Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gensonné, Armand - Genstämning - Gent - Gent, Justus van - Gentiamarin - Gentiana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENSTÄMNING
1792 av konventet. G. anslöt sig till gironden
och var en av detta partis främsta ledare.
Särsk. oförskräckt angrep han under striden
mellan girondister och jakobiner de sistn., han
delade 1793 sina partivänners öde och
avrättades. B.
Genstämning, jur., stämning till domstol, som
uttages av den, som blivit stämd, mot
käranden. Den förre, genkäranden, åsyftar med g.
att få sin talan handlagd och prövad
gemensamt med den senares, huvudkärandens, talan.
Beteckningen g. användes endast i civila mål
(jfr beträffande brottmål
Rekonventions-lalan). G. skall äga visst samband med
huvudstämningen, röra ”samma sak el. den, som
därmed ‘har gemenskap”. Den, som stämmes
i kravmål, kan dock i g. göra gällande
genfordran, även om genfordringen till sitt
ursprung ej har gemenskap med huvudkärandens
fordran. Åberopas genfordringen endast till
kvittning (se d.o.), erfordras ej g. I eg.
mening föreligger g. blott då sådan utttagits
redan till det rättegångstillfälle, till vilket
huvud-käromålet instämts. Domstolen skall då på
gr- av särskild bestämmelse upptaga g.-målet,
även om den icke är huvudkärandens allmänna
personliga forum, men g.-målet i och för sig
hör till sådant forum. För g. i denna trängre
bemärkelse är dessutom kortare stämningstid
medgiven, näml, hälften av den eljest
föreskrivna. C.G.H.
Gent, fra. Gand, stad i prov, östflandern, n.v.
Belgien, vid Leies (Lys) sammanflöde med
Schelde (Escaut); 169,322 inv. (1930); med
förstäder (Ledeberg, Genlbrugge, S:t Amandsberg)
217,039 inv. Kringflutet ligger i centrum av G.
det nu restaurerade slottet, där grevarna av
Flandern residerat, ’s Gravensteen, samt ett
stycke därifrån det yngre furstliga slottet
Geer-aard Duivelsteen. Bl.a. gamla profanbyggnader
märkas Stapelhuis, en senromansk byggnad
från 1200-talet, samt det vackra gotiska
Schippershuis. Av det hus, där Karl V
föddes, återstår från hans tid blott
portalen. Vid det gotiska stadshuset reser sig
det 118 m. höga vårdtornet Beffroi (Belfort)
från 1300-talet. Bland stadens kyrkor är
katedralen S:t Bavo förnämst, i gotik men
med gammalromansk krypta; där förvaras de
nu efter världskriget återförenade delarna av
bröderna van Eycks (se d.o.) världsberömda al
tarverk, G.-altaret. Andra medeltidskyrkor äro
Nikolauskyrkan och Mikaelskyrkan. I G.
finnas också lämningar av flera kloster samt två
beginhus. I den forna karmelitkyrkan är det
arkeologiska museet inhyst. F.ö. har G. ett
konstmuseum och ett konstindustrimuseum.
I G. finnes univ., grundat 1816, med 1,650
stu
denter, därav 625 utlänningar (1928/29). Sedan
1930 är univ. rent flamländskt. De n. och n.ö.
delarna av G. upptagas av hamn-, fabriks- och
arbetarkvarter. Belgiens textilindustri är
koncentrerad i G.; främst står bomullsindustrien (28
spinnerier med 1 mill. spindlar), men även
linne-, jute- och hampindustrierna äro betydande.
Därjämte finnas stora maskin- och
sockerfabriker. Världsbekanta äro också
blomsterodlingarna i stadens grannskap, och exporten av
blommor är stor. — G. slår genom en 1822—29
byggd, även för oceangående fartyg användbar
kanal i förbindelse med Terneuzen vid Scheldes
mynning. Den s.k. G.-kanalen förbinder G. med
Ostende via Brygge. Hamnområdet upptar en
yta av 63 har. G. är centrum för en omfattande
sjöfart och står i direkt förbindelse med
Europas, särsk. Englands, större hamnstäder. 1927
anlöptes G. av 2,428 fartyg om 2,053,538 ton.
Importen, som är betydligt större än exporten,
består av kol, trävaror, petroleum, råvaror för
textilindustrien m.m. Betydande transitering till
Frankrike av Ruhrkol över Terneuzenkanalen
(c:a P/2 mill. ton årl.). O.P.;E.W.
631 grundades i trakten av G., Pagus
ganda’-vus, ett missionskloster, Karl den store anlade
en flottstation för att skydda Schelde mot
vikingarna, och 861 anlades en borg. I slutet
av 1100-talet gåvo grevarna av Flandern
G. dess första privilegier, och under de följ,
båda årh. fick staden, nu medelpunkten för
en betydande textilindustri, en allt större
självständighet och blev en viktig faktor i
storpolitiken. Den urspr. aristokratiska
författningen blev under 1300-talet efter bittra
strider ersatt med en mera demokratisk. 1385
kom G. under Burgund; efter ett par uppror
— det sista 1539—40 — blev det berövat sin
självstyrelse. G., som tidvis räknade 175,000
inv., ansågs under förra hälften av 1500-talet
som Europas största stad, men dess välstånd
var starkt på retur, då staden 1584
införlivades med spanska Nederländerna, och sedan
Schelde spärrats av holländarna 1648,
minskades dess betydelse ytterligare. Under senare
århundraden har det i sammanhang med
linne-och bomullsindustriernas utveckling ånyo blivit
ett viktigt centrum för näringslivet. P.Dhl.
Gent, Justus van, flamländsk målare, se
Justus van Gent.
Gentiamari’n, se Gentianarot.
Gentia’na, växtsläkte av fam. Gentiana’ceæ
med o. 400 arter, huvudsaki. i n. tempererade
området, särsk. i bergstrakterna; några arter
förekomma i Anderna, Sydaustralien och på
Nya Zeeland. De äro 1- el. fleråriga, vanl.
lågväxta, ensamma el. tuvbildande örter med
motsatta blad och oftast stora, blå, violetta,
— 115 —
— 116 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
