Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genomföring (musik) - Genomgående noter - Genomgående stämmor - Genomgående tåg - Genomgångar - Genomgångstoner, genomgående noter - Genomgångståg - Genomkomponerad sång - Genomluftningsvävnad - Genomlysande - Genomskinlig - Genomslag - Genomtrampning - Genomträngningstvillingar - Genossenschaft deutscher Bühnenangehörigen - Genossenschaft deutscher Tonsetzer - Genotyp - Genova - Genovesi, Antonio - Genoveva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOMGÅENDE NOTER
nytt sätt förbindas med varandra. Förberedd
hos Pergolesi, J. Fr. Fasch och
Mannheim-skolan (se d.o.) får g. hos Mozart och Haydn
sin fulla utveckling. Jfr Fuga och Sonat.
A.N.
Genomgående noter, mus., se Gen o
m-gångstoner.
Genomgående stämmor, kallas på orgeln de
stämmor (register, se d.o.), vilkas tonomfång
sträcker sig över hela klaviaturen (manual el.
pedal). Flertalet stämmor äro g. s. F.S-l.
Genomgående • tåg, järnvägståg, som
tidta-bellsenligt utan uppehåll genomlöpa flera på
varandra följ, bansträckor. E.R.S.
Genomgångar, de plan, efter vilka många
mineral låta klyva sig, så att jämna ytor
uppstå. G. äro kristallografiskt bestämda och
parallella med mineralets viktigaste
kristallformer. K.A.G.
Genomgångstoner, även genomgående
noter, i harmoniläran namn på sådana
toner, som icke tillhöra ett visst givet ackord,
utan ss. melodiska mellanlänkar förmedla
övergången mellan ackordtonerna. Jfr
Dissonans. F.S-l.
Genomgångståg, järnvägståg, bildade av
vagnar med sido- el. mittelgångar, dörrar i
gavelväggarna och förbindelseanordningar mellan
vagnarna, medgivande passage genom tåget
under dess gång. E.R.S.
Genomkomponerad sång, en sång, i vilken
i motsats till visan varje strof sjunges efter
egen melodi. F.S-l.
Genomluftningsvävnad, bot., se A e r e
n-ky m.
Genomlysande. En kropp, som genomsläpper
ljus från en ljuskälla el. ett belyst föremål,
säges vara g., om ljuset i kroppen undergår
så stark diffus reflexion (jfr Di f fusion),
att konturer av ljuskällan el. föremålet ej
kunna ses genom kroppen (t.ex. mattglas,
mjölkglas). — Äger ingen el. endast ringa diffusion
el. absorption av ljuset rum, säges kroppen
vara genomskinlig. N.R-e.
Genomskinlig, se Genomlysande.
Genomslag, elektrisk urladdning i förening
med gnistbildning (jfr Elektriska
urladdningar, sp. 335) mellan två elektroder
med olika potential genom ett gasformigt,
flytande el. fast isolationsmaterial.
Motståndskraften mot g., g.-hållfastheten, är olika för olika
material och beror dessutom på materialets
tjocklek, elektrodernas form,
temp.-förhållanden m.m. Den spänning, vid vilken g. inträffar,
g.-spänningen, är vid plattformiga elektroder
och 1 mm. elektrodavstånd för luft c:a 3,000
volt, för mineralolja c:a 6,000, för porslin c:a
15,000 och för glimmer c:a 40,000 volt. Vid 10
mm. elektrodavstånd är g.-spänningen för de
tre förstn. materialen resp. c:a 23,000, 34,000
och 85,000 volt. R.L-n.
Genomtrampning kallas den, vanl. medfödda,
exteriöra felaktighet hos hästen, varvid kotans
lutningsvinkel understiger 45°. En mindre
grad av genomtrampning kallas vek el.
mjuk kota; en högre grad benämnes
b j ö r n f o t (se d.o.). Det senare är ett
allvarligt fel, vilket knappast kan sägas om det förra,
i sht om skenan är bred och senpartiet
således kraftigt utvecklat. V.M-r.
Genomträngningstvillingar, kristallografi, se
Tvilling.
Genossenschaft deutscher Bühnenangehörigen
[ganå’sanjaft dåi’tjer by’nan-], de tyska
sceniska konstnärernas sammanslutning till skydd
för deras konstnärliga, ekonomiska, rättsliga
och sociala intressen. Impulsen gav L.v. Barnay
1871, och G. d. B. bildades vid en allmän tysk
skådespelarkongress i Weimar s.å. G. d. B.,
som redan från början inriktade sig på
ålder-domsförsörjningen, har under årens lopp nått
en storartad utveckling och företräder sedan
1910 ss. ren fackförening den tyska
skådespe-larkåren. Medl.-antalet är (1932) o. 7,000.
Styrelsens säte är Berlin, och förbundsorgan är
sedan 1910 ”Der neue Weg”. G.K-g.
Genossenschaft deutscher Tonsetzer
[ganå’-sanfaft dåTtjør tä’nzätsar] (Tyska tonsättares
samfund), Berlin, åsyftar huvudsaki. att hävda
sina medl:s förf.-rättigheter, bl.a. genom en
”anstalt för musikalisk uppföranderätt”. Även
en avd. för rättigheter till s.k. mekanisk
musik har bildats. F.S-l.
Genoty’p, biol., se A n 1 a g s t y p.
Genova [jä’nåva], italienska namnet på
Genua.
Genove’si [je-], Antonio, italiensk filosof
(1712—69), var väsentligen eklektiker i
upplysningstidens anda, orolig i sitt tänkande och
under motsatt inverkan av Leibniz, Wolff och
Locke behandlande en mångfald problem. Till
hans lärjungar hörde F.M. Pagano. Av G:s
skrifter märkas ”Elementorum artis
logico-cri-ticæ libri V” (1745). A.N.
Genove’va (fra. Geneviève), staden Paris’
skyddshelgon (d. 512). Enl. legenden utförde G.
redan i sin barndom flera mirakel och
uppgives sedan genom brödunder ha räddat Paris
från hungersnöd under Attilas hotande anfall
451. G. begrovs i den efter henne, sedan
hennes grav tillskrivits undergörande verkan,
uppkallade kyrkan Sainte-Geneviève i Paris. 1
skandinaviska kalendarier möter G:s festdag
sällan. Legenden om henne återfinnes dock
bl.a. i ”Ett fornsvenskt legendarium” (i
”Samlingar utg. av Sv. fornskriftsällsk.”, 7:3, 1874).
— 111 —
— 112 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
