Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gerlach, Georg Daniel - Gerlach, Joseph von - Gerlach, Helmut von - Gerlach, Walther - Gerlache de Gomery, Adrian de - Gerland, Georg - Gerland, Heinrich - Gerle, Aron - Gerlev, Gjerlev - Gerlos - Gerlsdorferspitze - Germain, Sophie - German, Sir Edward - German baptist brethren - Germandö - Germaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERMANER
utmärkelse i 1848—50 års fälttåg och blev vid
krigsutbrottet 1864 chef för l:a divisionen. G.
blev efter de Mezas avgång 29/2 s.å.
överbefälhavare över de danska stridskrafterna, men
entledigades efter förlusten av Als 5/t, han
kvarstod dock ss. chef för l:a divisionen till 1865,
då han erhöll avsked. E.Bz.
Gerlach [gä’rlaz], Joseph von, tysk
ana-tom (1820—96), 1846 med. d:r i München, 1850
prof, i anatomi och fysiologi i Erlangen. G.
var framförallt en mycket god tekniker, som
dels i betydlig grad bidragit till utvecklingen av
färgningsmetodiken för mikroskopiska snitt,
dels även infört metoden att injiciera
hårdnande, färgade massor i kärlsystemet för att
närmare kunna studera detta. T.H-n.
Gerlach [gä’rlaz], Helmut von, tysk
politiker (f. 1866), efter 1893 verksam ss. politisk
skriftställare, till en början i antisemitisk anda.
G. grundade 1896 jämte F. Naumann
National-soziale Partei (se d.o.) men gick snart över till
vänstern, 1903—06 frisinnad led. av riksdagen.
G. är numera mest verksam’ som pacifist,
ledare för tidn. ”Welt am Montag”. [B.]
Gerlach [gä’rlaz], W a 11 h e r, tysk fysiker
(f. 1889), 1921 prof, i Frankfurt a.M., 1924 i
Tübingen och 1929 i München, har sysslat med
experimentella undersökningar av
värmestrålningen och den fotoelektriska effekten. Han
lyckades 1922 jämte O. Stern påvisa
riktnings-kvantling hos silveratomer, som bragtes in i ett
elektriskt fält (se K v a n t a t e o r i). Bland G:s
skrifter märkas ”Die experimentellen
Grundlagen der Quantentheorie” (1921), ”Materie,
Elek-trizität, Energie” (1923; 2 Aufl. 1926),
”Atom-abbau und Atombau” (1923). N.R-e.
Gerlache de Gomery [zärla’! da gåmari’],
Adrian de, belgisk sjöofficer och
polarfor-skare (f. 1866), företog 1895 en exp. till Jan
Mayen och Östgrönland samt ledde 1898—99
”Belgica”-exp. till Antarktis. Den vistades
några veckor i fjordarna på n.v. Grahamland och
drev sedan nära ett år omkr. med drivisen.
Detta var första gången, människor övervintrat
s. om s. polcirkeln. 1905 ledde G. hertig
Filips av Orléans exp. med ”Belgica” till
Nord-östgrönland. G. har bl.a. skrivit ”Voyage de
la ’Belgica’ ” (1902) samt de viktigaste delarna
av ”Croisière océanographique accomplie å
bord de la ’Belgica’ dans la mer de Groenland”
(1907). J.C.
Gerland [gé’rlant], Georg Karl Cornelius,
tysk geograf och etnolog (1833—1919), 1875—
1909 prof, i geografi i Strassburg och 1903—09
direktör för därvarande huvudstation för
jord-skalvsforskning. G. hade urspr. ägnat sig åt
språkliga studier och etnologi men övergick
sedan till fysisk geografi och geofysik. 1887—1914
utgav han ”Beiträge zur Geophysik” (”Gerlands
Beiträge”). K.A.G.
Gerland [gè’rlant], Heinrich Balthasar,
tysk jurist (f. 1874), prof, i Jena sedan 1906.
Bland G:s talrika skrifter kunna nämnas ”Die
Geldfälschungsdelikte” (1901), ”Deutsches
Reichsstrafrecht” (1922), ”Der deutsche
Straf-process” (1927), ”Probleme des englischen
Rechtslebens” (1928). E.K.
Gerle, Aron, målare (1860—1930), studerade
vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm
1892—96 och fasthöll sedan alltid vid dess
stilideal. G. målade särsk. skärgårdslandskap
el. stockholmska förstadsmotiv, ofta i blå
grynings- el. skymningsbelysning. Av G. har man
också enstaka porträtt, bl.a. av John Forsell
och Björn Ahlgrenson (Nationalmuseum). G.V.
Gerlev, Gjerlev, hd i Randers amt,
Jylland, mellan Randers fjord och Mariager fjord;
195 kvkm.; 8,557 inv. (1930). W.P-n.
Gerlos [gä’rlås], dal i Zillertalalperna i ö.
Tyrolen, Österrike, mynnar vid Zell i
Ziller-dalen, genomflytes av Gerlos. O.P.
Gerlsdorferspitze [gä’rlsdårfarfpitsa],
sloven. Gerlach, högsta toppen i Hohe Tatra,
Kar-paterna; 2,663 m.ö.h. S.
Germain [zärma’], S o p h i e, fransk
matematiker (1776—1831), en av de få kvinnor, som
vunnit berömmelse ss. matematisk forskare.
Hennes viktigaste arbete, ”Recherches sur la
théorie des surfaces élastiques” (1821), tillhör
mekaniken. Under fransmännens fälttåg i
Tyskland uppträdde hon som beskyddare för
Gauss, med vilken hon korresponderade. — Ss.
filosof framträder G. i sitt efterlämnade arbete
”Considérations sur l’état des Sciences et des
lettres aux différentes époques de leur culture”
(1833), vari A. Comte såg ett förebud till sin
egen positivistiska filosofi. H-r;A.N.
German [ja’man], Sir Edward, engelsk
tonsättare (f. 1862), utbildades som orgelspelare
och violinist, 1888 dirigent vid Globe-teatern;
har skrivit en del skådespelsmusik och
operetter (i Sullivans stil) samt symfonier,
symfoniska dikter, symfoniska sviter, rapsodier,
krö-ningsmarsch, tema med variationer m.m. E.A.
German baptist brethren [jä’man bä’ptist
brä’Örin], se D u n k e r s.
Germandö, en 6 km. s. om Lule älvs
mynningsvik belägen ö, varå två fyrar för inloppet
till Luleå finnas. E.Hg.
Germaner (ord av omstridd härledning;
förklarat som germ. el. lat. el. kelt. el. t.o.m. ss.
icke-indoeuropeiskt; i alla händelser säkerligen
formellt påverkat av keltiska språk),
sammanfattande benämning på de folk, vilka tala
germanska språk (se d.o.), särsk. i äldre tid ofta
kallade en ras (jfr Människoraser). Enl.
— 205 —
— 206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
