Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gikt - Giktdroppar - Giktmurkla - Giktpapper, gifttaft - Gilán - Gila river - Gilaödla - Gilbert de la Porrée - Gilbert, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GILBERT
nen i denna led har sedan årh. tillbaka kallats
podager anfall. F.ö. angriper sjukdomen
såväl fot- som knäleder och särsk. alla leder,
som äro utsatta för stark belastning, sällan
övre extremiteternas leder. En under
g.-anfal-let angripen led företer rodnad, svullnad,
ut-gjutning och stark ömhet. Kroppstemp. är ofta
förhöjd. Inflammationen försvinner efter
några dagar men kvarlämnar i ledens omgivning
ofta begränsade urinsyreavlagringar, s.k. tophi.
Vid kronisk g. får man dessa i form av små
hudinlagringar å händer och fötter. De brista
ibland spontant, varvid urinsyremassorna
utsippra som en varig, tjockflytande vätska. Ofta
sitta de som ett radband i kanten av
öronmuss-lan. De inflammatoriska g.-förändringarna i
lederna kunna vid kroniskt förlopp åstadkomma
en förstöring av ledernas brosk och vävnader,
så att resultatet i hög grad påminner om den
kroniska ledgångsreumatismen. G. anses också
angripa inre organ. I svåra fall kan den
åstadkomma skrumpnjure, åderförkalkning,
hjärt-muskeldegeneration samt astma, luftrörskatarr
och njursten. G. behandlas framförallt
diete-tiskt. Man utesluter från födan alla ämnen,
som innehålla nukleoproteider i större mängd.
Till dessa räknas i främsta rummet de starkt
cellhaltiga inre organen, inälvor, ss. lever,
njure, bräss, hjärna o.s.v., i övrigt kött men även
fisk. Vissa späda grönsaker, som äro cellrika,
innehålla likaledes avsevärda mängder purin
(spenat, sparrisknoppar etc.). En portion bräss
i födan kan hos den predisponerade direkt
utlösa ett anfall. Stekt kött är skadligare än
kokt, ty vid kokningen går ung. hälften av
köttets purinämnen i buljongen. Någon dietetisk
skillnad mellan fisk och kött består icke, icke
heller mellan mörkt och vitt kött. Mjölk, ägg,
ost, mjölrätter, grönsaker och frukt utgöra
lämplig kost för giktikern. Kaffe och te kunna
tillåtas i måttlig mängd. Däremot bör alkohol
helt undvikas. Riklig vattentillförsel är
välgörande jämte varma bad vid kronisk g. Vid
det akuta g.-anfallet, som alltid innebär en stark
utsöndring av urinsyra ur kroppen, ger mun
utom smärtstillande medel även medikament,
som påskynda denna utsöndring (tinctura
col-chici el. atofan). S.I-r.
Giktdroppar, gikttanddroppar, farm.,
se Guajakharts.
Giktmurkla, se Stinksvamp.
Giktpapper, g i k 11 a f t, Charta
antirheuma’-tica, utgöres av på tunt skrivpapper el. linne
utbredd massa, bestående av harts, beck, gult
vax och terpentinbalsam. För att förstärka
dess verkan tillsättes tinktur på prustkåda och
spansk fluga. Användes som plåster för
reumatiska åkommor. J.H.
Gilån, prov, i n.v. Persien, omfattar n.v. de
len av Elbursbergen; c:a 11,000 kvkm.; 250,000
inv. På gr. av den rikliga nederbörden är G.
Persiens fruktbaraste landskap. Man kan
urskilja 4 zoner: bergens s. sluttningar, som få
Översvämning vid kusten i provinsen Gilån.
minst regn och äro gräsbevuxna el. kala, de
n. sluttningarna, som äro skogbeväxta,
låglandet, som är ett urskogsområde med
enstaka odlade delar, samt det skogfattiga
kustområdet vid Kaspiska havet, centrum för
odling av ris, sockerrör, b mull, vin, frukt,
mullbärsträd m.m. Huvudstad är R e s h t (50,000
inv.), varifrån en viktig väg leder till Teheran.
Viktigaste hamnstad Pählewi (förr Enzeli). O.P.
Gila river [jiTa ri’va], v.-biflod till Colorado
river, U.S.A., upprinner i s.v. New Mexico, 647
km. lång. Se Arizona och kartan över v.
Förenta staterna. J-C.
Gilaödla, se Vårtödlor.
Gilbert de la Porrée [zilbä’r da la påre’],
fransk skolastiker (o. 1070—1154), 1142 biskop
i Poitiers. G. var lärjunge till Bernhard av
Chartres. Han sökte draga en bestämd gräns
mellan teologi och filosofi. Gud el. den rena
formen kan icke bestämmas med det
mänskliga tänkandets kategorier. Vetenskapernas
grundsatser äro vunna på induktiv väg. Som
lärare och skriftställare utövade G. ett stort
inflytande. G.A.
Gilbert [giTbat], William, eng. läkare och
fysiker (1540—1603), efter univ.-studier
praktiserande läkare i London, drottning Elisabets
livmedikus. G. sysslade dessutom med
fysikaliska studier och har betecknats ss.
grundläggaren av läran om magnetismen och
elektriciteten. Han upptäckte den magnetiska
induk-tionen och med den berömda skriften ”De
magnete magnetisque corporibus et de magno
magnete tellure physiologia nova” (1600)
grundläde han läran om jordmagnetismen. I
samma bok voro även de elektriska fenomenen
föremål för behandling, och G. uppställde en
— 309 —
— 310 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
