Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografiska sällskapet i Finland - Geografisk bredd - Geografisk karta - Geografisk längd - Geografisk projektion - Geoid - Geoisotermer, isogeotermer - Geokarp - Geokronit - Geokronologi, geologisk tideräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEOGRAFISK BREDD
gavs tidigare (sedan 1888) av Sällskapet för
Finlands geografi, som också utg. ”Atlas över
Finland” 1899 och 1910. Geografiska
föreningen i Helsingfors utgav ”Terra” (1888—
1912 med titeln ”Geografiska föreningens
tidskr.”) och ”Vetenskapliga meddelanden”
(1892—1920). Sällskapets förhandlingar införas
i ”Terra”. J.C.
Geografisk bredd, latitud, se Bredd.
Geografisk karta, se Karta.
Geografisk längd, longitud, se L ä n g d.
Geografisk projektion [-jo’n], se
Kartprojektioner.
Geoi’d (av grek. geoei’des, jordliknande), se
G e o d e s i.
Geoisote’rmer, isogeotermer, äro
nivåytor i jordskorpan, som ha samma värmegrad
hänsyn till områdets geologiska historia skulle
detta samtidigt också ung. bli tidslängden
efter därvarande landis’ försvinnande el. den
postglaciala tiden. Ett annat ex. är
bestämmandet av världshavens ålder till c:a 100 mill. år
med tillhjälp av den nutida lätt beräknade,
totala koksaltmängden dels i världshaven, dels
i den årl. genom alla floder till havet förda
vattenmängden, på vilken väg saltet antages
ha kommit. — Genom upptäckten av de ra
dioaktiva elementens sönderfallande (se R a
dioaktiva ämnen) och deras
förekomst i åtskilliga sällsynta mineral, ss.
pech-blende, uraninit, cleveit m.fl., har under de
sista tjugo åren erhållits en synbarligen
tillförlitligare bestämningsmetod för dessa
minerals ålder och därmed också för den omgi-
Profil genom Simplon, utvisande geoisotermernas förlopp. Siffrorna över profilen angiva
jordtemperaturen nära jordytan.
och sålunda angiva temp:s fördelning i
jordskorpan, tilltagande nedåt. Särsk. för
tunnelarbeten kunna g. lätt konstrueras på gr. av de
temp.-mätningar, som utförts under de
förberedande arbetena. Kännedomen om g:s förlopp
har stor praktisk betydelse såväl för arbetets
utförande som för trafikens bedrivande. K.A.G.
Geoka’rp säges en växt vara, då dess frukt
genom särskilda inrättningar borrar sig ned i
jorden och där mognar, ss. jordnöten,
jordärten, alpviolen m.fl. O.Gz.
Geokroni’t, ett blygrått mineral,
blysulfanti-monit, derbt el. kristalliserande rombiskt, är
funnet i Sala gruva, vid Falun och i Asturien.
K.A.G.
Geokronologi’, geologisk
tideräkning, åsyftar en bestämning av de geologiska
tidsavsnittens längd. Flertalet av de många
hittills använda metoderna utgår vanl. från det
obestyrkta el. osannolika antagandet, att den
nutida hastigheten av vissa geologiska
processer också varit ung. densamma under gångna
geologiska tider och att inga störningar av
okänd art varit rådande. De erhållna
resultaten ha därför vanl. blivit mycket
otillfredsställande. Så t.ex. ha beräkningar för den
2,5 km. långa och 70—80 m. djupa klippdalen
nedanför Niagarafallen, vilken uppkommit och
alltjämt förlänges genom fallens gradvisa
till-bakaryckande genom erosion, givit tidsvärden,
växlande mellan 7,000 och 70,000 år. Med
vande eruptivbergarten i sin helhet. Metoden
grundar sig på erfarenheten, att elementena
uran och torium småningom sönderfalla till
slutprodukterna bly och helium. Ett
radioaktivt minerals ålder erhålles ur procenttalen för
uran (Pu), torium (Pth) och bly (Ppb) enl.
Ppb
formeln: -——–––—— x 7,400 mill. år.
Pu 4- 0,38 Pth
Då emellertid mineral från en och samma
bergart ej sällan givit rätt olika tidsvärden,
om också till storleksordningen
överensstämmande, synes även denna metod äga felkällor.
Följ, tidsbestämningar må anföras enl. Holmes:
mineral från krittidens senare del 60 mill. år
„ „ permokarbonisk tid 205 „ „ ,
„ „ devonisk tid..... 300 „ „
„ „ prekambriska tidens
senare del ...................... 650 „ „
mineral från prekambriska tidens
mellersta del ............ 900—1260 „ „
G. De Geers geokronologiska metod (se D e
G e e r 10) åsyftar i första hand en
bestämning av kvartärtidens senare del (de s.k.
sen-glaciala och postglaciala skedena) och grundar
sig på den s.k. varvigheten hos vissa
sedimentära jordarter, främst leror och älvsediment
(se I s h a v s 1 e r a, Varvig lera och
Ä 1 v s e d i m e n t) el. hos vissa med dem till
sitt bildningssätt jämförliga varviga bergarter,
t.ex. de från det permokarboniska nedisnings-
— 151 —
— 152 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
