Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalprov - Generalrepetition - Generalsjömilitiekontoret - Generalstab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERALSTAB
ligen utgör ett genomsnitt av partiet. Provets
uttagning ävensom dess vidare behandling
måste därför ske med största omsorg och med
hänsyn till alla omständigheter, som kunna
föranleda avvikelser i dess sammansättning. I
alla viktigare fall bör provet uttagas av
opartisk sakkunnig person. Anvisningar för
g.-tagning finnas i Statens provningsanstalts
cirkulär n:r 4 (vägbyggnadsmaterial), n:r 5
(stenkol), n:r 16 (betongmaterial och betong) och
n:r 17 (järnmalm). Z.S.
Generalrepetition [-Jo’n] kallas envar av de
sista repetitionerna å ett teaterstycke, då den
för detsamma avsedda uppsättningen av
dekorationer, möbler och rekvisita användes.
Fullständig g. el. g. i mask och kostym kallas vanl.
den sista g., då allt skall fungera ss. på
premiären. G. växla i antal vid teatrar med olika
anspråk, i allm. 3—5. G.K-g.
Generalsjömilitiekontoret inrättades 1791 ocl
övertog från Amiralitetskollegium, som s.å.
avskaffades, kontrollen över den ekonomiska
styrelsen och upphandlingen för örlogsflottan.
1794 ingick G. i storamiralsämbetet, och 1803
uppgick det under benämningen
Sjömiliskon-toret i Förvaltningen av sjöärendena,
sedermera Marinförvaltningen. H.S-k.
Generalstab kallas 1) kår av särsk. utbildade
och kvalificerade officerare, vilka utföra
ge-neralstabstjänst, 2) högsta krigsledningens
centrala organ för planläggning av
stridskrafternas användning under krig (stora g.,
härens g., i Sverige G:s huvudstation), 3)
viss stabspersonal vid de högre
truppförbandens kvarter och staber i krig och fred. G.
lyder i allm. direkt under högsta
krigsled-ningen; i Frankrike medförde till 1890
regeringsskifte även ombyte av g.-chef; i U.S.A.
tillhör g. krigsdep.; i Sovjet-Ryssland
benämnes g. Röda arméns huvudstab, lydande under
revolutionära krigsrådet och sidoordnad med
förvaltningsstyrelsen. De i världskriget
besegrade staterna ha måst upplösa sina centrala g.
och endast behålla trupp-g. — G:s allmänna
uppgifter inom de olika härorganisationerna
äro täml. likartade och kunna sammanfattas
sålunda: planläggning av härens och
fästningarnas mobilisering samt transportväsendet
under krig, uppgörande av operationsplaner,
inhämtande av kännedom om främmande länders
militärväsende och samlande av erfarenheter
från krig i utlandet; officerarnas utbildning
genom lösande av strategiska och taktiska
uppgifter, krigsspel och fältövningar; följande av
beväpningens och teknikens utveckling;
planläggning av större gemensamma
fälttjänstöv-ningar; krigshistorisk forskning och
offentliggörande av dess resultat På många håll påvilar
även g. uppgiften att topografiskt kartlägga
och militärgeografiskt beskriva vederbörligt
land. I Frankrike omhänderhar g. även den
ekonomiska och industriella krigsförberedelsen.
Alla dessa uppgifter ställa stora krav på g:s
ledning, och utseende av g.-chef har på många
håll varit en fråga av stor icke blott militär,
utan även politisk betydelse. Trupp-g. finnas
vid de högre truppförbanden och i fästningar,
vanl. med en reg. officer ss. stabschef hos
chefen (kommendanten) samt ett växlande antal
yngre g.-officerare. Även beordras g.-officerare
till tjänstgöring i krigsministerierna. På
g.-officers utbildning ställas överallt stora krav;
vanl. fordras genomgång av militär högsk.
jämte provtjänstgöring samt tjänstgöring vid
de huvudtruppslag, vederbörande själv icke
tillhör. I krig tages g:s personal i anspråk
för verksamheten vid fälttrupperna, varför den
fortsatta g.-tjänsten i hemorten i allm.
bestri-des av en ställföreträdande g.
I Sverige finner man redan under
Gustav II Adolf benämningen g. Under Karl XI
utarbetades de första uppmarschplanerna för
hären, och i en förordning av 1695 meddelades
föreskrifter för g.-tjänsten. Genom
förordningar av 1709 och 1717 reglerade Karl XII
tjänsten vid högre kvarter och staber. Under
1700-talet gjordes litet el. intet på
stabstjäns-tens område, till dess Gustav III utfärdade en
generaladjutantsinstruktion, vilken i huvudsak
var grundad på Karl XII:s förordningar. 1805
utarbetade G. W. af Tibell ett förslag till regi,
för arméns g. i fält jämte organiserande
av en fältmätningskår, med vilken ett
krigsarkiv var förenat och vilken skulle finnas
i fred; Tibells förslag antogs i väsentliga
delar. Från 1816 fanns K. m:ts g. under befäl
av generaladjutanten för armén (från 1840 av
chefen för Lantförsvarsdep.). Den bestod av
generaladjutanter, överadjutanter och
stabs-adjutanter: officerare, kvarstående på sina
reg:s stater, men vilka beordrades att för viss
tid förrätta g.-tjänst. Fältmätningskåren hade
1811 överförts till Ingenjörkåren och blev 1831
självständig med benämning
Topografiska kåren. Då G:s organisation ansågs vila
på alltför lös grundval, organiserades 1873 en
självständig g. med egen lönestat; samtidigt
införlivades Topografiska kåren på nytt med
G. ss. dess topografiska avd. 1873 års
organisation äger alltjämt i det väsentliga bestånd. G:s
huvudstation, som är förlagd till
Stockholm, är organiserad på central-,
kommunikations-, organisations , utbildnings-, utrikes-,
krigshistoriska och topografiska avd.; med
krigshistoriska avd. är Krigsarkivet förenat.
G. lämnar dessutom personal till Lantförsva-
— 89 —
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
