Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografi - Geografiska annaler - Geografiska kongresser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEOGRAFISKA ANNALER
gien är därför den av g:s hjälpvetenskaper, som
äro lika oumbärlig för alla dess utövare. Då
havsytan ligger utanför landskapsgeografiens
gebit, har även oceanografien betydelse blott
som hjälpvetenskap, dels för förståelsen av
klimatet, dels för kännedomen om kusterna."
morfologi och kultur-g. Fastlandets vattendrag
räknas av vissa förf, som ett fjärde element i
landskapsbilden. Denna del av
sötvattenshyd-rografien kan dock betraktas som resultat av
morfologi och klimat, medan det rinnande
vattnets inverkan på landformerna utgör en viktig
del av geodynamiken. Medan växt-g. är en av
den centrala g:s huvuddelar, spelar djur-g. en
mycket ringa roll för densamma. Endast några
få lägre djurformer, ss. korallerna, äro
forma-tionsbildande i den mening, att de ha inflytande
på landskapet. F.ö. har denna vetenskapsgren
betydelse som hjälpmedel för vissa sidor av
kultur-g. Av dennas olika delar har
bebyggel-se-g. i våra dagar blivit mycket
uppmärksammad. Den i schemat upptagna ekonomiska g.
avser huvudsaki. den odlade markens g.
Ekonomisk g. (se d.o.) i vanlig och vidsträckt
bemärkelse, omfattande bl.a. även handels-g.,
ligger till större delen utanför den eg. g. men har
stor betydelse för denna som hjälpvetenskap.
I ovanstående schema saknas några av g:s
hjälpvetenskaper, ss. geologien. Dess betydelse
som sådan är emellertid anförd under
geo-morfologien, sp. 143. En annan dylik är
antropologien och etnografien. Den sistn. har
betydelse för vissa delar av bebyggelse-g., men
f.ö. ligger den helt utanför den eg. g. Det
senare gäller också den s.k. astronomiska g.,
som behandlar jordens ställning till de övriga
himlakropparna. Läran om jordens form el.
geodesien ingår som ett led i kartografien.
Denna är g:s viktigaste hjälpmedel, lika
oumbärlig för g:s alla delar. För ingen annan
vetenskap har karttekniken så omfattande
betydelse som för g. J-F.
Litt.: G:s historia och metodik.
J. F. Nyström, ”G:s och de geografiska
upptäckternas historia till början av 1800-talet”
(1899); H. Nelson, ”G. i skolan och
nutidskultu-ren” (i ”Ymer”, 1919); O. Nordenskjöld,
”Geografisk forskning och geografiska upptäckter
under 19:e årh.” (1921); S. De Geer, ”On the
definition, methods and classification of
geo-graphy” (i ”Geografiska annaler”, 1923); K.
Kretschmer, ”Geschichte der Geographie” (2
Aufl. 1923); A. Hettner, ”Die Geographie, ihre
Geschichte, ihr Wesen und ihre Methoden”
(1927); A. Penck, ”Neuere Geographie” (i
”Son-derband der Gesellschaft für Erdkunde zu
Berlin”, 1928); J. G. Granö, ”Reine Geographie”
(1929).
Handböcker: A. Supan,
”Grund-züge der physischen Erdkunde” (7 Aufl., 3 bd,
1927—30); A. Philippson, ”Grundzüge der
allgemeinen Geographie” (2 bd, 1921—21); E.
de Martonne, ”Traité de géographie physique”
(4 éd„ 3 bd, 1925—27); R. S. Tarr, ”College
physiography” (1920); J. Brunhes, ”La
géographie humaine” (3 éd., 3 bd, 1925); K. Andree
m.fl., ”Geographie des Welthandels” (4 Aufl.,
3 bd, 1926—30); M. Vahl & G. Hatt, ”Jorden
og Menneskelivet” (4 bd, 1922—27); A. Hett
ner, ”Grundzüge der Länderkunde” (4 Aufl.,
2 bd, 1927); ”E. von Seydliz’sche Geographie,
Hundertjahrausgabe” (3 bd, 1925—31); W.
Sievers, ”Allgemeine Länderkunde” (3 Aufl.,
utg. av H. Meyer & H. Rudolphi, 1924 ff.);
”En-zyklopädie der Erdkunde”, utg. av O. Kende
(1925 ff.); ”Géographie universelle”, utg. av
P. Vidal de la Blache och L. Gallois (1927 ff.);
”Handbuch der geographischen Wissenschaft”,
utg. av F. Klute (1930 ff.). —
Tidskrifter: De viktigaste geografiska tidskr. — utom
de i Geografiska sällskap
omnämnda — äro ”Petermanns Mitteilungen” (1855
ff., sedan 1858 med ”Ergänzungsheften”),
”Geographische Zeitschrift” (1895 ff.),
”Geo-grapischer Anzeiger” (1900 ff.). ”Annales de
géographie” (1891 ff.), ”Revue de
géographie” (1913 ff.), ”L’Universo” (1920 ff.),
”Economic geography” (1925 ff.), ”Erde und
Wirtschaft” (1927 ff.), ”Zeitschrift für
Gletsch-erkunde” (1906 ff.) och ”Zeitschrift der
Geomorphologie” (1925 ff.). Bland
icke-perio-diska geografiska publikationer märkas
”Geographische Abhandlungen”, u*g. av A. Penck
(1886 ff.) och ”Forschungen zur deutschen
Ländes- und Volkskunde” (1885 ff.). —
Bibliografi: ”Bibliotheca geographica” (1895
ff. [litt. för 1891 ff.]), ”Bibliographie
géo-graphique” (1921 ff. [litt. för 1915/19 ff.]
tidigare ”Bibliographie annuelle”) och
”Geo-graphisches Jahrbuch” (1866 ff.). Sv.
geografisk bibliografi finnes fr.o.m. 1924 i
”Sydsv. geografiska sällskapets årsbok”, resp.
”Sv. geografisk årsbok”.
Statistik: ”Statistisk årsbok för
Sverige”, ”The Statesman’s year-book” och
”Go-thaisches Jahrbuch”.
Geografiska annaler, tidskr., se Svenska
sällskapet för antropologi och
geografi.
Geografiska kongresser.
Internationella g.k. ha hållits i: Antwerpen 1871, Pa
ris 1875, Venedig 1881, Paris 1889, Bern 1891,
London 1895, Berlin 1899, Washington m.fl.
städer i U.S.A. 1904, Genève 1908, Rom 1913,
Kairo 1925, Cambridge 1928 och Paris 1931.
Nästa g.k. skall hållas i Warszawa 1934. Om
— 147 —
— 148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
