Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ge (kemi) - Ge, Gea (mytologi) - Geaster - Geater - Gebal - Gebauer, Jan - Geber, 1. Djabir ibn Haijan - Geber, 2. Djabir ibn Aflah - Gebers bokförlag - Gebhard (kurfurste av Köln) - Gebhard, 1. Hannes - Gebhard, 2. Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEBHARD
Ge, kemiskt tecken för grundämnet
germa-nium.
Ge, G e a, grek, myt., se G a i a.
Gea’ster, ett släkte buksvampar, se
Jordstjärna.
Gea’ter (géatas), ett i det angelsaxiska
Beo-wulfkvädet omtalat nordiskt folk, vars kung
Beowulf förhärligas i dikten. Frågan om detta
folks identitet med götarna el. jutarna är ett
lika omstritt som centralt problem inom
Nordens fornhistoria. K. Stjerna,’ H. Schück och
E. Wessén äro de främsta talesmännen för
g:s identifiering med götarna; de krigiska
sammandrabbningar mellan g. och svearna, som
omtalas el. antydas i dikten, låta de ha
avseende på svearnas erövring av götarnas land.
P. Fahlbeck, J. Steenstrup, E. Wadstein och
C. Weibull hysa den motsatta meningen och
identifiera g. med jutar. — Rent språkligt
motsvarar det angelsaxiska ordet géatas götar,
men även folknamnet jutar synes under vissa
omständigheter i angelsaxiskt språk kunna bli
géatas. Ett säkert belägg finnes i den
angelsaxiska litteraturen på denna beteckning för
jutarna. Det kan icke förnekas, att åtskilliga
historiska omständigheter mest osökt förklaras,
om man identifierar g. med jutarna. B.
Gebal, det semitiska namnet för Byblos (se
d.o.). G. omtalas på flera ställen i G.T., bl.a.
var det berömt för sina timmermän. G Bsm.
Gebauer [ge’-], Jan, tjeckisk språkforskare
(1838—1907), prof, i slavisk filologi vid Prags
tjeckiska univ. (från 1880), har gjort en
banbrytande insats i utforskandet av sitt
modersmåls historia. En rad avh. av G. föreligga i
”Listy filologické” (1870 ff.). Två
huvudarbeten, en tjeckisk historisk grammatik av stora
mått (”Historickå mluvnice jazyka ceského”,
1894 ff.) och en forntjeckisk ordbok (”Slovnfk
starocesky”, 1901 ff.), fick G. aldrig helt
fullborda (den senare fortsattes dock av lärjungen
E. Smetånka). G:s klara filologiska metod
prövades bl.a. vid avslöjandet av en mycket
omdebatterad handskriftsförfalskning (jfr ”Archiv
für slavische Philologie”, 1887—88). Agr.
Ge’ber (av arab. Djäbir) är den i Europa
under medeltiden vanliga benämningen på:
1) Djäbir ibn H a i j ä n, arabisk
alkemist från 700-talet, trol. bosatt i Kufa, se
A)-kemi.
2) Djäbir ibn A’f 1 a h, arabisk astronom
från Sevilla (antagl. d. c:a 1150), som skrivit
ett astronomiskt verk, Kitäb al-hai’a el. Isläh
al-Madji’sti (tr. 1533 i latinsk övers., ”Gebri
filii Affla Hispalensis de astronomia libri IX”).
G.O-r
Gebers bokförlag (sedan 1928 a.-b.),
Stock
holm, grundat 1886 av Hugo Geber (1853
—1914), övertogs vid dennes död av sonen
Nils Julius G. (f. 3/i2 1878), som sedan 1928
är bolagets verkställande direktör. G. b. utger
särsk. skönlitterära, religions-, kultur- och
litteraturhistoriska arbeten. W.N.
Gebhard [ge’phart], kurfurste av Köln, av
friherrliga ätten Truchsess v. Waldburg (1547
—1601), valdes 1577 i tävlan med en bajersk
prins till ärkebiskop av Köln. För att kunna
gifta sig med sin älskarinna Agnes v. Mansfeld
övergick G. 1582 till protestantismen men sökte
det oaktat hålla sig kvar på sin biskopsstol.
Illa understödd av de protestantiska furstarna,
dukade G. dock under i det kölniska kriget
och måste fly till Nederländerna. P.S.
Gebhard [je’phart]. 1) H a n n e s G., finländsk
ekonom och statistiker (f. 1864), docent i
historia i Helsingfors
1890, docent i
lant-bruksekonomi 1899,
e.o. prof, i samma
ämne 1909—27. G.
har ägnat ett
intensivt arbete åt
småbruks- och
andels-verksamheten. Hans
insatser härvidlag
framgå bl.a. av att
han var en av
Peller-vos (se d.o.) stiftare
och dess ordf. 1899
—1917, är direktör för Andelskassornas
cen-tralkreditanstalt sedan 1904 och ordf, i
Centralförbundet för småbrukare sedan 1922. G.
tillhörde lantdagen 1907—09. Bland hans
skrifter märkas ”Socialstatistisk atlas öfver
Finlands landskommuner år 1901” (1908),
”Statistisk undersökning af socialekonomiska
förhållanden i Finlands landskommuner år 1901”
(4 bd, 1908—16), ”Huvuddragen av
andelsverk-samheten i Finland” (1915) och ”Småbruket i
Skandinavien” (1923). G:s skrifter ha översatts
till svenska av hans hustru Hedvig Maria
G. (f. 1867), som även intagit en ledande
ställning inom kooperationen. Hon var en av
Elan-tos (se d.o.) stiftare och medl. av
förvaltningsrådet 1905—17 samt tillhör sedan 1918
Centrallagets förvaltningsråd. Hon var medl. av
lantdagen 1907—09 samt av riksdagen 1919—21,
1924—29 ss. representant för finska
samlingspartiet. T.E-r.
2) Albert G., den föregåendes kusin,
målare (f. 1869), var 1897—1907 lärare i målning
vid Konstföreningens ritskola i Helsingfors.
G. har utfört porträtt, genremotiv och
landskap av stor friskhet och originalitet. Som
dekoratör (bl.a. i finska paviljongen i Paris
— 21 —
— 22 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
