Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Getingar - Getingbin - Getinge - Getmjölksost - Getnos - Getost, getmjölksost el. vitost - Getpors - Getrams - Getsemane - Getskinn - Getskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GETSKÖTSEL
Getsemane och Oljeberget.
ss. larver. I deras bon parasitera vissa
guld-steklar och arter av flugsläktet Anthrax. S.Bgtn.
Getingbin, se Bin.
Getinge, s:n i Halmstads hd, Hallands län,
mellan Halmstad och Falkenberg; 44,is kvkm.,
därav 43,50 land; 1,376 inv. (1931), därav c:a
500 i G. stationssamhälle (mekanisk
verkstad och gjuteri samt Hallands frökontor);
16,45 kvkm. åker (1927; 37,8% av landarealen),
19,59 kvkm. skogsmark. — Pastorat: G. och
Rävinge, Halmstads kontrakt, Göteborgs stift. —
Litt.: A. Carling, ”G. i forntid och nutid” (1927).
J.C.
Getmjölksost, se G e t o s t.
Getnos, se Frossörtsläktet.
Getost, getmjölksost el. vitost
bere-des av vanl. skummad getmjölk och är att anse
som en biprodukt av getmjölken, då av denna
beredes getmesost, som är den värdefullare
produkten. Den avskummade grädden blandas
näml, med vasslen från det med löpextrakt
beredda skummjölkskoagulet och indunstas till en
grötliknande, mer el. mindre mörkbrunt färgad
massa, som vid avsvalning stelnar och utgör
mesosten. Namnet vitost härleder sig från den
vita färg, den av skummjölkskoagulet beredda
osten har i jämförelse med färgen hos
mesosten. L.F.R.
Getpors, växtart, se Skvattram.
Getrams, växtart, se Ramssläktet.
Getse’mane. Enl. Mark. 14:32, Matt. 26:36
gick Jesus efter firandet av sista påskmåltiden
med lärjungarna över bäcken Kidron, i den s.k.
Josafats dal mellan Tempelberget och
Oljeberget, och uppsökte ett ställe, som hette G.
(olje-press?), där han stannade i bön och häftig inre
kamp, tills han blev tillfångatagen. — Sedan
300-talet utpekar traditionen något olika
områden av Oljebergets v. slutning ss. G., dels
Agoni-grottan och Marias grav n. om vägen till
Beta-nien, dels en plats strax s. om dessa, bevuxen
med urgamla olivträd och med en
franciskan-kyrka (det latinska G.). Strax bredvid ligger
ryssarnas G. med en kyrka. — Litt.: G.
Dalman, ”Orter och vägar i Jesu liv” (1918). A.J.F.
Getskinn användas för framställning av
chev-rå, bokbinderiläder och handskskinn. G. från
Angöra och Tibet pälsberedas på gr. av hårets
goda kvalitet. S.H-g.
Getskötsel. G. omfattas i Sverige med ringa
intresse. 1919—27 minskade antalet getter från
133,000 till 66,000. Getens huvudsakliga
avkastning är mjölken. Ullen, även kallad ragg,
är grov och nästan värdelös. Killingarnas kött
anses välsmakande, men av äldre djur
erhålles endast sämre slaktvaror. Garvade getskinn
beredas till pälsverk, handskar o.d. I Sverige
måste geten vistas inomhus under
vinterhalvåret. Stallet bör vara ljust, rent och lagom
varmt. Särsk. bör man se till, att
ventilatio
— 249 —
— 250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
