Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemelli, Agostino - Gemen - Gemensamhetsfiske - Gemensamhetsskog - Gemensamhetsstraff - Gemensamma livets bröder - Gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter - Gemensamt haveri - Gemensamt hypotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEMENSAMT HYPOTEK
ungdomen ha varit anhängare av socialismen
och den i Italien härskande positivismen samt
förvärvat d:r-graden i medicin, övergick G. 1908
till katolicismen och inträdde i
Franciskanor-den. Sedan dess står han i spetsen för den
nyskolastiska rörelsen i Italien, åt vilken han
givit en kraftig impuls och en fast organisation
särsk. genom ”Rivista di filosofia
neo-scolas-tica” (grundad 1909) och genom att grunda det
katolska San Cuore-univ. i Milano, vars rektor
han är. Biologiskt och psykologiskt skolad, har
han bekämpat positivismen och materialismen,
särsk. på dessa båda forskningsområden. Å
andra sidan har han gentemot den i våra
dagar i Italien förhärskande nyhegelska
idealismen framhållit nödvändigheten av ett organiskt
samband mellan naturvetenskaperna och
filosofien. P.L-a.
Geme’n (från mlty. gemen el. ty. gemei’n),
eg. och förr: gemensam, allmän; av lågt stånd
(t.ex. gemene man), menig (i sht förr); elak,
nedrig; folklig, nedlåtande; boktr., gemena
bokstäver, små bokstäver, minuskler
(motsats: versaler).
Gemensamhetsfiske. Är fiskevatten oskift el.
eljest tillhörigt två el. flera, må delägarna
besluta, att fisket i vattnet skall vara g. För
beslutets giltighet erfordras fastställelse av
länsstyrelse. För dylikt g. gäller lag 3% 1913 om g.
G. skall inrättas för visst antal år, minst 10,
högst 25, och kan inrättas efter 3 olika grunder:
1) fisket nyttjas av delägarna i bolag, 2) fisket
upplåtes på arrende, 3) fisket brukas av
delägarna var för sig enl. fastställd plan. Behållen
arrendeavgift skall fördelas efter delaktigheten
i g., om ej delägarna besluta använda
behållningen till åtgärder för fiskets främjande. Mera
än hälften av influten arrendeavgift må dock ej
anslås för ändamålet, där icke enhällig
överenskommelse därom träffas. Enas icke samtliga
delägare om inrättande av g. och om grunderna
för detsamma, prövas frågan vid särskild
förrättning. Till hållande av sådan förrättning
förordnar länsstyrelse statens fiskeritjänsteman.
Beslut om g:s inrättande är ej giltigt med
mindre visst antal delägare förenat sig därom
och dessa tillika företrätt viss andel av
samtliga delägares rösttal. N.R-n.
Gemensamhetsskog. Enl. 1926 års lag om
delning av jord å landet kan vid laga skifte och
avstyckning skogbärande el. till skogsbörd
företrädesvis tjänlig mark i st. f. att uppdelas
avsättas till g. för att till delägarnas gemensamma
nytta förvaltas. Bestämmelsen möjliggör bl.a.
att vid eljest ändamålsenlig jorddelning undvika
en för rationellt skogsbruk olämplig uppdelning
av skogsmark i smålotter. O.B.-J.
Gemensamhetsstraff. Straffarbete och
fängel
sestraff verkställes i Sverige under tre olika
former, cellstraff (se d.o.),
halvgemen-samhet och helgemensamhet.
Halv-gemensamheten (införd i Sverige 1921), som
enl. straffverkställighetslagens mening är avsedd
att vara ett modifierat cellstraff men i
praktiken huvudsaki. fått karaktär av g., innebär, att
fångarna få utföra arbete gemensamt men
under fritid vara isolerade från varandra. Med
helgemensamhet menas, att fångarna få vara
tillsammans under såväl arbets- som fritid, dock
med vissa inskränkningar under sovtid. Vid g.
skola sådana anordningar vidtagas, att fara för
skadlig inverkan fångarna emellan i möjligaste
mån förebygges (t.ex. genom fångarnas
fördelning i grupper). Helgemensamhet tillämpas i
regel, sedan fånge avtjänat 3 år av strafftiden,
därav 1 år i cell och 2 år i halvgemensamhet.
Fånge, som icke fyllt 20 år, kan dock efter 4
mån:s cellstraff och 8 mån:s därpå följande
halvgemensamhet överflyttas till
helgemensamhet. Om g. i äldre tid samt dettas ersättande
med cellstraff, cellstraffets omdaning och g:s
delvisa återinförande, se Fängelsestraff.
E.S-n.
Gemensamma livets bröder, se D et g em
en-sa m m a livets bröder.
Gemensamma ordnings- och
hushållnings-angelägenheter, i 1862 års
kommunalförordningar och i de fr.o.m. 1932 gällande
lagarna om kommunalstyrelse på landet och om
kommunalstyrelse i stad 6/e 1930 (§ 3) den
sammanfattande benämningen på de
angelägenheter, vilka den borgerliga kommunen genom
sina organ har att själv vårda och som
sålunda utgöra området för en sådan kommuns
beslutanderätt. Vilka angelägenheter som äro
att hänföra hit, är i författningarna icke
närmare angivet, men innebörden i begreppet har
i många hänseenden klarlagts genom rättspraxis
i sådana fall, som genom besvär dragits under
K.m:ts (sedan 1909 Regeringsrättens) prövning.
Till g. höra i huvudsak sådana angelägenheter,
som ha avseende på kommunens allmännytta,
t.ex. allmän ordning, sundhetsförhållanden,
hälso- och sjukvård, fattig- och barnavård,
belysnings- och kommunikationsanordningar,
vattenledningar m.m. E.Spr.
Gemensamt haveri, jur., se Haveri.
Gemensamt hypotek, jur., säges föreligga, då
flera fastigheter häfta ss. pant för en och
samma fordran. Vanl. — men inte alltid — utgör
inteckning grundval för denna fastigheternas
egenskap av gemensam pant. G.h. kan bl.a.
uppkomma sålunda, att flera fastigheter sålts i en
enda försäljning till samme köpare och till ett
för alla fastigheterna gemensamt bestämt pris.
Säljaren får då en legal panträtt (se d.o.) i
des
— 69 —
— 70 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
