Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gay-Lussac, Joseph Louis - Gaylussacia - Gay-Lussacs lag - Gayo - Gaz (gaz, guz, göss) - Gaza - Gaza, Theodoros - Gazaland - al-Gazall - Gazania - Gazeller - Gazett - Gazette de France
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAZETTE DE FRANCE
studier vid École polytechnique och École
na-tionale des ponts et des chaussées blev G. 1809
prof, i kemi vid
förstn. högsk. 1808
—32 var han
dessutom prof, i fysik
vid Sorbonne och
från 1832 prof, i
allmän kemi vid Jardin
des plantes. För sina
vetenskapliga
förtjänster utnämndes
han 1839 till pär av
Frankrike. — G:s
viktigaste
undersökningar inom fysiken
röra gasers utvidgning vid uppvärmning, och
han upptäckte 1802 den efter honom
uppkallade lagen (se G a y-L u s s a c s lag). Även
vätskornas utvidgning samt deras ångbildning
voro föremål för G:s studier. G. fann en
metod att bestämma gasers täthet och undersökte
löslighetens av gaser beroende av temp. Jämte
Humboldt utförde G. även en serie
jordmagnetiska mätningar. — G. var en av den nyare
kemiens banbrytare. Genom sina fysikaliska
undersökningar över gaser kom han in på
frågan om deras kemiska reaktionsförhållande
och uppställde sin volymlag (se G a y-L u
s-s a c s lag och Atom, sp. 693). Särsk. viktiga
blevo G:s undersökningar över jod och cyan.
I den senare upptäckte han den första av de
sammansatta radikalerna, vilka genom den s.k.
radikalteorien kommo att spela stor roll i
1800-talets kemi. Klassiska äro även G:s
arbeten över klorens och kvävets
oxidationsproduk-ter samt över svavlets föreningar och
svavelsyran. Den tekniska framställningen av denna
förbättrade han genom införandet av det s.k.
G a y-L ussactornet (se Svavelsyra).
G. införde kemiskt analytiska metoder inom
tekniken och får anses som grundläggare av
titreringsanalysen. N.R-e;Lj.
Gaylussa’cia [gälys-] (Lussa’cia), släkte av
fam. lingonväxter, omfattande ett 50-tal i
Amerika inhemska arter med utbredning från
ekvatorn till tempererade zonen, i Nordamerika
ända upp i de atlantiska staterna, och
utgörande buskar el. halvbuskar med i regel
lä-derartade, ständigt gröna blad, ensamma el.
i klasar ordnade blommor och stenfrukt. G.
resino’sa i Nordamerika har frukter, som
likna blåbär och användas som dessa. O.Gz.
Gay-Lussacs lag [gä-lysa’ks], en av J. L.
Gay-Lussac funnen gaslag, enl. vilken en gas
vid 1° temp.-förhöjning utvidgar sig
med––-av volymen vid 0° C., under förutsättning att
trycket förblir oförändrat (ang. en annan
formulering av lagen se Gas). — G:s volymlag
säger, att vid kemiska reaktioner mellan
gasformiga ämnen stå gasernas volymer i ett
enkelt talförhållande till varandra (se A t o m,
sp. 693). K.R-e;Lj.
Gayo, infödingsstam i Nord-Sumatra, av s.k.
fornmalajisk ras med spår av weddoid
inblandning. G. äro delade i faderrättsliga exogama
klaner, åtm. delvis totemistiska. I deras kultur
kan gammalindiskt inflytande spåras. G.B-r.
Gaz (även gas, guz el. göss), längdmått i
Ostindien; i Bengalen (Calcutta) = 1 yard =
2 haths = 91,4 cm.; i Bombay = 3/4 yard =
U/2 haths = 68,5 cm. N.L.R.
Gaza. 1) Stad i Palestina, se G h a z z a.
2) G., Gazaland, Gasaland, s delen av
portugisiska kolonien Mozambique.
Gaza, Theodoros, grekisk humanist (o.
1400—78), kom 1440 från Konstantinopel till
Italien, där han blev prof, först i Ferrara,
sedan 1451 i Rom. G. verkade genom talrika
övers, till latin för kännedomen om de
grekiska förf., skrev själv en grekisk grammatik
och åtskilliga smärre filosofiska verk (bl. a.
”De fato”, utg. av J. W. Taylor 1925). G.
dog ss. abbot för ett kloster i Kalabrien. W.N.
Gazaland, se Gaza.
al-Gaza’li [ya-], arabisk filosof, se
al-Gha-z a 1 i.
Gaza’nia, växtsläkte av fam. korgblommiga,
omfattar ett 30-tal arter från Sydafrika. De
viktigaste av dessa ha låg, ört- el. halvt
ved-artad stam, smala, åtm. undertill starkt
vitludna blad och stora (ofta mer än 6 cm. vida)
blomkorgar av lysande, ofta gul färg. I Sverige
odlas bl.a. G. rigens och hybrider av denna och
närstående arter. Plantorna övervintras i
kallhus och kunna under sommaren blomma rikligt
i det fria. C.G.D.
Gazeller, en grupp antiloper, se d.o., sp. 1,235.
Gazett, tidning, se G a s e 11.
Gazette de France [gazä’t da frä’s], urspr.
kallad ”La Gazette”, den första tidn. i
Frankrike, grundad 1631 av Th. Renaudot, Ludvig
XIILs läkare. G. var regeringens officiella
organ, och Richelieu försåg den med militära
och politiska nyheter samt författade stundom
själv art. för den. 1762 förändrades dess
namn till ”G. de F.”, 1792 till ”Gazette
natio-nale de France”; samtidigt blev den daglig.
Under första kejsardömet återtog den namnet
”G. de F.”. Efter att såväl under denna tid
som under restaurationen ha varit
regeringsorgan, övergick tidn. under juliregeringen under
abbé de Genoudes ledning till organ för den
moderata oppositionen. Den var därefter
or
— 17 —
— 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
