Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologisk profil - Geologisk termometer - Geologisk tideräkning - Geologkongresser, Internationella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEOLOGKONGRESSER
Fig. 1. Profil genom Cheviot Hills i västliga Northumberland
(efter J. G. Goodchild).
1. Silur?, veckad och djupt denuderad före avlagringen av Old red sandstone.
2. Nedre Old red sandstone. 3. övre Old red sandstone. 3a. Täcke av
eruptiv-bergarter. 4. Nedre karbon (bergkalk). 5. Övre karbon. Två diskordanser,
mellan 1 och 2, liksom mellan 2 och 3.
Fig. 2. Profil genom Västalperna (efter Kilian).
1. Granit. 2. Gnejs. 3. Amfibolit och glimmerskiffer. 4. Sericitskiffer och
fylliter. 6. Karbon. 7. Porfyr. 8 Perm. 9. Trias. 10. Nedre lias.
11. övre lias. 12. Dogger. 13. Malm. 14. Nedre krita. 15. Eocen (flysch,
nummulitkalk) och Oligocen.
Fig. 3. Profil genom det belgiska kolområdet vid Namur
(efter Cornet och Briart).
1. Silur. 2. Devon: Konglomerat, arkoser, sandstenar, skiffrar och kalkstenar.
3. Bergkalk. 4. Flötsförande karbon. 1,2, 3 och 4 äro veckade, genom
förkastningar sönder styckade och genom denudation avjämnade. Överst ett täcke av
kritlager. AA, BB och CC över skjutnings- och förkastningsplan.
Fig. 4. Profil genom förkastningslandskap med horstar och gravsänkor
i Schwarzwald och Vogeserna (efter R. Lepsius).
1. Granit. 2. Gnejs. 3. Karbon. 4. Rotliegendes och brokig sandsten. 5.
Mussel-kalk. 6. Keuper. 7. Lias. 8. Dogger. 9. Malm. 10. Tertiär. 11. Kvartär.
fl Yngre eruptivbergarter (basalt och fonolit).
rådes geologiska byggnad, dess geotektonik (se
d.o.). — De fyra här återgivna g.p. framställa 4
karakteristiska tektoniska bilder: 1) diskordant
överlagring, 2) veckad bergskedja, 3)
överskjutning av veckade lager och 4)
förkastningslandskap med gravsänkor och horstar. K.A.G.
Geologisk termometer kallas mineral, som
vid bestämda värmegrader undergår
förändringar, vilka säkert kunna iakttagas och
möjliggöra bestämning av den temp., vid vilken en
bergart el. en
association av
mineral bildats. Särsk.
användbara
härför äro polymorfa
mineral, t. ex.
kvarts (se d.o.),
som angiver för
den bergart, där
den förekommer,
en bildningstemp.
lägre än 870°; över
denna temp.
kristalliserar SiO„ som
tridymit. K.A.G.
Geologisk
tideräkning, se G e
o-kronologi.
Geologkongresser, Internationella, ha
med ganska
regelbundna mellanrum (med avbrott
för världskriget)
hållits sedan 1878,
då den första
samlades i Paris.
Sedan ha
kongresser hållits i
Bo-logna (1881),
Berlin (1885),
London (1888),
Washington (1891),
Zürich (1894),
Petersburg (1897),
Paris (1900), Wien
(1903), Mexico
(1906), Stockholm
(1910) och Ottawa
(1913). Till den
kongress, som
avhölls i Bryssel
1922, inbjödos
inga geologer från
centralmakterna.
De två senaste
däremot, i Madrid
(1926) och i Pretoria (1929) för Sydafrika, ha
varit verkligt internationella med inbjudan till
alla länder. Nästa kongress är planerad 1933
till U.S.A. med New York ss. huvudort. — G.
ha haft stor betydelse därigenom att de
förbundits med exkursioner, understödda av
lämpliga guideböcker, varigenom också det land,
som utövar värdskapet, ofta får en välkommen
anledning att företaga en revision av sin egen
geologis ställning. G. ha även utövat ett gag-
Uppslagsbok. XI.
6
— 161 —
— 162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
