Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geuser - Gevaërt, François Auguste - Gevaldiger - Gevalt - Gewandhauskonserterna - Gévaudan - Gevelsberg - Geveskär - Gevär - Gevärsfaktori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEVAÉRT
I detta syfte överlämnade 5/4 1566 över 400
adelsmän till ståthållarinnan Margareta av
Par-ma en böneskrift, vilken icke utan vidare
avslogs. Då greve Berlaymont för att uppmuntra
ståtbållarinnan, som vid anblicken av de
förbundna hade råkat i bestörtning, viskade till
henne: ”Ce ne sont que des gueux!” (”Det är
bara tiggare!”), föreslog greve Brederode vid
en härpå följande fest delta namn som
beteckning för det nya förbundet, vars medl.
hädanefter kallade sig g. (gueux, holl. Geuzen) och
som kännetecken buro små tiggarskålar av
silver el. koppar i hatten el. skärpet. Under Albas
tyranniska välde utrustade många flyktingar
från Holland kaparskepp, med vilka de
anställde jakt på spanska o.a. fartyg. Då dessa s.k.
ha vsgeuser hattengeuser) emellertid
saknade fullmakt, ansågos de ss. sjörövare, även
sedan prins Vilhelm av Oranien 1567 givit dem
kaparbrev och en amiral. */4 1572 började
havs-geuserna med erövringen av Briel vid
mynningen av Maas det nederländska upproret.
Lösa band i Flandern och Hennegau kallade
man 1566—72 för buskgeuser. — På senare
tid är g. på flera håll i de flamländska prov,
beteckning för liberalerna. — Litt.: H. G. Moke,
”Le gueux de mer” (1882); E. Jurien de la
Gra-vière, ”Les gueux de mer” (1892); F. Rachfahl,
”Wilhelm von Oranien”, 2—3 (1908—24). [P.S.]
Gevaèrt [gafä’rt], FranQois August e,
belgisk musikhistoriker och tonsättare (1828
—1908), elev vid konservatoriet i Gent, organist
vid jesuitkyrkan där, studerade i Frankrike,
Spanien, Italien och Tyskland, slog sig ned i
Paris, där han hastigt blev känd som
operakompositör och 1867 blev dirigent vid stora
operan. Vid kriget 1870 återvände han till
Bryssel, där han 1871 blev Fétis’ efterträdare
som direktör för konservatoriet och samtidigt
hovkapellmästare. Utom operor skrev han
kyrkliga verk, kantater, körkompositioner,
sånger. G:s huvudintresse var dock
musikhistorien; han har skrivit flera värdefulla
arbeten om antik och tidig medeltida musik
(”Hi-stoire et théorie de la musique de 1’antiquité”,
1875—81, ”Les origines du chant liturgique”,
1890, ”La mélopée antique dans le chant de
1’église latine”, 1895), vidare teoretiska verk
och en instrumentationslära. E.A.
Geva’ldiger (ty. Geivaltiger), förr titel å
underordnad polisman, till 1850 å poliskonstapel;
jfr Fånggevaldiger.
Geva’It (ty. Gewalt, makt, välde, besläktat
med våld), numera blott i uttrycket m e d a 1 l(t)
g e v a 11, av alla krafter.
Gewandhauskonserterna [geva’nthaus-]
kallas den 1781 grundade konsertinst. i Leipzig,
som till 1884 höll sina konserter i gamla Ge-
wandhaus (tyghuset). Konserternas antal är
f.n. 22. De ha letts av de mest framstående
dirigenter: Mendelssohn, Nikisch, Furtwängler och
ledas f.n. av Bruno Walter. — Litt.: E.
Knesch-ke, ”Die 150-jährige Geschichte der Leipziger
Gewandhauskonzerte 1743—1893” (1893). F.S-l.
Gévaudan [zevådä’], landskap i s. Frankrike
(prov. Languedoc), ung. motsvarande dep.
Lo-zère, erövrades 472 av västgöterna och kom
sedan under frankerna. Efter att ha lytt under
olika furstar förvärvades G. av Ludvig IX; det
införlivades 1306 av Filip den sköne med
Languedoc. H.Bg.
Gevelsberg [gèTalsbärk], stad i prov.
Westfa-len, Preussen, vid Enneper Strasse n.ö. om
Barmen; 20,704 inv. (1925). Järn- och
stålindustri. S.
Geveskär, fyrplats strax n. om Brännö
utanför Göteborg.
Gevä’r, handeldvapen (se d.o.) för
tvåhands-bruk med långt lopp, huvudbeväpning vid inf.
Förkortade g., k a r b i n e r, ingå i beväpningen
för beridna trupper m.fl. Moderna g. ha
magasin för minst 5 patroner och repetermekanism,
repetergevär, mekanism för automatisk
omladdning, automatgevär, el. för
automatisk omladdning och avfyring, ku 1 s p r u t
e-gevär (”lätta kulsprutor”). Sidogevär,
sabel, huggare o.s.v. Jfr Jaktgevär. B.Sbg.
Gevärsfaktori’, verkstad el. fabrik för
tillverkning av gevär m.m. På 1600-talet bedrevs i
Sverige gevärstillverkningen av staten vid ett
Carl Gustafs stads gevärsfaktori i
Eskilstuna, 1913.
flertal faktorier, bl.a. i Söderhamn, Norrtälje
och Huskvarna. I mitten av 1700-talet började
den överlåtas åt enskilda, men småningom
ned-lades den privata gevärsfabrikationen utom i
Huskvarna, där ännu vapentillverkning
(huvudsaki. av jaktgevär) bedrives. — 1812
inköpte Kronan Carl Gustafs stads bruksegendom
i Eskilstuna för anläggning av ett statligt g.,
Carl Gustafs stads gevärsfaktori,
numera sv. statens enda g. (Jfr Arméns
— 255 —
— 256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
