Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gimo—Österby bruks a.-b. - Gimp - Gimsöy - Gimån - Gin - Gina - Ginbalk - Gindely, Anton - Ginding - Ginevra, Guinevra el. Guinevere - Gingam, Gingang - Ginger-beer - Gingergrassolja - Gingham, gingam, gingang - Gingiva - Gingival - Gingivitis - Gingri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIMP
har) och lantbruk (c:a 8,000 har). Omslutning
M/i2 1930 55,s mill. kr., därav aktiekapital 23
mill. Lth.
Gimp [gimp] (eng.), grövre silkestråd,
över-spunnen med fin metalltråd, använd till tafsar
på metrevar och drag. N.R-n.
Gi’msöy, hd i Nordland fylke, Norge,
omfattar n.v. delen av Austvågöy samt den mellan
denna och Vestvågöy liggande ön G. i Lofoten;
185,34 kvkm.; 1,574 inv. (1930). Jfr Gjemsö
kloster. S.
Gimån, Ljungans största biflod, upprinner s.
ö. om Storsjön i Jämtland, avvattnar
Revsunds-sjön (68 kvkm., 288 m.ö.h.) m.fl. sjöar på
platån mellan Indalsälven och Ljungan och
störtar genom den 116 m. höga
Torpshammarströmmen ned till mynningen (58 m.ö.h.) vid
Torpshammar i mellersta Medelpad. Längd c:a 180
km. Flodområde 4,340 kvkm. Utbyggd effekt
6,700 hkr. Kungsådra från Täcksjöns utlopp.
S.E-s.
Gin [jin, i sv. vanl. jin] (eng., ytterst av holl.
jenever, se G e n e v e r), ett slags engelskt
brännvin tillverkat av majs, malt och råg. Vid
destil-lationen tillsättes enbär, enbärsolja el. andra
aromatiska droger. Detaljerna vid
tillverkningen hemlighållas. Wk.
Gina, tekn., sexskuren talja (se Block).
Ginbalk, herald., se B a 1 k.
Gindely [gi’n-], Anton, österrikisk
historieskrivare (1829—92), prof, (från 1862) och
landsarkivarie, har skrivit ”Geschichte der
Böhmischen Brüder” (2 bd, 1856—57), ”Rudolf
II. und seine Zeit” (2 bd, 1862—65), ”Geschichte
des Dreyssigjährigen
Krieges” (4 bd, 1869
—80, ofullbordad),
”Waldstein während
seines ersten
Genera-lats im Lichte der
gleichzeitigen Quellen,
1625—30” (2 bd, 1886),
”Geschichte der
Gegen-reformation in
Böh-men” (1893). [P.S.]
Ginding, hd i
Ring-köbing amt, Jylland, s.
om Venöbukten
(Limfjorden); 482 kvkm.;
10,995 inv. (1930).
W.P-n.
Gine’vra, G u i n e
v-r a el. Guinevere
(walesiska Givennivar
el. Gwennhivyar), enl.
sagan gemål till kung
Artur, särsk. känd för
sitt kärleksförhållande till Lancelot,
huvudtemat i romanen ”Lancelot du Lac”. Diktningen
härom är av keltiskt urspr., nära släkt med
motsvarande motiv i Tristansagan o.a. iriska
sagor. v.S-w.
Gingam, Gingang, se Gingham.
Ginger-beer [ji’nja-bi’a], dryck, bestående av
sockerlösning, tillsatt med ingefära. Lösningen
får jäsa i tillkorkad flaska, varvid den blir
kolsyrad. G. kan även framställas genom att
på samma sätt som vid
mineralvattenfabrikation inpressa kolsyra i en blandning av vatten,
alkohol, socker och ingefära. Wk.
Gingergrassolja [ji’njagräs-], se
Gerani-u m o 1 j a.
Gingham [gi’pam] (eng.), g i n g a m,
gingang, urspr. ett ostindiskt, tätt och fint tyg i
linne el. bomull med inblandat fint bast el.
silke, vanl. i randiga, rutiga el. flammiga
mönster. Termen g. har sedan övergått även på
andra liknande europeiska vävnader i
modernare mönster. — G. var känt i Sverige åtm.
sedan 1700-talets mitt. I.
GingFva (lat.), tandköttet.
Gingiva’1, konsonant, som bildas genom att
tungans blad el. spets el. ena kant artikulerar
mot övre tandköttet; jfr D o r s o-. E.H
Gingivi’tis, inflammation av tandköttet.
Gingri, s:n i Äs hd, Älvsborgs län, n.n.ö. om
Borås; 20,79 kvkm., därav 20,59 land; 562 inv.
(1931; 27 inv. pr kvkm.); 4,95 kvkm. åker (1927;
24,o °/o av landarealen), 11,57 kvkm. skogsmark.
— Pastorat: Fristad, Borgstena och G., Äs kon-
— 327 —
— 328 —
G l M Å N S
FLODOM RÅDE
Skala1:1 250000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
