Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gettysburg - Getväppling - Getz, 1. Bernhard - Getz, 2. Alfred - Getå - Geulinex, Arnold - Geum - Geuser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEUSER
1863 sitt första betydande, delvis avgörande
nederlag mot nordstatstrupperna under general
Meade. — Slagfältet är numera en nationalpark
om c:a 100 kvkm., med o. 1,200 gravvårdar och
monument.
Getväppling, växtart, se Harväppling.
Getz [gäts]. 1) Bernhard G., norsk jurist
(1850—1901), jur. kand. 1873, prof, i Kristiania
1875, riksadvokat
1885. G. var sin tids
mest betydande och
framträdande jurist i
Norge; han utövade
ett flitigt
skriftställar-skap inom straff- och
processrätt samt
anlitades från 1880-talet
mycket i norskt
lagstiftningsarbete, i
regel ss. ordf, i olika
kommissioner.
Förutom till en hel mängd
mindre lagar och lagutkast är G. i
väsentliga delar förf, av norska lagen om
straffprocessen 1887 (vars huvudtanke är
lekmännens deltagande i avdömandet) samt norska
strafflagen 1902, den sistn. ett för sin tid
mycket betydande verk. Ehuru väl hemmastadd i
den tyska rättsvetenskapens tankegångar,
kände G. sig mera dragen till den engelska
filosofien, representerad av Stuart-Mill, med dess
verklighetssinne och praktiska inriktning. Från
1886 var G. medl. av Kristiania
kommunalfullmäktige, från 1891 dessas ordf. 1895 ingick
han i den stora unionskommittén och avgav
den norska avd:s yttrande 1898. E.K.
2) A 1 f r e d G., den föregåendes kusin,
mineralog (1862—1922), cand. miner. 1889,
ägnade sig åt praktisk ingenjörsverksamhet, blev
1903 direktör för Röros kopparverk och 1912
prof, i gruvvetenskap vid den tekniska högsk.
i Trondhjem, för vilken han någon tid var
rektor. K.A.G.
Getå, hållplats vid statsbanelinjen Nyköping
—Norrköping, 15 km. n.n.ö. om Norrköping,
på Kolmårdens sluttning ned mot Bråviken. S.
om G. inträffade 1918 den svåraste
järnvägs-olycka, som hänt i Sverige, varvid 41 personer
dödades. J.C.;T.E-r.
Geulincx [gö’ligks], Arnold, belgisk
filosof (1624—69), prof, i Louvain, en kortare tid
även i Leiden, där han dog. G. upptager och
genomför den av G. de Cordemoy och L. de
la Forge framställda occasionalismen (se d.o.).
Fasthållande vid Cartesius’ lära om själ och
kropp ss. två skarpt skilda substanser, finner
G. det sålunda orimligt, att väsen, vilka
ingenting äga gemensamt, kunna påverka varandra
el. att en retningsprocess i ett sinnesorgan
skulle kunna framkalla en förnimmelse, en
viljeakt en muskelrörelse. Båda förloppen få
endast uppfattas som tillfälliga orsaker (causæ
occasiona’les) el. föranledningar för en högre
makt att ingripa och i förra fallet åstadkomma
förnimmelsen, i senare muskelrörelsen. Denna
makt är den gudomliga viljan, som därmed
framstår som den eg. orsaken, vilken ständigt
jämkar kroppens tillstånd efter själens och
själens efter kroppens. Det sagda gäller om alla
skeenden i världen. — Inom kunskapsläran gör
G. gällande, att ej blott sinnesförnimmelserna
(färger, toner etc.) äro subjektiva utan även
sådana tankeformer som subjekt—predikat,
substans—accidens, helhet—del, släkte—art, då
dessa blott framställa vår egen intelligens’
upp-fattningsformer; en tankegång, som pekar fram
mot Kant. Liksom den senares är G:s etik en
utpräglad sinnelagsetik. Den anbefaller
ödmjukheten ss. följd av ökad självkännedom,
uppställer det goda som självändamål och
betonar pliktbudets obetingade karaktär. Samlad
uppl. av G:s skrifter är utg. av J. P. Land (3
bd, 1891—93). — Litt.: V. van der Haeghen,
”G.” (1886; med bibliogr.); J. P. Land, ”A. G.
und seine Philosophie” (1895). A.N.
Geum, växtsläkte av fam. rosväxter, med 36
i n. och s. tempererade samt i arktiska
zonerna inhemska arter,
samtliga örter med
rosettställda
parbla-digt delade blad,
gula, mera sällan röda
el. vita blommor,
ytterfoder och nötlika
frukter, som i
spetsen äro försedda med
förlängt, krokuddigt
spröt. I Sverige
finnas 3 arter. G.
urba’-num, nejlikrot, har
upprätta, gula
blommor liksom den mera
sällsynt
förekommande G. hi’spidum,
strävkummer, som är
strävluden. G. riva’le,
humleblomster, har
lutande blommor, brunrött foder och vitgula,
senare blekröda kronblad. Som prydnadsväxter
odlas G. cocci’neum, inhemsk på Balkan, med
scharlakansröda blommor, och en i Alperna
utbredd art, G. monta’num, med gula blommor
O.Gz.
Geuser [gö-], sammanslutning av
nederländska adelsmän och andra mot Filip II :s tyranni,
inlade protest, då inkvisitionen skulle skärpas
Humleblomster, Geum
rivale.
— 253 —
— 254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
