Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genèvekonventionen - Genèveprotokollet - Genever - Genèvesjön - Geneviève - Genf - Genfordran - Genga, Girolamo - Gengulph - Gengångare - Gengärd - Geni - Genial, genialisk - Genie - Genil, Jenil - Geniofficer - Genista - Genitalia - Genitiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENITIV
stridsändamål. Ss. neutralitetstecken upptogs
schweiziska edsförbundets vapenmärke, ett rött
kors på vit botten (Genève-korset, röda korset).
Alla europeiska och ett flertal andra stater
anslöto sig till konventionen. Erfarenheten
visa-da snart, att G. behövde förbättras och främst
utvidgas att gälla även sjökriget.
Ändringskra-ven, som framfördes i Genève 1868, Bryssel
1874 och Haag 1899, vunno emellertid icke
gehör förrän i Genève 1906, då den andra G.,
avsedd att ersätta konventionen av 1864,
antogs (®/t) och av flertalet kulturstater
ratificerades. Enl. beslut å fredskonferensen i Haag
1907 äger G. tillämpning även på sjökrig. S.B.
Genèveprotokollet [zanä’v-], se B e n e
s-protokollet.
Genever [fenä’-] (från holl. jenever, från ffra.
genevre, enbär, av lat. juni’perus, enbärsbuske),
holländskt namn på ett med enbär o.a.
smakämnen destillerat sädesbrännvin. Jfr G i n. Wk.
Genèvesjön [zanä’v-], fra. Lac Léman, sjö i
s.v. Schweiz och Frankrike, 372 m.ö.h., är 75
km. lång, största djup 310 m. (mellan Evian
och Lausanne), 581 kvkm. Sjön, som har
formen av en åt n. vänd halvmåne, består av en
grundare och mindre s.v. del (Petit-Lac) och
en bredare och djupare ö. del (Grand-Lac).
Vattnet har en vacker, djupblå färg. S.
stranden är till mynningen av floden Drance ett
kullandskap, längre österut mera berglandskap.
Den ö. spetsen av G. har efterhand utfyllts
av Rhönes avlagringar, och denna utfyllning
fortskrider alltjämt. N. stranden är ett
kulllandskap (med stor vinodling), bakom vilket
Jurabergen höja sig. G. är berömd för sin
stora skönhet. Vid den franska kusten är
naturen mest storslagen, medan den schweiziska
kusten är mera odlad och tätt bebyggd. Sjön
omgives av järnvägslinjer, byar och städer,
varav många äro berömda turistorter (mest
bekant är Montreux). O.P.
Geneviève [zonavjä’v], helgon, se G e n
o-v e v a.
Genf [gänf], tyska namnet på Genève.
Genfordran, jur., se Kvittning.
Genga [jä’gga], G i r o 1 a m o, italiensk
konstnär (1476—1551), utbildades under Peruginos
och Rafaels inflytande som målare (”Madonna
med kyrkofäder”, Milano; ”Meningsutbytet om
den obefläckade avlelsen”, Berlin) men har
företrädesvis verkat som arkitekt, särsk. i Pesaro
och i hemstaden Urbino. Palazzo imperiale
vid Pesaro utsmyckades också av G. med
väggmålningar av perspektivisk illusionsverkan. G.
biträddes av sin son Bartolommeo G.
(1518–58). E.W.
Gengulph, helgon, se G a n g o 1 f.
Gengångare, enl. folktron en död, som besö^
ker sitt hem el. andra platser. G. tänkes
därvid dels rent kroppsligt ss. liket, som nattetid
får förmåga att lämna graven, dels ss. en
vålnad, som då uppfattas som den dödes ande.
Stundom tänkes g. i djurgestalt, t.ex. som en
svart hund, en höna o.s.v. Anledningen till
gengångeri förklaras på olika sätt. Den, som
dött på våldsamt sätt genom olycksfall,
självmord, avrättning o.s.v., anses gå igen, tills han
enl. försynens mening skulle ha dött. I andra
fall går den döde igen för att få en önskan
uppfylld, t.ex. att bli begravd i vigd jord, för
att sona el. uppdaga ett brott, för att de
efterlevande sörja för mycket o.s.v. En g. kan
lösas, genom att man frågar, vad han vill, och
fullgör hans önskan. Bland särskilda slag av
g. märkas myrdingen el. utbördingen,
ett barn, som i lönndom mördats av sin moder
och ej fått dop el. kristlig begravning; s k ä
1-vr ä n ga r en, en lantmätare, som mätt falskt
och måste gå som irrbloss, tills rågången
rättats; strandvaskaren, en drunknad, som
ej funnits och begravts; pengagasten, en
som satt ner en skatt och besöker den;
gasten, som nattetid hörs skrika mot väderskifte
och knappast identifieras med någon bestämd
person. Även den föreställningen finnes, att t.
ex. vid jul de döda besöka sina hem el. kyrkan
(”de dödas julotta”), och denna föreställning
har lett till kultfester för de döda, av vilka
spår finnas kvar i vissa julseder och i den inom
katolska kyrkan firade ”alla själars dag”. v.S-w.
Gengärd, en av de äldsta skatterna i Sverige,
känd sedan 1200-talet; urspr. sammanskott av
livsmedel från ett område å landet till
konungen, biskopen el. vissa kungl. ämbetsmän vid
deras besök i orten. Sedermera förvandlades
g. dels till en stående skatt till Kronan och
uppgick i övriga grundskatter, dels till avgift
åt vissa lokala ämbetsmän, och bortföll ss.
sådan under 1700-talet. E.K.
Geni [feni’] (från fra. génie), snille.
Genia’l, g e n i a’l i s k [je-], snillrik, lysande.
— Genialit e’t, snillrikhet.
Genie [je’-], se Genius.
Genil [zäni’1], J e n i 1, v.-biflod till
Guadal-quivir, s. Spanien, upprinner på Sierra Nevada
och mynnar vid Palma del Rio. G. är 220 km.
lång och bevattnar genom ett stort
kanalsystem slätten vid Granada. O.P.
Geni’officer [fe-], stundom använd
benämning på ingenjörofficer.
Geni’sta, växtsläkte, se Ginstsläktet.
Genita’lia, könsorgan.
Genitiv [je’-] (av lat. geniti’vus av casus g.,
till ett motsvarande adj.: som hör till börd o.d.,
besläktat med genus, en övers, av grek, he geni-
— 105 —
— 106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
