Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gessler, Otto - Gessner, Salomon - Gest - Gestad - Gesta danorum - Gestaltkvalitet - Gestaltpsykologi el. helhetspsykologi - Gesta Pilati - Gesta romanorum - Gestation - Gestilren - Gestrinius, Martinus Erici - Gesualdo, Don Carlo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GESUALDO
samt har även spelat en betydande politisk
roll och åtnjutit ett stort anseende under det
stormiga och av ministerkriser fyllda
decenniet efter revolutionen. Från okt. 1921
tillhörde G. regeringen som fackman utan
politisk mantalsskrivningsort. Arrh.
Gessner [gä’s-], Salomon, schweizisk förf,
och kopparstickare (1730—88), vann oerhörd
popularitet genom
sina herdeidyller,
bland vilka märkas
”Daphnis” (1754; sv.
övers. 1796),
”Idyllen” (1756), ”Der Tod
Abels” (1758; sv.
övers. 1789, 1804),
”Der erste Schiffer”
(1762; sv. övers.
1797). G. förnyade
1700-talets herdedikt,
i det han utbytte
versen mot en rytmisk,
poetiserad prosa och i sina pastoraler
förmedlade rokokon och den engelska borgerliga
realismen. Han behöll åtskilligt av den antika
herdepoesiens tillbehör, samtidigt som han
ville återgiva sin egen lantliga hembygds miljö.
Naturskildringen sträcker sig dock ej utom
detaljerna. G:s pastoraler äro ej enbart erotiska
utan prisa lika mycket familjekänslan och
hemlivet. De ge uttryck åt en tårmild och täml.
ytlig moralisk känsla samt åt ett med
rousseau-anismen besläktat svärmeri för den naturliga
människan. Känslighet, godhet och framför allt
oskuld karakterisera hans typer. Den
överflödande sentimentaliteten till trots lyser dock en
förstucken sensualism igenom, särsk.
beträffande G:s älsklingstema, barnerotiken. G. har
varit av betydelse för hela den med
förromantiken förändrade livsuppfattningen och
litterärt för den borgerliga idyllens popularitet.
Hos oss är C. C. Gjörwell typen för en
svär-mare i G.-stil. G. har vidare influerat Lidner,
Thorild och Franzén ävensom nyromantikerna.
— G:s ”Schriften” utgåvos 1841, hans ”Briefe”
1801. — Litt: J. J. Hottinger, ”S. G.” (1796);
H. Wölfflin ”S.G.” (1889). Jfr även H. Borelius,
”G:s inflytande på sv. litteraturen” (i
”Samlaren”, 1901) samt M. Lamm ”Upplysningens
romantik”, 1 (1918). Av G:s raderingar utkom en
samling 1823. E.E-k.
Gest [Jäst] (från fra. geste), åtbörd, i sht för
att uttrycka el. understryka en viss känsla,
mening el. avsikt; även bildligt, t.ex. ”blott en tom
gest”. — G e s t i k u 1 e’r a, göra gester el.
åtbörder.
Gestad, s:n i Sundals hd, Älvsborgs län, s.
Dalsland, vid Vänern; 60,is kvkm., därav 60,09
land; 1,348 inv. (1931; 22 inv. pr kvkm.); 35,oo
kvkm. åker (1927; 58,2% av landarealen), 14,87
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Bolstad,
Grinstad, G. och Eriksstad, S. Dals kontrakt,
Karlstads stift. J.C.
Gesta dano’rum, namnet på Saxos danska
historia, se S a x o.
Gestaltkvalitet, psyk., är en av Chr. Ehrenfels
(se denne) 1890 skapad beteckning för den
nytillkommande egenskap, varigenom ett
komplex el. en upplevelsehelhet skiljer sig från
blotta summan av delarnas egenskaper. Inom
musiken gäller sålunda melodien ss. en g. i
förhållande till de toner och tonsteg, som
uppbygga den. Hos A. Meinong (se denne)
betecknas g. ss. ”fundamenterade (fundierte) innehåll”
el. föremål. — Litt.: G. Anschütz, ”Über
Ge-staltqualitäten” (1909). Jfr
Gestaltpsykologi. A.N.
Gestaltpsykologi el. helhetspsykologi,
en av M. Wertheimer, K. Koffka och W. Köhler
företrädd forskningsriktning, vilken under
kamp mot d.ä. associations- och
mosaikpsykologien bestämt bestrider, att själslivet är
uppbyggt av fristående enkla element
(förnimmelser, föreställningar etc.). Elementen och
delarna måste tvärtom förstås utifrån den mer el.
mindre utformade el. gestaltade helhet, inom
vilken de allra först framträda och varav de
även betingas till sin säregna karaktär. Jfr
Associationspsykologi, Element
5) och Gestaltkvalitet. A.N.
Gesta Pila’ti, se
Nikodemus-evange-1 i e t.
Gesta romano’rum (lat., ”Romarnas
bedrifter”), en samling moraliserande, täml. löst
komponerade berättelser på latin om den romerska
kejsartidens historia, förf, i England på
1300-talet med syfte att tjäna ss. förströelseläsning.
G. r. blev mycket läst, utkom i många uppl.
(senaste 1890 av W. Dick) och översattes till
flera språk. W.N.
Gestation [-fo’n]/ havandeskap, dräktighet.
GestFlren, en plats, som enl. en skrift från
1400-talet var belägen mellan Lena (Kungslena)
och Dal. Här utkämpades 1210 mellan Erik
Knutsson och Sverker Karlsson ett slag, vari
den senare och Folke Jarl stupade. B.
Gestri’nius, Martinus Eric i,
matematiker (1594—1648), efter studier i Greifswald 1621
prof, i matematik i Uppsala. G. har förvärvat
sig förtjänster om matematikens utveckling i
Sverige genom skicklig lärarverksamhet men
har icke förf, några betydande vetenskapliga
arbeten. H-r.
Gesualdo [jezoaTdå], Don Carlo, furste av
Venosa, italiensk tonsättare (o. 1560—1614),
anmärkningsvärd för sin stora harmoniska
— 237 —
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
