GAVINIES för människan. — Ett närstående släkte bildar Tomi'stoma schle'geli, den s.k. malajiska g., som är något mindre och har färre tänder i käkarna. Den förekommer på Borneo, Sumatra och Malacka. — G. uppträdde redan under yngre kritan men levde då liksom under tertiärtiden vid och i havet. Även i Sverige förekommo, ss. fynd från Limhamn visa, g. under yngre kritan, näml, en representant för det vid den tiden täml. utbredda släktet ThoracosaU'rus. Den här uppträdande arten har benämnts T. sca'nicus; en av de två funna individerna torde ha varit av ganska betydande storlek, o. 4,6 m. H.W. Gaviniès [gavinjä's], Pierre, fransk violinist (1726—1800), har komponerat sonater för violin och för 2 violiner samt en opera men är framförallt berömd för en samling etyder för violin, ”Les 24 matinées”, i de 24 tonarterna. Detta framstående arbete synes långt i förväg ha förutsett violinteknikens framtida utveck ling och förblir ett enastående monument inom violinlitteraturen. H.M. Gavleån, avloppså för Gästriklands Storsjö (62 m.ö.h.), vars huvudtillflöde är Jädraån, mynnar i Bottniska viken vid Gävle; längd 25 km.; flodområde 2,470 kvkm. Utbyggd effekt 6,700 hkr. De största kraftverken äro Forsbacka, Mackmyra, Tolvforsen och Strömdalen. Rungsådra från Storsjöns utlopp. S.E-s. Gavnö, se G a u n ö. Gavo'tt (fra. gavotte), gammal fransk pardans; urspr. en öranZe-liknande folkdans från Gap (Gave) i Dauphiné och småningom omvandlad till salongsdans; ss. sådan beskriven redan 1588. I den slutliga form, Vestris d.ä. gav den, infördes g. vid Ludvig XVI:s hov, där den delvis utträngde menuetten. G. var en sirlig och behagfull figurdans av livlig och koketterande karaktär; den dansades i takt med 76 steg i min. V.F-i. Gay [gei], John, engelsk diktare (1685— 1732). F. och uppfostrad i Barnstaple, begav sig G. till London för att ägna sig åt litteraturen och vann där Popes vänskap. 1716 utkom hans ”Trivia, or the art of walking the streets of London”, en dikt i 3 bd, innehållande humoristiska Londonskild-ringar. 1727 utgav G. sin berömda ”Fifty-one fables in verse”. 1728 uppfördes med stor framgång hans ”The beggar’s opera” (se Balladopera), där han satiriserar sedefördärvet hos den härskande klassen i tjuvars och rövares skepnad. Dess forts. ”Polly’ (1729) blev förbjuden. Till G:s herdeopera ”Acis and Galatea” satte Händel musik: den uppfördes 1732. G. begrovs i Westminster abbey. Hans ”Poetical works” utgåvos 1926 av T. C. Faber. — Litt.: W. E. Schultz, ”G:s’ Beggar’s opera” (1923). E.L.R. Gaya, stad i prov. Bihar och Orissa, Brittiska Indien, vid en biflod till Ganges; 67,562 inv. (1921). Lackfabriker, siden- och mattväverier. I närheten finnas ruinerna av ett 543 e. Kr. byggt buddistiskt tempel. H.Bm. Gaya'l, Bos (Bibos) fronta'lis fronta'lis, är något mindre än den nära befryndade gauren Gayalko. (se d.o.) och når en längd av o. 2,s m. (svansen oberäknad) och en mankhöjd av 1,6, men i övrigt är den grövre byggd än denna. Pannan är bred och platt med de tjocka, föga böjda hornen nästan horisontalt utgående. Färgen är övervägande djupt svart. G:s utbredning omfattar bergstrakterna ö. om Brahmaputra till Burma. Sedan urminnes tider har den av infödingarna hållits i ett halvtamt tillstånd ss. husdjur. Se O x d j u r. H.W. Gayer [gaTar], Karl Johan n, tysk skogsman (1822—1907), blev 1855 prof, i skogshushållning vid Aschaffenburgs skogsinst. och var 1878—91 prof, i skogsteknologi vid univ. i München. I ”Der Waldbau” (2 bd, 1878—80) anlägger G. som en av de första biologiska synpunkter på skogshushållningens problem. Hans andra huvudverk ”Die Forstbenutzung” (1863; senaste uppl. 1919) är alltjämt ett av standardverken på skogsleknologiens område. F A.Bn. Gay-Lussac [gä-lysa'k], Joseph Louis, fransk fysiker och kemist (1778—1850). Efter — 15 — — 16 —