande social
medkänsla med de olyckligt lottade i Londons
fattigkvarter, vilkas liv G. lärt känna under sin
vistelse i England från 1847 som medarbetare
i "Illustrated London news”. Som konstnär
saknade G. Daumiers skarpa blick för det
karakteristiska i tillvaron men har få jämlikar i
linjespelets rytm och mjukt målerisk
omväxling mellan ljus och skugga. Av G:s oerhört
rika alstring utgavs ett urval ”Oeuvres choi-
sies de G.” (4 bd, 1845—48) med text av J.
Janin, Th. Gautier och H. Balzac och en ny
samling under titeln ”Perles et parures par
G.” (2 bd, 1850). G.V.
Gavarnie [-ni’], turistort i dep.
Hautes-Py-rénées, s. Frankrike. G. ligger i en praktfull
kitteldal (Cirque de G.) i Pyrenéerna, i v., s.
och ö. omgiven av nästan lodräta klippväggar,
varöver topparna höja sig över 3,000 m.ö.h. O.P.
Gavazzi [-va’tsi], Alessandro, italiensk
agitator (1809—89), prof, i retorik i Neapel,
stödde energiskt Pius IX :s liberala politik men
begav sig efter Roms fall på resor i Skottland.
Amerika och England, varunder han bröt med
kyrkan och bekämpade jesuiterna.
Återkommen till Italien, deltog G. i Garibaldis
sicilianska tåg 1860, ägnade sedan resten av sitt liv
ål planer på en till fornkristen primitivitet
reformerad katolsk kyrka och enandet av
Italiens icke-katolska samfund. G Bgh.
Gave [gav] (fra.), fors, förekommer i namn
på floder i Pyrenéerna, t. ex. G. d’Oloson, G.
de Pau i dep. Basses Pyrénées. J.C
Gaveaux [gavå’], Pierre, fransk tonsättare
(1761—1825), kyrkosångare i Bordeaux och
Montpellier, senare operasångare i Paris,
komponerade ett stort antal operor, bl.a. till
Théåtre Feydeau, vid vilken han själv var
anställd. Mest bekant är ”Léonore, ou 1’amour
conjugal” (1798), behandlande samma text som
Beethovens ”Fidelio” (se d.o.). E.A.
Gavel, en byggnads till taknocken uppförda
och efter vattentakets fall uppåt avsmalnande
kortsida. G. kan avslutas ant., som det numera
vanl. sker, medelst det över muren framdragna
vattentaket, då formen blir enkel och
mestadels rätlinig, el. medelst en särskild avtäck-
Gavelhus vid Stortorget i Stockholm från
1600- och 1700-talen.
— 11 —
— 12 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
