Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalmönstring - Generalorder - Generalpaus - Generalpostdirektör - Generalpoststyrelsen - Generalprevention - Generalprokurator - Generalprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERALORDER
generalmönsterrullor
upprättades. Vid g. besiktigades rekryter, remonter och
mundering, uttjänt manskap beviljades avsked
och anmäldes till pension, truppförbandens
tillstånd undersöktes, liksom ock att ”var man
åtnjutit sin rätt”. Vederbörande landshövding
var närvarande och bevakade rote- och
rust-hållares intressen. E.O.B.
Generalorder, skrivelse, vari K.m:ts beslut i
kommandomål (se d.o.j meddelas av
vederbörande statsråd ”på nådigaste befallning”. G.
expedieras från lantförsvarets och sjöförsvarets
kommandoexp.; vad lantförsvaret beträffar,
offentliggöres flertalet i publikationen
”Tjänste-meddelanden rörande lantförsvaret”. E.O.B.
Generalpaus, vilopunkt el. avbrott av
obestämd tidslängd för samtliga stämmor i en
musikalisk ensemble, särsk. i orkesterverk.
Generalpostdirektör, se
Generalpoststyrelsen.
Generalpoststyrelsen, postverkets centrala
ledning. Alltifrån postverkets inrättande och
under lång tid framåt stod det under chefskap
av Kanslikollegiet; den omedelbara skötseln
var emellertid under postverkets första tid
anförtrodd åt postmästaren (sedermera
postdirektören) i Stockholm. Senare kom ledningen att
utövas direkt av kollegiet, vilket förhållande
bestod, tills genom en förordning av 1693
grunden lades till en särsk. poststyrelse. Då
uppdrogs åt ”någre Cantzli Collegii
substituera-de” att samfällt överlägga om postverkets
angelägenheter. Deras uppgift var till en början
att bereda postärendena till föredragning i
Kanslikollegiet, men 1697 förordnades en
särskild ”director” över postväsendet i hela riket.
Från nämnda år kan därför räknas
poststyrelsens tillkomst, dock ej ss. ett fullt
självständigt ämbetsverk, enär
överpostdirektören, ss. postchefen inom kort officiellt
benämndes, huvudsaki. var att betrakta ss. ett
Kanslikollegiets verkställande organ. Då
kollegiet 1801 upplöstes, kom ansvaret för
postväsendet att helt åvila överpostdirektörsämbetet,
vars myndighet dock redan 1809 i samband
med Kanslistyrelsens inrättande väsentligen
inskränktes. Vid nämnda styrelses upplösning
1833 ställdes postverket under handels- och
finansexp. av K. m:ts kansli samt vid
departe-mentalstyrelsens införande 1840 under
Finans-dep. Styrelsens dittillsvarande benämning,
”Kongl. Öfverpostdirektörsembetet”, blev från
1850 ersatt med den nuv., Kungl.
Generalpoststyrelsen; samtidigt ändrades
postchefens titel till generalpostdirektör.
Sedan postverket 1900 förlagts under Civildep.,
blev det 1920 inordnat under det då
nytillkomna Kommunikationsdep. I samband med
ikraftträdande lh sistn. år av nytt
avlönings-regl. för postverkets personal erhöll
verkschefen titeln generaldirektör och
chef för postverket. G. skall enl.
gällande instruktion av 30/s 1930 ha överstyrelsen
över postverket. I sådant hänseende åligger det
styrelsen att ombesörja och övervaka
posttrafiken, bedriva sparbanksrörelse (postsparbank)
och postgirorörelse, handha stämpelväsendet,
verkställa uppbörden av kronoutskylder å
landsbygden ävensom fullgöra de övriga
bestyr, som särsk. ålagts el. kunna komma att
åläggas postverket, samt att själv vidtaga el.
hos K. m:t föreslå de åtgärder, som finnas
erforderliga för postverkets tidsenliga
beskaffenhet och utveckling ävensom för postväsendets
användning vid krig för militära ändamål. —
G. utgöres av en generaldirektör ss.
chef för postverket och 5 byråchefer ss.
led. av styrelsen och chefer var för sin byrå.
En av byråcheferna förordnas att vara
generaldirektörens ställföreträdare. För deltagande
i G:s behandling av vissa postsparbanken
berörande ärenden skola finnas 3
postsparbanksfullmäktige, vilka även skola
deltaga i G:s behandling av vissa ärenden ang.
postgirorörelsen. — Till 1 :a byrån höra
personal- och trafikärenden, ombudsmansexp. och
undervisningsanstalten, till 2:a byrån
fastighets-, upphandlings- och stämpelärenden,
verkstads- och tryckeridrift samt vissa
ekonomiärenden, till 3:e byrån författnings-, taxe-,
statistiska, ersättnings- och
reklamationsären-den, till 4:e byrån ärenden ang.
inkomst-och utgiftsberäkning, medelsförvaltning,
kassaväsen, kontroll och revision samt till 5:e
byrån postsparbanks- och postgiroärenden. —
G:s personal uppgick vid 1930 års utgång till
c:a 780, varav c:a 600 kvinnliga. Jfr
Postverket. Y.Nr.
Generalprevention [-fo’n], jur., se P r e v e
n-t i on s t e or i.
Generalprokura’tor (fra. procureur général),
fransk ämbetsmannatitel å chefen för de
offentliga åklagarna vid appellations- och
kassations-domstolarna i Frankrike. G:s
ämbetsåliggan-den motsvara i någon mån advokatfiskalens i
Sverige. E.K.
Generalprov benämnes en för kemisk el.
fysikalisk provning avsedd materialkvantitet,
som uttages ur massgods, ss. stenkol, malm,
sand etc., för utrönande av dess
genomsnittliga egenskaper. Då g. användes som
leveransprov, d.v.s. för att fastställa, huruvida ett
levererat parti uppfyller de vid köpeavtal träffade
överenskommelserna ang. varans egenskaper,
och ofta även lägges till grund för dess
värdering, är det av största vikt, att provet
verk
— 87 —
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
