Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gêsfolk - Gesims - Gesius (Göss), Bartholomäus - Gesjov, Ivan - Gesmas - Gesner, Konrad - Gesner, Johann Matthias - Gesneria - Gesneriaceæ - Gess - Gess dur - Gessie - Gessler, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GESFOLK
Gèsfolk, se G è s.
GesTms (från ty.), vågrätt fortlöpande
listverk, upptill avslutande en fasad- el. väggyta
(h u v u d-g., taklist) el. arkitektoniskt
indelande en sådan (gördel-g.), ävensom krönande
list vid fönster- el. dörröppinng, pelare el. dyl.
G. har i gångna tiders byggnadskonst spelat en
stor roll ss. arkitektoniskt uttrycksmedel, särsk.
i de antika och de på dessa grundade senare
byggnadsstilarna, medan vår tid visar en
tendens att undertrycka densamma under
framhävande av byggnadens rena,
parallellepipedi-ska form. G.W.W.
Ge’sius [-zios] (eg. Göss),
Bartholo-m ä u s, tysk tonsättare och musikteoretiker (d.
1613), 1592—1613 kantor i Frankfurt a.d.O.;
betydande som kyrkokompositör. I den
protestantiska koralens historia framstår G. som en
av dennas skickligaste harmonisatörer. G. skrev
även ”Synopsis musicæ practicæ” (1609). E.A.
Gesjov [gä’fåf], Ivan Eustratiev, bulgarisk
politiker (1849—1924), uppfostrades i England
och ägnade sig med iver åt Bulgariens
frigörelse. G. avslöt freden med Serbien 1886,
grundade den bulgariska nationalbanken, var sedan
1901 ledare av narodnjakernas konservativa
parti. 1911—13 var G. ministerpresident och
utrikesminister, varunder han tog så livlig del
i bildandet av Balkanförbundet, att han
betecknats som dess eg. ”själ”. G. avgick före andra
Balkankrigets utbrott. Han har behandlat sin
regeringstid i ”L’alliance balkanique” (1915).
P.Dhl.
Gesmas, se D i s m a s.
Gesner [gä’s-], Konrad, tysk-schweizisk
naturforskare och läkare (1516—65), 1537 prof.
i grekiska i
Lausan-ne och kort därefter
i fysik i Zürich, var
en mångfrestande och
för sin tid
framstående vetenskapsman
inom skilda grenar
av
naturvetenskaperna och
litteraturhistorien. G:s
förnämsta zoologiska verk
är ”Historia
anima-lium” (5 bd, 1551—
87), en huvudsaki.
kompilatorisk men rätt kritisk
sammanfattning av allt, som då var känt om
ryggradsdjur och lägre vattendjur, dock utan någon
systematisk gruppering. Bland G:s botaniska
arbeten, i vilka han framhöll blommornas och
frukternas betydelse för växternas
släktskapsförhållanden, märkas ”Historia plantarum”
(1541). De första bilderna av fossil och
kristal
ler finnas i G:s ”De omni rerum fossilium
ge-nere, gemmis, lapidibus” (1565). G:s
”Biblio-teca universalis, sive catalogus omnium
scrip-torum” etc. (4 bd, 1545—55) var även av
betydande värde. O.C-n.
Gesner [gä’s-], Johann M att hi a s,
tysk filolog (1691—1761), rektor vid
Thomas-skolan i Leipzig 1730, prof, i Göttingen sedan
1734, ivrade varmt för höjandet av den
klassiska bildningen i skolorna i Tyskland och
utgav i detta syfte ett stort antal uppl. av
klassiska förf, samt lexika. — Litt. K. Pöhnert,
”J.M.G.” (1898). W.N.
Gesne’ria, växtsläkte, se Gesneriaceæ.
Gesneria’ceæ, sympetal växtfam. av ordn.
Persona’tæ, innefattande o. 1,100 i tropiska och
subtropiska zonen inhemska örter med ofta
knölformig el. långsträckt, fjällig rotstock, hela,
ej sällan anisofylla blad, ensamma el. i
knippe-artade blomställningar sittande, i regel stora och
praktfullt färgade, läppformiga blommor samt
kapsel- el. bärfrukt. En del arter äro epifyter,
andra växa på myllrik jord el. i klippspringor.
Flera äro omtyckta prydnadsväxter. De
viktigaste släktena äro Streptoca’rpus, ColiTmnea,
Gloxi’nia, Sinni’ngia och Gesne’ria. O.Gz.
Gess, ital. sol bemolle, fra. sol bémol, eng.
g flat, den med en halvton sänkta tonen g;
betecknas med ett b framför noten för denna
ton. Gess är enharmoniskt (se d.o.) identiskt
med fiss. F.S-l.
Gess dur, ital. sol bemolle maggiore, fra. sol
bémol majeur, eng. g flat major, mus., sällan
brukad tonart med treklangen gess-b-dess som
centralklang. Förtecken: 6 b (b, ess, ass, dess,
gess, cess). Parallelltonart: ess moll. Gess dur
är enharmoniskt (se d.o.) identiskt med fiss dur.
Se Tonart, Tonalitet, Tonika,
Treklang. F.S-l.
Gessie, se G ä s s i e.
Gessler [gä’s-], Otto, tysk politiker (f.
1875), jurist, 1911 l:e borgmästare i
Regensburg, 1914—19 överborgmästare i Nürnberg,
1920—24 medl. av riksdagen, blev 25/io 1919
riksminister för
åter-uppbyggnaderna och
27/s 1920 som
representant för
demokraterna riksvärnsminis-ter, en post, på vilken
han kvarstod i tolv
regeringar till 19/i
1928, då han av
privata skäl avgick och
ersattes av Groener.
G. har inlagt stora
förtjänster om
riks-värnets organisation
— 235 —
— 236 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
