Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gerona - Geronter - Gerontoxon - Gerreksson, J. - Gerrymander - Gers (fisk) - Gers (flod) - Gers (departement) - Gersau - Gerschom ben Jehudah - Gersdorff, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GERONTER
denna ligger huvudstaden G., 17,614 inv. (1921).
Biskopssäte. H.Bm.
2) Huvudstad i prov. G., vid järnvägen
Barcelona—Perpignan; 17,614 inv. (1921).
Biskopssäte. — Staden, som genom sin belägenhet haft
Gerona.
en viktig strategisk betydelse och ända in på
1800-talet spelat en stor roll i Spaniens krig,
har stora delar av de gamla befästningarna
kvar, med citadellet Monjuich. Bland de
talrika kyrkliga minnesmärkena intar den gotiska
katedralen förnämsta rummet; dess korparti
(från 1300-talet) är rikt indelat, högaltaret är
prytt med en retabel (se d.o.) av praktfullt
guldsmedsarbete; det enskeppiga långhusets valv
(från 1400-talet) har den största spännvidd,
gotiken åstadkommit. I G. finnes ett värdefullt
provinsialmuseum. H.Bm;E. W.
Gero’nter (grek, ge’rontes, åldringar). 1)
Vanligt namn i flera grekiska städer på ”de
gamles råd”. Redan hos Homeros omtalas g.
som kungens rådgivare. De bäst kända g. äro
de i Sparta, där deras 28 över 60 år gamla medl.
skulle bilda en motvikt mot kungamakten (jfr
G e r u s i a). De hade både i Sparta o.a. städer
att förbereda folkförsamlingens beslut. I
senare, hellenistisk tid omtalas g. ofta som ett slags
stadskorporation bredvid stadens råd, ofta med
anslutning till religiösa inst. N.V.
2) Inom grekisk katolska kyrkan benämning
på innehavarna av de viktigaste biskopsdömena
i närheten av Konstantinopel, vilka jämte
patriarken där bildade en s.k. endemisk synod (se
d.o.). S.N.
Geronto’xon, med., se Arcus senilis.
Gerreksson, J., ärkebiskop, se Johannes
Gerechini.
Gerrymander [gä’rimända] (eng.), ett i
engelsktalande länder förekommande
valgeo-metriskt uttryck, som betecknar en orättvis
valkretsindelning. Guvernören Gerry i
Massachusetts, som 1811 ansågs ha genomfört en
godtycklig valkretsindelning i partisyfte, har givit
upphov till beteckningen. A.ö-n.
Gers, fiskart, se G ä r s.
Gers [zär], v.-biflod till Garonne, s.v.
Frankrike, upprinner på Lannemezanplatån och
mynnar vid Layrec; 178 km. lång. H.Bm.
Gers [zär], dep. i Gascogne, s.v. Frankrike,
kring floden G.; 6,291 kvkm.; 196,419 inv.
(1926). G. är en åkerbruksprov. med
framförallt vete- och havreodling samt vinodling;
betydande boskapsskötsel. Brännvinstillverkning.
Huvudstad Auch. H.Bm.
Gersau [gä’rzau], kurort i kantonen Schwyz,
Schweiz, på n. stranden av Vierwaldstättersjön,
vid foten av Rigi, 440 m.ö.h.; 1,983 inv. (1920).
G. är mycket besökt på gr. av sitt vackra,
skyddade läge och milda klimat. — 1390—1798 var
G. en självständig republik, den minsta i
världen. 1817 införlivades den med kantonen
Schwyz. O.P.
Gerschom ben Jehudah, rabbin i Metz
och Mainz (o. 960—1028 el. 1040), sin tids
största auktoritet inom judendomen, förbjöd vid
äventyr av cherem (se d.o.) månggiftet samt
förskjutande av hustrun. G. tillskrives en
Tal-mudkommentar och har förf, liturgiska
bothymner. C.V.J.
Gersdorff [gè’rsdårf], Joachim, dansk
statsman (1611—61), trädde efter vidsträckta
utländska resor 1638
i hovtjänst men
lämnade den 1641 och
bosatte sig i Skåne.
1648 riksråd, kom G.
snart i stor gunst
hos Fredrik III men
råkade i motsättning
till C. Ulfeldt, till
vars fall han bidrog
och vilken han 1652
efterträdde som
riks-hovmästare. Högt
bildad och med
sto
ra litterära intressen, var G. en skicklig
underhandlare men torde ha saknat egentlig
stats-mannablick och nog viljekraft att leda
Danmarks öden under de bistra tider, som nu
stundade. Med konungen delar G. ansvaret för den
lättsinniga krigsförklaringen mot Sverige 1657.
Vid freden i Roskilde var G. en av de danska
underhandlarna och skall vid undertecknandet
ha fällt det bekanta yttrandet: ”Vellem, me
nescire litteras!” (”Jag skulle önska, att jag
inte kunde skriva!”). G. hörde sedan till
re-vanschivrarna och bidrog under det nya kriget
verksamt till Köpenhamns försvar. Vid
riksdagen 1660 sökte han spela en medlande roll,
men sjuk och svag kunde han föga uträtta.
Kungens gunst bibehöll han och utnämndes
— 227 —
— 228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
