Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENUA
under sista decenniet talrika gator, torg och
praktfulla trädgårdar anlagts. Den äldsta
stadsdelen ligger amfiteatraliskt omkr. och ö. om
den gamla hamnen och har behållit sin
ålderdomliga prägel med smala gator och ända
till 9 vån. höga hus. Av medeltida byggnader
kvarstå blott få, främst domen San Lorenzo,
med senromansk fasad (lejonportal) och gotiska
valv; under renässansen tillkom den centrala
kupolen. Efter 1500-talets mitt verkade här
som arkitekt G. Alessi, som bl.a. planlade den
sköna, ståtligt belägna centralbyggnaden Santa
Maria in Carignano. Något yngre är
Santis-sima Annunziata, ett verk huvudsaki. av Giov.
della Porta. Mera än kyrkorna framträda
renässanspalatsen, uppförda av G:s stora fa
miljer, Doria, Balbi m.fl. De flesta ligga vid
de gamla huvudgatorna (Via Carlo Felice, Via
Garibaldi, Via Cairoli, Via Balbi). Här möta
oss Palazzo bianco och Palazzo rosso, båda
nu tavelmuseer, vidare Palazzo delFuniversitå
och Palazzo municipale, med ståtliga trapp-,
terrass- och trädgårdsanläggningar. Palazzo
ducale, ombyggt 1777, ligger närmare den
centrala Piazza de Ferrari, där flera yngre
monumentalbyggnader höja sig, börsen, konstakad.,
Carlo Felice-teatern jämte den ståtliga
jesuitkyrkan Sant’ Ambrogio. At Columbus är en
minnesstod rest nära huvudbangården. I
Bi-sagnodalen ligger en vacker förstad; längre
bort Camposanto di Staglieno, med prunkande
gravmonument. Piazza de Ferrari är
knutpunkten för stadens spårvägsnät, som
förmedlar trafiken till förstäderna ovanför samt
äro framdragna ända till Pegli i v. och Nervi
i ö. 3 bergbanor föra upp till de högsta
kullarna bakom den egentliga staden. På de
omgivande bergen finnas starka befästningar.
Den gamla hamnen är halvcirkelformig och
omfattar 94 har med många kajer. Utanför
densamma ligger den 100 har stora nya
hamnen, skyddad genom väldiga vågbrytare mot
s.- och s.v.-vindarna. Längre mot v. finnes en
38 har stor kolhamn. Djupet vid kajerna
uppgår till 9 m. 2 torrdockor, 1 flytdocka, stora
packhus och magasin finnas. Tack vare det
utmärkta handelsläget har G. utvecklat sig till
en av det europeiska fastlandets viktigaste
hamnstäder. Det är Italiens ojämförligt
främsta, och vid Medelhavet kan blott Marseille
tävla med detsamma. 1929 inlöpte i G. 5,415
fartyg om tillsammans 10,103,000 ton. De
lossade 6,831,000 ton gods, medan utförseln endast
uppgick till 1,098,000 ton. Importvarorna
utgjordes huvudsaki. av stenkol, bomull,
spannmål, kolonialvaror och maskiner. Exporten
bestod av olivolja, hampa, lin, frukt, vin, stål,
sammet och marmor. Transitohandeln på
Mel
laneuropa har de senaste åren gått tillbaka,
över G. går nästan hela Italiens emigration.
Landets största rederier ha här sina
huvudkontor: Navigazione generale italiana, Lloyd
Sabaudo, Transatlantica italiana och Marittima
italiana. De största ångbåtslinjerna gå till
Sydamerika och Orienten. Två järnvägslinjer
förena G. med Poslätten och därmed med
Frankrike, Schweiz och Tyskland. Dessutom för en
viktig linje längs Riviera di Ponente till
Syd-frankrike och en annan längs Riviera di
Le-vante till Spezia och Pisa. Alla äro
elektrifierade. I anslutning till den goda hamnen och
de utmärkta handelsförbindelserna har en
blomstrande industri uppvuxit. I de v.
stadsdelarna och på den omgivande landsbygden
finnas bomullsspinnerier och -väverier.
Stadens skeppsbyggeri är världsbekant (Anselmo-,
Odero- och Foce-varven). Det erhåller
byggnadsmaterial från stadens stora gjuterier och
mekaniska verkstäder. G. äger även en
välkänd tillverkning av automobiler och
silver-filigransarbeten. Univ., som grundades 1243,
hade 1928/29 1,109 studenler. Vidare finnes
en handelshögsk., ett nautiskt inst., m.m.
J.F.,E.W.
G. omtalas först relativt sent (slutet av
200-talet f.Kr.). Under tidigare medeltiden centrum
för handeln mellan Lombardiet och v.
Medel-havsbäckenet, blev G. från korstågstiden tack
vare läget nära Alppassen och Rhönevägen en
av de två stora transitohamnarna för
varuutbytet mellan Orienten och Västerlandet
(Venedig var den andra). G. förde med de
konkurrerande italienska städerna genom årh. en
bitter fejd om marknader och kolonier. Det
förvärvade bl.a. Korsika, ett flertal stödjepunkter
i Syrien, besittningar i Tripolis, Grekland (bl.a.
Chios, Samos), faktorier vid Svarta havet. Sista
hälften av 1200-talet och början av 1300-talet
voro G:s storhetstid. Sedan det av Venedig
bildade latinska kejsardömet störtats (1261),
erhöll G. avgörande inflytande i Bysans,
därigenom behärskande Svarta havet; 1284
krossade genuesarna definitivt Pisas sjömakt. Mot
1300-talets slut rubbades emellertid G:s
sjömaktställning starkt: den franska marknaden
gick tillbaka under 100-årskrigen, Venedigs
handel däremot steg genom den tyska marknadens
ökade livlighet, och denna stat konsoliderade
sin makt till lands och sjöss (sjösegern
vid Chioggia 1379); i v.
Medelhavsbäcke-net blev Florens’ och Barcelonas
konkurrens allt starkare. — G:s inre historia, präglad
av sönderslitande sociala strider, påminner om
övriga italienska städers (jfr Florens).
Under 1100-talet trängdes de feodala (markgreven)
och kyrkliga myndigheter, som dittills behär-
— 123 —
— 124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
