Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghazza, Gaza, Gasa, Ghassa - Gheleb - Gherardesca, släkt - Gherardi del Testa, Tommaso - Ghetto - Gheyn, Jakob - Ghezzi, Pier Leone - Ghibelliner - Ghiberti, Lorenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GHELEB
Moskéer vid Ghazza.
Ghazza-Sheria. Härvid igångsatte general
Do-bell en kupp mot G., som utgjorde försvarets
tyngdpunkt och infallsporten till Palestinas
högslätt. Turkarna, som disponerade o. 7,000 man,
avslogo anfallen. Hösten s.å. lyckades general
Allenby bryta motståndet genom ställningens
upprullande söderifrån och med hjälp av
flottans ingripande mot h. flygeln. Efter strider
31/io—7/n veko turkarna mot Jerusalem. T.H-m.
Gheleb [ge-], en 1874 av Evang.
fosterlandsstiftelsen bland de tigrétalande stammarna i
Eritrea upptagen missionsstation, 20 km. n.v.
om Asmara. G. W.L.
Gherarde’sca [ge-], toskansk adelssläkt, känd
från 900-talet, framträdde från 1200-talets
början i Pisa på ghibellinernas sida. Berömd var
U go 1 in o della G., greve av Donoratico,
som efter sjöslaget vid Maloria 1284, vari
pisa-nerna ledo nederlag mot genueserna, skaffade
sitt parti, det guelfiska, makten i Pisa. Greven
tillfångatogs 1288 tillika med två söner och två
sonsöner efter inre strider med ghibellinerna.
De ledo 1298 hungerdöden i fångenskap
(beskrivet av Dante i ”Divina commedia”, Inferno
33). — Släkten fortlever i Florens. [E.Lö.]
Ghera’rdi del Testa [ge-], T o m m a s o,
italiensk förf. (1818—81), deltog i 1848 års strider
mot Österrike, tillfångatogs, återvände till
Florens 1849, där sedan mestadels upptagen av
litterära värv. G. är bekant framförallt genom
sina talrika lustspel, kvicka, välbyggda satirer
över toskanskt vardagsliv (”En pärla bland äkta
män”, uppförd i Stockholm 1860). Han har
också skrivit populära romaner, t.ex. ”La
po-vera e la ricca” (1858), poem i Giustis stil och
några dramer, bl.a. ”Gustavo III, re di Svezia”.
— ”Teatro comico” (4 bd, 1856—83). G.Bgh.
Ghetto [gä’tå] (ital. ord av omtvistad
härledning), judekvarter, urspr. det område i
Venedig, inom vilket judarna enl. ett dekret av 1516
höllos inspärrade, sedermera om sådana kring
murade, nattetid tillbommade, påtvungna ju
dekvarter i andra städer, i sht g. i Rom,
upprättat 1556 och upphävt 1870. — Numera
betecknar g. judekvarter i allm. Eftersom
judarna gärna bo i varandras närhet, så att de
obehindrat kunna följa rituallagarna, leva de näml,
på många håll i särskilda stadsdelar. I Rom,
Prag och Levanten finnas tusenåriga sådana.
Det egenartade livet i dessa g. har funnit många
skildrare, ss. L. Kompert och S. Kohn (Prag),
L Zangwill (i sht London), H. Heijermaus
(Amsterdam), S. Asch (New York), Elissa Rhais
(Alger), K. E. Franzos, S. J. Agnon, J. L. Perez,
och Jean & Jéröme Tharaud (Östeuropa); i
konsten: Rembrandt, J. Israels. C.V.J.
Gheyn [/aln], Jakob (Jacques) de,
nederländsk konstnär (1565—1629), verksam i
Amsterdam och Haag, anslöt sig som
kopparstickare till Goltzius och utförde i glänsande teknik
stick efter samtida målare. G:s livfulla
pennteckningar anses ha övat inflytande på
Rembrandt. G. utförde även blomstermålningar och
historiska bilder i olja. G.V.
Ghezzi [ge’tsi], Pier Leone, italiensk
målare och grafiker (1674—1755), verkade som
målare (bl.a. fresker i Vatikanen) och
kopparstickare men är mest bekant som illustratör och
karikatyrtecknare. G.V.
Ghibelli’ner [gi-], partinamn, måhända
härlett från namnet på den hohenstaufiske kejsar
Konrad HI:s borg Waiblingen, betecknade från
början hohenstaufernas anhängare i Tyskland
i motsats till guelferna (se d.o.). Från förra
hälften av 1200-talet övergå dessa
partibeteckningar från Tyskland till Italien. G. blevo
anhängare av en stark och centraliserad
riksregering, representerad av den romerske
kejsaren, medan guelferna slöto sig till påven och
förfäktade ett isolerat och decentraliserat
Italien. Som för alla partinamn skiftade g.- och
guelferbeteckningarnas programmatiska
innebörd alltefter den aktuella dagspolitiken i
Italiens städer och stater. Ordet g. förvanskades
sålunda till sin betydelse och kom på 1300-talet
ur bruk. Litterärt ha ghibellinska idéer
framförts av bl.a. Dante. E.Lö.
Ghiberti [gibä’rti], L o r e n z o, florentinsk
konstnär (1378—1455), gick först i
guldsmeds-lära och var därefter verksam (i Rimini) som
målare. G. fick 1401 deltaga i tävlingen om
den andra bronsdörren i baptisteriet i Florens
och besegrade där Brunelleschi (se denne samt
Bildhuggarkonst och Florens); med
dess 28 reliefer, av vilka 20 framställa scener
ur Jesu levnad och de 8 nedersta evangelister
och kyrkofäder, i en omramning av
blomster-och fruktdekorationer samt mänskohuvuden,
var G. sysselsatt mera än 20 år. Än längre tid
tog den tredje bronsdörren (färdig 1452). Un-
— 263 —
— 264 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
