Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gignoux, Claude-Joseph - Gigolo - Gigoux, Jean François - Gigtåg - Gigue - Gihl, Torsten - Gihon, Gichon - Gijón - Gikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIGOLO
kommitté för ekonomiskt närmande, som
tillsattes efter Lavals besök i Berlin, och
fungerar alltjämt som fransk ordf, i denna
kommitté. G.Liv.
Gigolo [zigålå’] (fra.), eg. sutenör el.
följeslagare till en ”gigolette”, gatflicka, bildat ss.
mask, till detta ord. Ordet har från
apache-språket trängt in i det internationella
hotellspråket och betyder där professionell dansör,
som på vissa stora hotell mot betalning dansar
med de kvinnliga gästerna. A.Km.
Gigoux [zigo’], Jean Franfois, fransk
målare och litograf (1806—94), lärjunge till
Géricault och Sigalon, målade religiösa och
historiska bilder samt porträtt men är mera
betydelsefull genom de träsnittvinjetter, med
vilka han inledde den romantiska bokilEs
blomst-ringstid i Frankrike. Han författade ”Causeries
sur les artistes de mon temps” (1885). K.E.S.
Gigtåg, sjöv., se Giga.
Gigue [zig] (fra., varav eng. jig, från det
germ. giga, se d.o.), g i g g, gammal engelsk
dans, mycket hastig och i tretakt, en av
stamsatserna i sviten (se d.o.). E.A.
Gihl, Karl Sigurd Torsten Nilsson,
arkivman (f. 6/i 1889), fil. d:r i Uppsala 1913
(”Sverige och västmakterna under Karl X
Gustavs andra krig med Danmark”), jur. kand,
i Stockholm 1918, amanuens i Riksarkivet 1914,
2:e arkivarie där 1918, l:e arkivare i
Utrikes-dep. 1919, arkivchef i Nat. förb:s sekretariat
1924—26, kansliråd och chef för Utrikesdep:s
arkiv 1931. G. har utg. ”Gränsen för Sveriges
territorialvatten” (1930). Th.
Gi’hon, G i c h o n, 1) en av paradisfloderna
enl. 1 Mos. 2:13; 2) en källa belägen på ö.
sluttningen av Jerusalems s.ö. kulle, i våra
dagar kallad Mariakällan; G. var en gammal
offerplats, och här smordes Salomo till
konung (1 Kon. 1:33, 38, 45). G.Bsm.
Gijön [zizå’n], hamnstad i prov. Ovideo, n.v.
Spanien; 57,573 inv. (1920). Staden, som är
regelbundet byggd, ligger på den klippiga
halvön Santa Catalina. Navigations- och industri-
Hamnen i Gijön.
skola från 1794. G. har en utmärkt uthamn,
Puerto del Musel, med stor export av järn-,
koppar- och zinkmalm m.m. O.P.
Gikt, ämnesomsättningssjukdom, som består
i en bristande förmåga att utsöndra urinsyra
ur kroppen. Urinsyra är en
ämnesomsättnings-produkt av vissa sammansatta beståndsdelar,
nukleoproteider, som i kroppen sönderdelas
till purinämnen (se d.o.); bland dessa är
urinsyran en slutprodukt, som icke vidare kan
förbrännas utan måste avlägsnas ur kroppen,
vilket sker genom njurarna. Urinsyran
härstammar från kroppens egna vävnader (den
endo-gena) men tillföres huvudsaki. genom näringen
(den exogena). Eftersom urinsyra bildas
endast ur nukleoproteider och dessa endast
finnas i cellkärnor (se C e 11), så kan urinsyra
tillföras kroppen endast i samma mån som
organiska cellhaltiga ämnen (inälvor, kött och fisk)
bjudas densamma i födan, ett faktum av stor
betydelse vid behandlingen av g. (se nedan). G.
torde i själva verket icke bero så mycket på en
sjukligt förändrad purinämnesomsättning som
på en oförmåga hos en giktiker (giktsjuk) att
utsöndra urinsyra, vare sig detta består i en
starkare benägenhet hos den g.-sjukes vävnader
att kvarhålla urinsyra el. på en oförmåga hos
hans njurar att utsöndra den. Giktikern har
ofta en abnormt stor halt av urinsyra i
blodet (hög urinsyrespegel). Vid tillförsel av
pu-rinkroppar i födan el. experimentellt hos
giktikern kvarhållas de abnormt länge i kroppen.
Det medfödda anlaget för g. spelar en
dominerande roll för sjukdomens uppkomst. Den
en-dogena urinsyreproduktionen härstammar till
stor del från de stora matsmältningskörtlarnas
arbete. Härav inses, att riklig näringstillförsel
över huvud, även purinfattig äggviterik föda,
kan åstadkomma en stegring av
urinsyreom-sättningen. Ämnesomsättningen hos giktikern
kan i övrigt vara fullst. normal men är ofta
förenad med andra rubbningar; så äro t.ex.
fettsot och sockersjuka vanliga komplikatio
ner vid g. G. hör i allm. de vuxna åldrarna
till. Hög diet — särsk. stark köttdiet — jämte
bristande motion påskynda g:s uppkomst. G.
är framförallt en överklassjukdom och
uppträder i de folkklasser, som göra sig skyldiga til»
lyxkonsumtion av mat och dryck. Under kriget
och efterkrigstiden avtog g:s frekvens.
Fattig-mans-g. är dock icke så sällsynt. G:s
förnämsta sjukdomsbild är det akuta g.-anfallet, som
ofta och vanligast nattetid sätter in som en
blixt från klar himmel, ej sällan dock efter
en del obestämda försymtom, nervositet, olust,
illamående; anfallet har form av en häftig,
ytterst smärtsam inflammation i någon led,
ofta i stortåleden. Den akuta g.-inflammatio-
— 307 —
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
