Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - George, Walter Lionel - George Eliot - Georgeism - George Sand - Georgescu, Georges - Georgetown (Stabroek, Demerara) - George town - Georgette - 1. Georg Fredrik (markgreve av Baden-Durlach) - 2. Georg Fredrik (furste av Waldeck) - Georgia (Ga, Geo.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORGE ELIOT
(1918 ) och ”The story of woman” (1925; sv.
övers., ”Kvinnans historia”, s.å.). E.L.R.
George Eliot [jäj ä’ljat], pseud. för engelska
författarinnan MaryAnnEvans, se Eliot.
Georgeism, se Georgism.
George Sand [zårz sä’d], författarenamn för
franska författarinnan Aurore Dudevant, se
Sand.
George’scu, Georges, rumänsk
violoncel-list och dirigent (f. 1887), elev i violoncell av H.
Becker, medl. av Marteaukvartetten, senare
dirigent för symfonikonserterna i Bukarest. G.
har gjort sig känd i Europa och i Amerika som
dirigent av virtuos och elegant läggning. H.M.
Georgetown [jä’jtåun] (förr Stabroek el.
Demerara), huvudstad i Brittiska Guayana,
Sydamerika, vid floden Demeraras mynning;
57,560 inv. (1929). Enda betydande hamn i
kolonien. H.Bm.
George town [jäj täun], stad på ö. kusten av
ön Penang, Straits settlements utanför
Malacka-halvöns västkust; 123,069 inv., därav 70,000
kineser (1921). G., som har en utmärkt hamn,
har stor utförsel av tenn. Radiostation. H.Bm.
Georgette [zårzä’t], tunt, tätt och segt fint tyg
av silke el. ylle, närbesläktat med crèpe och
chiffon. Användes till finare klänningar,
sil-kes-g. mycket till garnering, kragar, isättningar
o.s.v. I-
Georg Fredrik. 1) G.F., markgreve av
Ba-den-Durlach (1573—1638), se Georg,
Baden-Durlach 1).
2) G. F., regerande greve, från 1682 furste av
Waldeck (1620—92), se Georg, Waldeck 1).
Georgia [jä’jia] (förkortat Ga el. Geo.),
stat i s.ö. U.S.A. (se karta vid Förenta
staterna); 153,490 kvkm., därav 152,092 land;
2,908,506 inv. (1930: 19 inv. pr kvkm; 1790
82,548, 1850 906,185, 1900 2,216,331). S.ö. om
linjen Augusta—Macon—Columbus är G. ett
huvudsaki. sandigt och föga fruktbart
slättområde. De till stor del nästan plana
sandslätterna äro beväxta med gultallskogar,
övervägande Pinas palu’stris, vilka utmed kusten och
längs floderna avbrytas av försumpningar med
lövskogsvegetation, mer el. mindre starkt
uppblandad med sumpcypress. Det största för
sumpningsområdet är Okefenokee swamp (c:a
1,620 kvkm.) i sydöstligaste G. N.v. om
ovannämnda linje övergår kustslätten i den i
början svagt kuperade appalachiska
piedmontpla-tån, som längre inåt landet höjer sig och blir
allt mer och mer kuperad samt slutl. övergår i
appalachiska berglandet (sydändan av Blue
ridge och Stora appalachiska dalen). På gr.
av bättre jordmåns- och
dräneringsförhållan-den utgöres piedmontplatåns skogsvegetation
av blandskogar, ek och gultall, som längst i
n. övergå i Appalachernas lövskogar (jfr
Förenta staterna, sp. 843 ff.). G. har ett
fuktigt varmtempererat klimat med årl.
nederbörd av i allm. 1,000—1,500 mm. Medeltemp.
för jan. är i Atlanta (360 m.ö.h.) 6,i°, för juli
25,7°, den årl. nederbörden 1,280 mm.
Befolkningen utgjordes 1930 av 1,836,974
vita, 1,071,125 negrer (36,8 °/o, 1920 1,206,365,
41,7 °/o), 43 indianer, 253 kineser och 32
japaner. De utlandsföddas antal uppgick endast
till 13,917 (0,5 °/o), av vilka 2,200 voro födda
i Ryssland, 2,092 i Storbritannien, 1,682 i
Tyskland, 1,156 i Polen, 1,094 i Canada, 712 i
Italien, 546 i Irländska fristaten, c:a 300 i Sverige.
727,859 (30,8 °/o, 1920 25,i °/o) bodde i stad,
2,167,973 på landet. Huvudstad och största
stad är Atlanta, 270,366 inv. (1930).
1925 funnos 249,095 farmer med en
sammanlagd areal av 88,810 kvkm., varav 43,280 kvkm.
(28,5 °/o av landytan) voro besådda. 41 °/o av
farmerna brukades av negrer, och 86 °/o av
negerfarmerna voro arrenderade. Dessa
negerfarmer odla nästan endast bomull. 1930
odlades 15,800 kvkm. (c:a 36 °/o av den
besådda arealen) med bomull, och skörden
uppgick till 1,625,000 balar (1929 1,343,000 balar),
Endast Texas hade detta år större
bomullsskörd. Majsen upptager nästan lika stor del
av den odlade jorden som bomullen; skörd
1930 45 mill. bushels. S.å. skördades på 515
kvkm. 48 mill. kg. tobak. S. om Macon odlas
persikor och vattenmeloner, utmed kusten
sockerrör och ris. Kreaturstocken räknade 1930
37,000 hästar, 347,000 mulåsnor, 1,2 mill. svin,
846,000 nötkreatur, därav 350,000 mjölkkor
G. är näst Arkansas den största producenten
i U.S.A. av beauxit, 102,000 ton 1928. I ett
brett bälte, som sträcker sig genom hela G.
från Augusta till Columbus, alltså på gränsen
mellan kustslätten och piedmontplatån, finnas
stora kaolinfyndigheter. Vid Tate, n. om
Atlanta och vid foten av Blue ridge, ligger ett
av U.S.A:s största marmorbrott.
Gultallskogarna äro rika på kåda, varur terpentin och
harts framställas, 1928 570,000 hl. terpentin,
21,6 mill. ton harts, ung. hälften av U.S.A:s
hela produktion. Produktionen av sågade
trävaror (barrträ) uppgick 1928 till 448,000
standards (Sverige 1,4 mill.). 1929 funnos 4,178
(1927 3,175) industriella anläggningar med
158,230 (154,168) arbetare och ett sammanlagt
produktionsvärde av 719 mill. $. 158
bomullsfabriker med sammanlagt 3,2 mill. spindlar och
60,135 vävstolar sysselsatte 56,119 arbetare och
förbrukade l,i mill. balar bomull;
produkternas värde 213 mill. $. 614 terpentin-,
harts-(och tjär-) fabriker sysselsatte 1927/28 17,453
arbetare; produkternas värde 18 mill. $.
— 183 —
— 184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
