Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gerber, Ernst Ludwig - Gerber, Johan Gottfried Heinrich - Gerbera - Gerbert (påve) - Gerbert (von Hornau), Martin - Gercken, Johan Diderick - Gerd, Gärd - Gerdil, Giacinto Sigismondo - Gerechini, J. - Gerelius, Johan Adolf - Gerell, Greta - Gerenuk - Gerhard II - 1. Gerhard (Gert) III (greve av Holstein)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERHARD
Ruiner av soltemplet i Gerasch.
risch-biographisches Lexicon der Tonkünstler”
(1812—14) och alltjämt en viktig källa för
studiet av äldre musikförhållanden. Som bilaga
till lexikonet utarbetade G. en förteckning över
musikerporträtt och bilder av instrument. Hans
värdefulla bibi, köptes av ”Gesellschaft für
Musikfreunde” i Wien. G. var en tid sin faders
vikarie och blev 1775 hans efterträdare som
organist i Sondershausen. E.A.
Gerber [gä’r-], Johan
GottfriedHein-r i c h, tysk ingenjör (1832—1912), förestod 1858
brobyggnadsavd. vid Cramer-Klett i Nürnberg
och övergick 1884 till Maschinenfabrik
Augs-burg-Nürnberg. G. har utarbetat nya
beräkningsmetoder för järnbroar och var den förste,
som konstruerade och utförde broar enl.
kon-solbalksystemet. Dylika balkkonstruktioner
benämnas efter konstruktören ”gerberbalkar” (se
Bro, sp. 1195, Konsolbalk och Port å
faux). S.Stg.
Gerbe’ra, växtsläkte av fam. korgblommiga,
gruppen Mutisi’eæ, omfattande ett 30-tal arter
i varmare delarna av Afrika, Asien och
Tas-manien, några i Sibirien och Nordkina,
fleråriga örter med rosettställda blad, stängel,
stora blomkorgar och läppformiga blommor. O.Gz.
Gerbert, påve, se Sylvester II.
Gerbert (von Horna u), Martin, abbot
i S:t Blasiens benediktinkloster (Schwarzwald),
musikskriftställare (1720—93), företog 1760 en
resa genom Tyskland, Frankrike och Italien,
vars rika utbyte av avskrifter av medeltida
musiktraktater nedlades i det utomordentliga
samlingsverket ”Scriptores ecclesiastici de
mu-sica sacra potissimum” (3 bd, 1784, ny uppl.
1905), alltjämt grundvalen för källstudier i
medeltida musik (jfr Coussemaker). —
Litt: A. Lamy, ”G.” (1898). C.A.M.
Gercken, Johan Diderick, dansk
bildhuggare (o. 1680—1748) utförde altarverket i
Helligaandskirke i Köpenhamn (jämte J.
Wie-dewelt), flera kungl. sarkofager i Roskilde
domkyrka samt andra monument, präglade av
en måttfull barockstil. E.W.
Gerd, Gärd, nord, myt., dotter till jätten
Gymir, guden Frejs älskade; ”luft och hav”
lyste av hennes skönhet; se f. ö. S k i r n i
s-m a 1.
Gerdil [järdiT], Giacinto Si g i s m o
n-d o, italiensk filosof (1718—-1802),
barnabit-munk, kardinal 1777. G:s talrika arbeten, av
vilka den fullständigaste saml. är utg. av Migne
(1863), behärskas av intresset att försvara
katolicismen mot Lockes empirism, sensualismen,
ateismen, panteismen och de nya
politisk-so-ciala idéerna; den filosofi, som han förfäktar
gentemot upplysningsfilosoferna, är icke den
skolastiska utan besläktad med Cartesius’ och
Malebranches. Anmärkningsvärd är hans
polemik mot Rousseau i den s.k. ”Anti-Émile”
(”Réflexions sur la théorie et la pratique de
1’éducation contre les principes de M.
Rousseau”, 1763). L.L.
Gerechi’ni, J., ärkebiskop av Uppsala, se
Johannes Gerechini.
Gere’lius, Johan Adolf, ämbetsman
(1780—1854), fil. mag., protokollssekreterare i
Krigsexp., studerade 1819 i London den
Bell-Lancasterska undervisningsmetoden och utgav
1820 ”Det brittiska el. Lancasterska
uppfost-ringssystemet”. G. var en av dem, som 1822
stiftade Sällskapet för växelundervisningens
befrämjande, och visade sitt stora intresse för
denna metod genom att låta trycka
skrivtabel-ler och från England införa skiffertavlor för
undervisning. N.Lhl.
Gere’Il, Greta, målarinna (f. 2/e 1898),
framträdde efter studier vid Konsthögsk. först
med landskap och djurmotiv. Efter
studieresor till Frankrike och Holland har G. ägnat
sig åt interiör-, porträtt- och figurmålning i
en stil, som söker anknytning till äldre
måleri, särsk. Chardin och 1600-talets holländare.
G.V.
Gerenuk, se Giraffantilop.
Gerhard II, herre av Eppenstein, ärkebiskop
av Mainz 1288—1305, genomdrev Adolfs av
Nassau konungaval, förorsakade dennes
avsättning och kung Albrekts val; stred sedan även
med Albrekt. — Litt.: F. Heymach, ”G. von
Eppenstein” (1880). [E.Lö.]
Gerhard, Gert, grevar av Holstein.
1) G. III, greve av Holstein och hertig av
Sön-derjylland (o. 1293—1340), son till greve
Henrik av Rendsborg, tillträdde 1312 sitt arv och
utvecklade stor politisk livaktighet. Han
förvärvade 1315 Segeberg och deltog som
legohärförare i tidens alla skandinaviska och nord-
— 197 —
— 198 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
