Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - George, Henry - George, Stefan - George, Walter Lionel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORGE
sig modern uppfattning. Emellertid får
arbetet endast i vissa fall sin rättmätiga andel.
Lönen blir näml, icke större än
produktionsresultatet å jord, som icke lämnar jordränta.
Denna jord är emellertid den sämsta jord, som
ett samhälle behöver taga i anspråk för sin
försörjning. På all annan bättre jord uppstår
en vinst, jordräntan, som självfallet kommer
att bli större och större, allteftersom
samhället växer och allt sämre och sämre jord
kommer till användning. De, som ta vinsten av
samhällets ökade rikedom, bli därför i första
hand jordägarna. Det orättfärdiga häri ökas
ytterligare därigenom, att jordägarna på intet
sätt själva bidraga till samhällets utveckling.
Kapitalister och arbetare ha gemensamma
intressen. Deras fiende är monopolinnehavaren
av naturens rikedomar, jordägarklassen. G.,
som beträffande kapitalet försvarar den
privata äganderätten, anser, att naturrikedomarna
i princip tillhöra samhället. Man behöver
emellertid icke expropriera jorden. Man når målet,
jordräntans socialisering, enklast genom att
genom beskattning dra in den till staten.
Infördes denna beskattning å jordräntan, behövdes
ingen annan skatt (single tax). Sina ideer
framlade G. först i ”Our land and land policy”
(1871), som emellertid icke väckte större
uppmärksamhet. Han ägnade nu ett omsorgsfullt
arbete åt sina teoriers utformning och utgav
”Progress and poverty” (1879), som torde vara
världens mest lästa nationalekonomiska bok.
Dess många uppl. ge endast en svag
föreställning om dess spridning. Vid sidan av dem ha
en mängd bearbetningar, utdrag och
kommentarer utgivits. På sv. finnas 2 uppl., den
senaste 1913, översedd av S. Brisman. G. har
även utg. andra, mycket spridda arbeten, ss.
”Protection and free trade” (1885; 3 sv. uppl.
1916), där han energiskt agiterar för frihandel.
Se Georgism, Jordreform och
Jordränta. T.E-r.
George [geå’rga], Stefan, tysk förf. (f.
1868), en av ledarna för den nyromantiska
riktning, som i den
tyska litteraturen
avlöste naturalismen.
Påverkad av
Nietz-sche och av fransk
symbolism
(Baude-laire, Verlaine,
Mallarmé), är G. fylld av
en stark känsla för
diktarens höghet och
ansvar och opponerar
mot naturalismens
mekanisering av det
kulturella livet och
det andliga arbetet. Han eftersträvar en
andlig förnyelse i riktning bort från
materialismen hän mot etos och religion. Gentemot
naturalismens kult av ”det fula” sätter G. en
antik skönhets- och glädjelära och söker sig
gärna till främmande kulturer, exotiska miljöer
el. katolsk färgprakt. I samband härmed
proklamerar G. ånyo fantasiens rätt. Under sitt
första skede är G. främst språkartist. Han
bryter med den av Goethe präglade tyska
verskonsten och eftersträvar en reform av
diktar-språket i strängare men också konstfullare
riktning. Diktsaml. ”Hymnen” (1890),
”Pilger-fahrten” (1891), ”Algabal” (1892), ”Hirten- und
Preisgedichte”, ”Buch der Sagen und Sänge”
och ”Buch der hängenden Gärten” (1895),
”Das Jahr der Seele” (1898) uttrycka alla en
utpräglad l’art pour fart-stämning. Ett mystiskt
skede i G:s diktning inledes med ”Der Teppich
des Lebens” (1899). G. söker sig nu bort från
esteticismen och ställer sin dikt i den religiösa
erfarenhetens tjänst. Med ”Der siebente Ring”
(1907) och ”Stern des Bundes” (1914) överger
G. den förnäma isolering från
samtidsproble-men, som han och hans skola dittills intagit.
Han ställer sig i spetsen för en andlig rörelse,
vars program är en aristokratisk
bildningsre-ligion, som med element från antiken förenar
katolska och orientaliskt-mystiska motiv.
Diktsaml. ”Der Krieg” (1917), ”Drei Gesänge” (1921)
och ”Das neue Reich” (1928) ge uttryck åt
denna strävan. G. har även framträtt som
översättare. — G. vill vara kulturprofet och kulturell
förnyare. Som sådan har han samlat kring sig
en skara anhängare (Gundolf, Bertram,
Wol-ters o.a.; bland diktarna hörde från början
Hof-mannsthal och Dauthendey hit). Dessas lyriska
produktion finns samlad i tidskr. ”Blätter für
die Kunst” (1890—1919). — Litt: F. Gundolf,
”S.G.” (1920); J. Nohl, ”S.G. und sein Kreis”
(1924); H. Drahn, ”Das Werk S.G:s” (s.å.); F.
Wolters, ”S.G. und die Blätter für die Kunst”
(1930). St. A.
George [jäj], Walter Lionel, engelsk
förf. (1882—1926). F. och uppfostrad i
Frankrike, var G. någon tid korrespondent till olika
engelska tidn. i Frankrike, Belgien och
Spanien. Hans syn på livet var också alltid fransk
mer än engelsk. Han ansåg sig som expert i
fråga om kvinnan, och hans bästa roman, ”The
second blooming” (1914), är en verkligt subtil
skildring av den kvinnliga passionens
återupp-vaknande i medelåldern. I hans följ, romaner,
bl.a. ”The confession of Ursula Trent” (1921)
och ”Gifts of Sheba” (1926), är miljön ofta den
undre världen på nattklubbar och
lyxrestau-ranger. Bland G:s övriga skrifter märkas
”Ana-tole France” (1915), ”A novelist on novels”
— 181 —
— 182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
