Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalstabens kartverk - Generalstabens litografiska anstalt - Generalstabskarta - Generalstaterna - Generalstrejk - Generalsuperintendent - Generalsynod - Generaltariff - Generaltulldirektör - Generaltullstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
reviderad senast 1921; Generalstabens
höjdkarta över Sverige, n. och s.
delen, i skalan 1:500,000, utg. 1886—1922, 5 blad
senare nyutg. (se kartprov vid art. Karta);
Generalstabens
översiktskarta över Sverigei skalan 1:400,000, 25 blad
utg. 1914—27, revideras successivt (se kartprov
vid art. Karta). G. k. reproduceras och
försäljas av Generalstabens litografiska anstalt
(se d.o.). — Litt.: S. Lönborg, ”Sveriges karta
tiden till o. 1850” (1903); ”Sveriges
kartläggning”, utg. av Kartografiska sällskapet (1922);
Bror Thordeman, ”Sv. kartografi under det sista
halvseklet” (i ”Bildreproduktionen i Sverige”,
1923); G. Santesson, ”Den sv. topografiska
kartan 1805—1923” (i ”Globen”, 1924). B.Th.
Generalstabens litografiska anstalt leder sitt
ursprung från det litografiska tryckeri, som
tysken G. L. Dreyer något av åren 1827—30
anlade i Stockholm. Sedan Dreyer lyckats
intressera de militära myndigheterna för sitt
företag, tillerkändes detta 1833 understöd av
statsmedel och benämndes från 1834
Litografiska tryckeriet vid
Generaladjutantens för armén e x p.,
1837 ändrat till Generalstabens
litografiska inrättning med
instruktion fastställd 1838; företaget uppdelades
vid samma tid på ritkontor och tryckeri. 1872
drog sig Dreyer tillbaka, och från 1873
ombesörjde företaget, vars namn ändrades till G. 1.
a., enl. kontrakt mellan A. Börtzell och Kronan,
litografiska o.a. reproduktionsarbeten med
åliggande att under fälttjänstövningar och i krig
ställa personal och materiel till krigsstyrelsens
förfogande. 1886 transporterades kontraktet
på Börtzells tryckeri a.-b. Börtzell
efterträddes 1898 av A. Lagrelius ss. föreståndare, och
under dennes ledning har företaget fortsatt sin
verksamhet enl. tidigare grunder, även sedan
det 1913 ingått i A.-b. Sveriges litografiska
tryckerier. G.l.a. torde vara mest känd genom
reproduktionen och försäljningen av
Generalstabens och Sveriges geologiska undersöknings
olika kartor, men företaget har jämväl självt
utg. ett ansenligt antal kartverk samt
publicerar sedan 1924 ”Globen”, en kartografisk och
geografisk facktidskr. E.O.B.
Generalstabskarta, se Generalstabens
kartverk.
Generalstaterna (holl. Staten generaal). 1)
Den rådgivande församling, riksständer, som
sedan 1400-talet fanns i Nederländerna under
det burgundiska och habsburgska väldet. Efter
befrielsekrigets slut övergingo G. att bli
förbundsorgan, bestående av ombud för landets
sju delrepubliker. Ombuden från varje delstat
hade tillsammans 1 röst, och som förnämste
led. satt arvståthållaren. G. voro republikens
suveränitetsorgan. De avskaffades 1795 vid
den franska republikens erövring av
Nederländerna. Efter 1593 var Haag säte för
sammankomsterna.
2) Beteckning på den nuv.
folkrepresentationen i Nederländerna (se d.o.). A.ö-n.
Generalstrejk, storstrejk, se Strejk.
Generalsuperintende’nt, kyrklig ämbetstitel,
se Superintendent.
Generalsyno’d, se Synod.
Generaltari’ff, tullväsen, se
Dubbeltariff.
Generaltulldirektör, se
Generaltullstyrelsen.
Generaltullstyrelsen, det sv. tullverkets
centralförvaltning, inrättades 1824 i st. f. tidigare
Tulldirektionen. Enl. nu gällande instruktion
av 22/i2 1922 åligger det G. att ha
överstyrelsen över tullverket och övervaka efterlevnaden
av de författningar, vilkas tillämpning
ankommer på tullmyndigheterna. G. har ock att
övervaka uppbörden och redovisandet av de
avgifter, som uppbäras av tullverket, samt att
bestrida verkets utgifter. F.ö. åligger det G.
bl.a. att vid behov taga initiativ till ändringar
i tulltaxan samt att utfärda varuförteckning
till tulltaxeförordningen, viken förteckning skall
innehålla upplysning ang. huru de i tulltaxan
el. övriga delar av nämnda förordning givna
bestämmelserna böra i förekommande fall
tolkas och tillämpas. — G. består f.n. av en g
e-neraltulldirektör, förordnad för en tid
av högst 6 år i sänder, ss. chef för tullverket,
samt 5 byråchefer, som äro led. och
föredragande i G. ävensom chefer för var sin av G:s byråer
(se nedan). I mål och ärenden, som föredragas
i G., äger generaltulldirektören ensam
beslutanderätt, dock med undantag för ärenden rörande
tjänstefel samt mål ang. överträdelser av
gällande förbud mot införsel till riket av varor
med oriktig ursprungsbeteckning, vilka mål och
ärenden handläggas kollegialt. — Till
kanslibyrån höra ärenden ang. utfärdande och
ändring av tullstadga, tullordning,
förrättnings-taxa för tullverket, arbetsordning o.a. dylika
föreskrifter, ävensom ärenden rörande brott
mot lagstiftningen ang. olovlig varuinförsel
samt brott mot tullstadgan och lagen om
oriktig ursprungsbeteckning m.fl. författningar,
varjämte denna byrå handlägger ärenden ang.
tullnederlag, transitupplag och transitering,
haverigods och sjöfynd, indragning och inrättande
av tullkammare, tullstationer och
tullexpeditioner m.m. Personalbyrån, till vilken hör
tullverkets undervisningsanstalt, behandlar
ärenden, som angå tjänstetillsättningar och
avsked, tjänstledighet, semester och förordnan-
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
