Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gavialer - Gaviniès, Pierre - Gavleån - Gavnö - Gavott - Gay, John - Gaya - Gayal - Gayer, Karl Johann - Gay-Lussac, Joseph Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAVINIES
för människan. — Ett närstående släkte
bildar Tomi’stoma schle’geli, den s.k. malajiska
g., som är något mindre och har färre
tänder i käkarna. Den förekommer på Borneo,
Sumatra och Malacka. — G. uppträdde redan
under yngre kritan men levde då liksom
under tertiärtiden vid och i havet. Även i
Sverige förekommo, ss. fynd från Limhamn visa,
g. under yngre kritan, näml, en representant
för det vid den tiden täml. utbredda släktet
ThoracosaU’rus. Den här uppträdande arten
har benämnts T. sca’nicus; en av de två funna
individerna torde ha varit av ganska betydande
storlek, o. 4,6 m. H.W.
Gaviniès [gavinjä’s], Pierre, fransk
violinist (1726—1800), har komponerat sonater för
violin och för 2 violiner samt en opera men är
framförallt berömd för en samling etyder för
violin, ”Les 24 matinées”, i de 24 tonarterna.
Detta framstående arbete synes långt i förväg
ha förutsett violinteknikens framtida utveck
ling och förblir ett enastående monument inom
violinlitteraturen. H.M.
Gavleån, avloppså för Gästriklands Storsjö
(62 m.ö.h.), vars huvudtillflöde är Jädraån,
mynnar i Bottniska viken vid Gävle; längd
25 km.; flodområde 2,470 kvkm. Utbyggd
effekt 6,700 hkr. De största kraftverken äro
Forsbacka, Mackmyra, Tolvforsen och
Strömdalen. Rungsådra från Storsjöns utlopp. S.E-s.
Gavnö, se G a u n ö.
Gavo’tt (fra. gavotte), gammal fransk
pardans; urspr. en öranZe-liknande folkdans från
Gap (Gave) i Dauphiné och småningom
omvandlad till salongsdans; ss. sådan beskriven
redan 1588. I den slutliga form, Vestris d.ä.
gav den, infördes g. vid Ludvig XVI:s hov, där
den delvis utträngde menuetten. G. var en sirlig
och behagfull figurdans av livlig och
koketterande karaktär; den dansades i takt med 76
steg i min. V.F-i.
Gay [gei], John, engelsk diktare (1685—
1732). F. och uppfostrad i Barnstaple, begav
sig G. till London för
att ägna sig åt
litteraturen och vann där
Popes vänskap. 1716
utkom hans ”Trivia,
or the art of walking
the streets of
London”, en dikt i 3 bd,
innehållande
humoristiska Londonskild-ringar. 1727 utgav G.
sin berömda
”Fifty-one fables in verse”.
1728 uppfördes med
stor framgång hans ”The beggar’s opera” (se
Balladopera), där han satiriserar
sedefördärvet hos den härskande klassen i tjuvars
och rövares skepnad. Dess forts. ”Polly’
(1729) blev förbjuden. Till G:s herdeopera
”Acis and Galatea” satte Händel musik: den
uppfördes 1732. G. begrovs i Westminster
abbey. Hans ”Poetical works” utgåvos 1926
av T. C. Faber. — Litt.: W. E. Schultz, ”G:s’
Beggar’s opera” (1923). E.L.R.
Gaya, stad i prov. Bihar och Orissa, Brittiska
Indien, vid en biflod till Ganges; 67,562 inv.
(1921). Lackfabriker, siden- och mattväverier.
I närheten finnas ruinerna av ett 543 e. Kr.
byggt buddistiskt tempel. H.Bm.
Gaya’l, Bos (Bibos) fronta’lis fronta’lis, är
något mindre än den nära befryndade gauren
Gayalko.
(se d.o.) och når en längd av o. 2,s m. (svansen
oberäknad) och en mankhöjd av 1,6, men i
övrigt är den grövre byggd än denna. Pannan
är bred och platt med de tjocka, föga böjda
hornen nästan horisontalt utgående. Färgen är
övervägande djupt svart. G:s utbredning
omfattar bergstrakterna ö. om Brahmaputra till
Burma. Sedan urminnes tider har den av
infödingarna hållits i ett halvtamt tillstånd ss.
husdjur. Se O x d j u r. H.W.
Gayer [gaTar], Karl Johan n, tysk
skogsman (1822—1907), blev 1855 prof, i
skogshushållning vid Aschaffenburgs skogsinst. och var
1878—91 prof, i skogsteknologi vid univ. i
München. I ”Der Waldbau” (2 bd, 1878—80)
anlägger G. som en av de första biologiska
synpunkter på skogshushållningens problem. Hans
andra huvudverk ”Die Forstbenutzung” (1863;
senaste uppl. 1919) är alltjämt ett av
standardverken på skogsleknologiens område. F A.Bn.
Gay-Lussac [gä-lysa’k], Joseph Louis,
fransk fysiker och kemist (1778—1850). Efter
— 15 —
— 16 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
